- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
461

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Sachs, Josef - 3. Sachs, Ragnar - 1. Sachs, Hilda - 2. Sachs, Torvald - Sack, ätt - Sack, Otto

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sachs

461

Sack

Ragnar Sachs.

liolms stad 400 000 kr. för inrättande
av Barnsjukhuset Simon och Mathilda
Sachs’ minne, i vars styr. lian var led.
från 1908 och ordf. från 19*28. — S:s
livsverk präglades av en ständig
expansionslust. Även den sociala sidan
av verksamheten i sitt stora varuhus
ägnade han intresse, bl. a. i
utbildningshänseende. Han liar utgivit
"Varuhuset. En stad i staden" (1938).
Memoarboken "Mitt livs saldo"
utkom postumt 1949. År 1930 erhöll han
Illis quorum i 12:e storleken. — Gift
1S89 med Sigrid Fränckel. K. Sn.

3. Sachs, R agna r, affärsman, f.
28 febr. 1902 i ’Stockholm. Son till
S. 2. — Efter studentex. i Stockholm
1920 utexaminerades S. 1923 från
Handelshögskolan i Stockholm. Han
fortsatte sina kommersiella studier
utomlands 1924—25 och inträdde
sistn. år i det av fadern ledda ab.
Nordiska kompaniet, vars verkst. dir.
S. är sedan 1937. — S:s ingående
kännedom om sv. detaljhandel har i stor
utsträckning tillvaratagits inom olika
organisationer. S. är sålunda bl. a.
ordf. i Detaljhandelns importnämnd
sedan 1944 och i Sv. detaljisternas
sömnadsindustriförb. sedan 1947, v.
ordf. i styr. för Stockholms
köp-mannaförb. sedan 1943 och styr.-led. i
Sveriges köpmannaförb. sedan 1947.
Han är vidare styr.-led. i Franska
handelskammaren i Stockholm sedan
1933, fullmäktig i Stockholms
handelskammare sedan 1945, led. av Sv.
inst:s råd sedan 1946 och styr.-led. i
Stockholms fondbörs sedan 194S.
Under efterkrigstiden har hans
sakkunskap tagits i anspråk även av
statliga myndigheter; han har bl. a.
anlitats som expert i
handelsavtalsförhandlingar med främmande
makter. — Gift 1931 med Ingrid
Bergvall. ’ E. En.

1. Sachs, Bilda Gustafva,
journalist, författarinna, f. 13 mars 1857

i Norrköping, † 26 jan. 1935 i
Stockholm. Föräldrar: handlanden Johan
Gustaf Engström och Gustafva
Augusta Gustafsson. —■ S. genomgick
Bundstedtska flickskolan i
Norrköping 1866—73 och utexaminerades
1881 från Högre lärarinneseminariet.
Hon ägnade sig åt
privatundervisning samt tjänstgjorde vid flickskolor
i Stockholm 1881—86. Dessutom
medverkade lion i den frisinnade pressen.
Efter makens död 1893 övergick hon
helt till journalistiken. Hon var
Dagens Nyheters korrespondent i Paris
1895—98, medarb. i
Stockholmsbladet, närmast som teaterrecensent 1901
—07, samt Sv. Dagbladets
korrespondent i Bom 1908—10. Åren 1910—20
var hon knuten till Aftontidn.,
samtidigt med att lion lämnade bidrag till
flera andra tidn. och tidskr. — S. var
en skicklig skribent. På 1880-talet
anslöt lion sig till kvinnorörelsen och
verkade i radikal anda för kvinnornas
rösträtt och likställighet med mannen.
Hon var en av stiftarna av den första
rösträttsfören. i Stockholm samt
styr.-led. i stockholmskretsen av Fören. för
kvinnans politiska rösträtt 1912—21.
Från sistn. år var hon led. av Sv.
kvinnors medborgarförb:s arbetsutskott
ocli av styr. för dess stockholmskrets.
— S. utgav ett par romaner, men
betydelsefullare än dessa äro stridsskriften
"Den svarta domen" (1912), som
angriper den reglementerade
prostitutionen, samt böckerna "Kvinnoporträtt"
(1918) och "Män och barn" (s. å.). —
Gift 1886 med blomsterhandlaren Karl
Fredrik Sachs. T. M.

