Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rydberg, Viktor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rydbeck 427 Rydberg
lia varit tillfredsställd med sin
verksamhet. År 1876 utgav R. sin övers,
av "Faust", omfattande första delen
samt partier av andra, en poetiskt
förnämlig tolkning, som länge ansetts
förebildlig men av nyare forskning
kritiserats för bristande exakthet. B.
strävade liksom tidigare att söka
förena sin religiösa grundsyn med
naturvetenskapens nya landvinningar.
Den politiska och sociala oron bidrog
i hög grad till en allmän pessimism,
vilken hos B. förenades med
besvikelse över utvecklingens gång, som
icke villigt lät förena sig med en
idealistisk framstegstro. De närmaste
årens rika lyriska produktion utgavs
1S82 i samlingen "Dikter". I den
1876 tillkomna "Dexippos" hyllas
nordiska och antika hjälteideal. Den
tveklösa uppoffringen för nationens
sak ter sig för R. eftersträvansvärd.
Dikten är ett uttryck för R:s gamla
folkbeväpningsidéer, avgivet i ett
ögonblick, då värnpliktsfrågan stod
inför sitt avgörande. Tydligt är,
att R:s politiska intresse under
slutet av lS70-talet i viss mån
mattades. Vid sidan av tungsinta dikter
som "Skogsrået", även präglad av
erotiska besvikelser, framträder en
heroisk optimism, så i "Snöfrid",
"Den flygande holländaren", "Hvadan
och hvarthän?" och "Kantat vid
jubel-fest-promotionen i Upsala den 6
september 1877". Kantaten ville i sin
mäktiga skildring av mänsklighetens
ökenvandring trots allt hålla fast
vid den liberala utveeklingstrons hopp
om seger, om också blott i en
hägrande framtid. Det själviska är för
R. det onda, som måste utplånas. —
Uppdraget att författa kantaten,
hedersdoktoratet och invalet i Sv. akad.
befäste slutgiltigt R:s samhälleliga
position. Därmed följde hos R. en allt
starkare känsla av ansvar inför den
allmänna opinionen. Därav präglades
R:s centrala idédikt "Prometeus och
Ahasverus", där han ställde ett både
för hans egen åskådning och för den
politiska utvecklingen väsentligt
problem, den naturliga utvecklingen, hård
ocli obarmhärtig, gentemot
mänsklighetens dröm om evighetens gud, om
godhetens seger över ondskan,
frihetens över träldomen. Samlingen av
1882 rymmer också mera idylliska
dikter med motiv från R:s barndom
ss. "Träsnittet i psalmboken" och
"Det döda barnet till det lefvande"
med sina drömmar om ett de döda
barnens rena och kärleksfyllda rike.
Problemställningen från
Prometeus-dikten återkommer, omsatt i religiös
tonart, i "Klockorna", där de båda
alternativen, undergång eller
frälsning, symboliseras. Utgången beror på
godhetens förmåga till seger. Enligt
R:s uppfattning var den fysiska
världens fortbestånd beroende av de
moraliska värdenas förkovran. R. gav
sig som föreläsare in på filosofiska
problem i större utsträckning än
tidigare. Som tänkare fortsätter han den
sv. idealismens traditioner från Geijer
och Boström men söker en intimare
anknytning till modern
naturvetenskap och sociologi. Beligiöst närmar
lian sig åter kyrkans uppfattning. Vid
1880-talets ingång går B. in i en ny
kris, speglad i "Till läran om de
yttersta tingen". Pessimismen blir allt
tydligare. B:s tro på mänsklighetens
moraliska framåtskridande vacklade,
och därmed svekos förhoppningarna
om gudsrikets snara ankomst. I
slutdikten i 1882 års samling, "Xero ocli
ljungelden", har besvikelsen fått
gripande uttryck. Till lS80-talets
naturalistiska litteraturriktning hade B.
till en början intagit en delvis
uppskattande hållning, bl. a. betr. "Böda
rummet". R. liade dock åtskilliga
reservationer mot den nya litteraturen i
moraliskt avseende, och under decen-
niets senare år tog lian alltmer
bestämt avstånd från realismen. Sin
litterära ståndpunkt bekände lian bl.
a. i dikten "Barndomspoesien" från
1888. — B:s verksamhet under
1S70-talet för den nordiska nyväckelsen
drev honom i polemik med en del
forskare. Därigenom leddes han till
fördjupade studier i nordisk mytologi,
som upptogo större delen av lians tid
under det följande decenniet. Bl. a.
tillkom "Undersökningar i germanisk
mythologi" (1—2, 1886—89), varav
han sammanställde folkskriften
"Fädernas gudasaga" (1S87). B. söker
framställa våra hedniska förfäders
religion som tämligen likartad med
sin egen teologiska uppfattning, och
hans konstruktion äger både
vetenskapligt och uppfostrande syfte. De
mytologiska studierna blevo
fruktbara för lians lyrik, varom bl. a.
"Vårdträdet", skriven 1888, vittnar.
— Den nya samlingen "Dikter", som
B. utgav 1891, innehåller några av
huvudstyckena i hans tankelyrik,
byggda på motsättningen mellan natur-
Viktor Rydberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
