Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Salin, Karl - Salje, Sven - Sallberg, Harald - Salmson, släkt - 1. Salmson, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Salmson
477
Salmson
led. av detta bolags styr., och 1917
utsågs ban till verkst. dir. och
disponent för bolaget. Han lämnade styr.
1922 men återinträdde 1925. S.
intog en ledande ställning även i Mo
och Domsjö-koncernens
wallboardfabrik vid Hörneborg nära
örnskölds-vik, ab. Mo och Domsjö wallboard co.,
från 1938 kallat Mo och Domsjö
treetex ab. Företaget började sin
verksamhet 1929, och S. blev s. å. dess
verkst. dir. och disponent. Han
innehade ledningen av ång3ågsbolaget och
wallboardfabriken till sin död. S. var
styr.-led. i koncernens moderbolag,
Mo och Domsjö ab., 1919—20, 1922—
23 och från 1925, samt i ytterligare
två dotterbolag, Gideå och Husums
ab. 1915—22 och från 1925 och
Sul-fitab. Mo och Domsjö 1917—18. —
Gift 1) 192S med Märta Ealldén, †
1932; 2) 1933 med grevinnan Hedvig
Anna Ulrika (Ulla) Cronstedt.
G. M—e.
Salje, Sven Edvin, författare,
lantbrukare, f. 15 febr. 1914 i
Jämshögs skn, Blek. län. Föräldrar: snic1
karen Ernst Svensson och Mathilda
Svensson. — Efter folkskolan
arbetade S. först i lantbruk och därefter som
trädgårdselev, medan han på höstarna
var anställd i en stärkelsefabrik;
under några år hade han sedan plats i en
lanthandel. I hemtrakten kom S. med
i nykterhetsrörelsen ocli
folkbildningsarbetet, vilket blev av betydelse för
hans utveckling; vintern 1940—41
studerade lian vid Wendelsbergs
folkhögskola i Båda skn invid Göteborg.
Sedan 1942 äger och brukar han
släktgården Ljusaryd i Jämshög. — S.
debuterade med romanen "Dimmorna
lyfter" (1940), som är en folklivsskildring
från författarens hemtrakt och
handlar om en livslång fiendskap mellan
två grannfamiljer. Hans egentliga
genombrott skedde med "På dessa
skuldror" (1942), som tilldelades första
priset i en tävlan om den bästa bonde-
Sven Salje.
romanen, utlyst av Lantbruksförb:s
tidskriftsab. (LT:s förlag). Där
berättas livfullt, hur en ödegård
återupprättas och nytt liv ingjutes i en
halvt avfolkad skogsby genom en ung
mans kärlek till fädernegården och
jordbruksarbetet, Kärnproblemet är
flykten från landsbygden till
städerna. S. visade sig med denna roman
vara god berättare, psykolog och
naturskildrare. Boken har även
filmatiserats. Hans nästa bok,
"Människors rike" (1944), är en
fortsättning av föregående skildring. Båda
lia nått stora uppl. och översatts till
flera språk. "Du tysta källa" (1946)
är en delvis självbiografisk berättelse
om en ung mans kamp för sin
kallelse, och "Vingslag i natten" (1948)
är en bonderoman i skånsk miljö. S.
har även författat ett par skådespel.
— Gift 1942 med Gertrud Linnéa
Pettersson, — Litt.: R. Oldberg,
"Nutidsförfattare" (1949). T. M.
Sallberg, Harald Arthur,
grafiker, tecknare, f. 8 okt. 1895 i
Stockholm. Föräldrar: kusken Carl
Fredrik S. och Augusta Larsdotter. —
Efter folkskola i Stockholm var S. en
tid sättarlärling och kontorist. Han
följde Tekn. skolans aftonkurser 1911
—13 och var 1911—12 anställd vid
Konstakad:s etsningsskola som
biträde och koppartryckarlärling åt
Axel Tallberg. Han företog 1920 ocli
1929 studieresor till Frankrike,
England och Tyskland. Sedan 1932 är han
assisterande lärare vid Etsningskolan,
där lian också tidvis vikarierat som
föreståndare. Han har utställt
separat i Stockholm 1936 och 1942 samt
deltagit i ett flertal internationella
grafikutställningar. — S. är vår
tekniskt kanske mångsidigaste grafiker.
Hans tidigare produktion utgöres
främst av linjeetsningar på
hård-grund. I detaljskarpa, etsade sviter
från Paris, London eller Stockholm
eftersträvade han en atmosfärisk
klarhet, som kan påminna om genrens
anfader, fransmannen Charles Meryon,
eller anglosachsisk grafik. Intressanta
äro porträtten av Braque, Léger ocli
Ozenfant (1929) ur en aldrig fullföljd
serie porträtt av den moderna franska
målarkonstens koryféer. S:s stora
produktion upptar även interiörer och
landskap, speciellt från Öland, i tusch
och bläck samt olika grafiska
tekniker. Sedan 1937 har S. sökt skapa
en renässans för den länge förkättrade
trägravyren, vilken genom sina större
möjligheter till detaljskildring oeh
sin nyansrikedom i gråskalan bättre
passat hans intentioner än det länge
allenarådande, med svarta och vita
hela dekorativa plan opererande
träsnittet. De främsta resultaten härav
äro bladen i de i sv. bokkonst märk-
Harald Sallberg.
liga verken "Fyra skrifter" av Carl
von Linné (1939) och V. Mobergs
"Rid i natt" (illustrerad uppl. 1942).
Liknande effekter men i förbilligad
teknik, skrapteckning i tusch, når S.
i illustrationerna till S. Selanders
antologi "Fågelsång" (1943). — S.
utgav 1927 läroboken "Konstgrafiska
metoder". Han tillhörde Etsarförb:s
stiftare 1928, blev led. av Konstakad.
1942 samt erhöll s. å.
Bonnierstipendiet, 1943 Karlebopriset och 1947
Prins Eugen-medaljen. Han är repr.
i museer i Sverige, Danmark,
Finland, Tyskland, Italien,
Storbritannien ocli Förenta staterna. —- Gift
1919 med Ruth Elisabeth Nilsson. —
Litt.: K. Hultén, "H. S." (1944). B. S.
Salmson, svenskjudisk
konstnärs-släkt, härstammande från Salm S.
från Uckermark i Mark Brandenburg
(f. 1766, † 1822), som 1789
överflyttade till Stockholm, där lian blev
hov-gravör. Bland hans tolv barn märkas
a) skulptören och medaljgravören
Johan S. (S. 1), b) kvartermästaren vid
Kronprinsens husarer Frans Joseph S.
(f. 1799, † 1869), farfar till kusinerna
dir. Emil S. (S. 5) och konstnärinnan
Esther Maria S. (f. 1877), c)
hovgravören Abraham S. (f. 1806, †
1857), farfar till teaterdir. Anton S.
(S. 4), d) litografen Axel Jakob S.
(S. 2), e) grosshandlaren i Stockholm
Fredrik Ludvig S. (f. 1813, † 1873),
far till konstnären Hugo S. (S. 3), ocli
f) Rebecka Johanna S. (f. 1797, †
1861). En dotter till den sistn. i
hennes gifte med medaljgravören Ludvig
Lundgren (bd 5 s. 119) var
medalj-och stämpelgravören Lea Ahlborn (bd
1 s. 37).
1. Salmson, Johan
(ursprungligen Isak), skulptör, medaljgravör, f.
21 jan. 1798 i Stockholm, † 1859 i
Paris. Föräldrar: hovgravören Salm
S. och Lea Moses. — S., som endast
under sina ungdomsår var verksam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