2. Sachs, T o r v a l d, tidningsman,
f. 15 febr. 1887 i Stockholm. Son till
S. 1. — Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1905 genomgick S. Dramatiska
teaterns elevskola 1905—08 och
verkade 1908—12 som skådespelare vid
Hj. Selanders, C. Deurells m. fi.
teatersällskap. Han övergick därpå till
tidningsverksamhet, var medarb. i

Hilda Sachs.

Norrköpings Tidningar 1912—18 och
i Aftontidn. 1918—19 samt chef för
Presstelegrambolagets riksdagsavd.
1920—21. Åren 1922—49 var han
anställd vid Tidningarnas telegrambyrå
ab. S., som tidigt gjorde
riksdagsreportage till sin specialitet, är sedan 1927
riksdagskrönikör i radio och som
sådan vida känd för sin ypperliga
diktion och sin förmåga att på ett
objektivt och underhållande sätt återge
riksdagsförhandlingarna. I pressens
organisationer ocli i den liberala
partiorganisationen har han innehaft flera
förtroendeuppdrag. Han var sålunda
1925—28 sekr. och 1928—34 v. ordf. i
Sv. journalistfören. samt 1928—34
led. av Liberala partiets verkst.
utskott. — Gift 1909 med Karin
Lundberg. S. Sw.

Sack, ätt, gren av den gamla tyska
ätten von S., känd i Mark
Brandenburg sedan 12S4. En gren av ätten
kom på 1500-talet till Livland,
sannolikt med Henrik von S., vars sonson,
krigaren Otto von S. (se nedan), 1625
naturaliserades som sv. adelsman
under namnet S. ocli s. å. introducerades
på Biddarhuset. Hans äldste son var
landshövdingen i Kalmar län Carl
Filip S. (f. 1620, † 1661). En sonson
till denne, kammarherren och
kansli-junkaren Johan Gabriel S. (f. 1697,
† 1751), upphöjdes 1719 jämte en
syster i friherrligt stånd och blev
stamfar för den nu i Sverige levande
grenen av ätten. År 1741 utnämndes lian
till kansliråd. Ilans änka,
friherrinnan Eva S., f. grevinna Bielke (f.
1706, † 1778), gjorde godset
Bergshammar i Fogdö skn, Södermani. län,
till fideikommiss för sina
avkomlingar; godset försåldes 1938.
Innehavare av Bergshammars
fideikommisskapital är kaptenen vid flottan
friherre Johan Gabriel (Jan-Gabriel)
Hakon S. (f. 1902).

Sack, Otto, krigare, f. 31 mars
1589 på Sackenhof i Trikatens skn,
Livland, † 16 nov. 1658 i Stockholm.
Föräldrar: Wolter von S. och Gertrud
von Boldeck. — S. blev 1607
kammar-page hos Karl IX och innehade
därefter ett par andra hovtjänster. År
1617 ingick lian som kornett vid
Södermanlands ryttare, där han efter
liand avancerade; 1632 utnämndes lian
till överste. Han förordnades 1635 till
slottsliauptman på Eiga och
Neu-münde skans och 1639 till
häradshövding i Easbo härad i Uppland. Han
naturaliserades 1625 och
introducerades s. å. på Biddarhuset. — S. deltog
1625—29 i kriget i Livland och förde
1631—34 Södermanlands ryttare i
trettioåriga kriget; lian deltog därvid
med utmärkelse i slagen vid Lech,
Lutzen och Oldenburg m. fi. strider. Hans
grav med hans och hans båda hust-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:32:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/6/0503.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free