Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Rybrant, Stig - Ryd, se även Rydh - Ryd, Carl - Ryd, Edvard - Rydbeck, Emil, försäkringsman, se s. 422 - Rydbeck, Monica, konsthistoriker, se s. 421 - Rydbeck, Olof - Rydbeck, Oscar, bankman, se s. 421 - Rydbeck, Otto, arkeolog, konsthistoriker, se s. 421 - Rydbeck, Patrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rydbeck
420
Rydbeck
"Arnljot" på K. teatern 1949 företog
R. en lovordad omarbetning och
om-instrumentering av denna opera. —
Gift 1942 med pianisten Carin Gille.
K. R—n.
Ryd, se även Rydh.
Ryd, Carl Magnus, målare, f. 13
aug. 1883 på Kronobergshed,
Leka-ryds skn, Kronob. län. Föräldrar:
in-delte soldaten Carl Johan R. och
Sara-Lisa Andreasdotter. — Efter
folkskola i Lekarvd arbetade R. som
yrkesmålare 1900—01. Han kom sistn.
år till Stockholm, där ban följde
Tekn. skolans aftonkurser i teckning.
Han studerade våren 1906 på Valand
i Göteborg för Carl Wilhelmson och
1906—08 på Konstnärsförb:s skola i
Stockholm för bl. a. Karl Nordström.
Han vistades i Paris 1908—09 (bl. a.
några veckor på H. Matisses akademi)
ocli 1910—12 samt på franska
landsbygden (bl. a. Cagnes) 1920—22. Han
debuterade med "De Unga" 1909 och
har utställt med "Falangen" 1922
och 1925, separat i Stockholm 192S
och 1936 och i Göteborg 1926 samt
i utlandet. R. är sedan 1913 bosatt
i födelseorten. Han tjänstgjorde en
kort tid 1919—20 som lärare på
Valand. Sedan 1927 har hans
arbetsförmåga varit starkt nedsatt på grund
av svår ledgångsreumatism. — R:s
måleri omfattar porträtt (framför allt
av barn och konstnärskolleger),
landskap (främst Småland och Öland)
samt blommor. Hans första kärva stil
avKonstnärsförb:s art ("Flicka" 1908,
Thielska galleriet) mjukades upp
under 1910-talet genom den franska
skolningen. Den psykologiska
intimitet och blonda kolorit, som utmärker
hans bästa arbeten från denna tid,
står närmare Renoir än Matisse,
vilken var stilbildande för flertalet av
R:s sv. jämnåriga ("Mor" 1915, Nat.
mus.). Under 1920-talet eftersträvade
R. en hetare färg och en stramare
monumentalitet ("Barn från Norman-
Carl Ryd.
die", 1920; "Mol", 1923; "Buddha",
1926, Göteborgs mus.; "Målaren i
granskog", 1927—35). R:s i grunden
lyriskt-romantiska läggning
renodlades under 1930-talet, då han ville
uppnå en intensiv lyster och
guldglans i färgen och omgav modeller ocli
trädstammar med ett fosforescerande
skimmer ("Kerstin" 1930, Smålands
mus., Växjö; "Enbuskar" 1933, Nat.
mus.). Under senare år synes han åter
eftersträva blondare och vagare
effekter. Den bästa överblicken av R:s
konst ges i lians mecenat Hj.
Gabrielsons samling i Göteborg, vilken
omfattar mer än sextio arbeten av
R. Han är även repr. i mus. i Oslo och
Köpenhamn. Han blev led. av
Ivonst-akad. 1936. — Gift 1917 med Karin
Fülir. — Litt.: M. Strömberg, "C. R."
(1938). R. S.
Ryd, Gustaf Edvard, ingenjör,
f. 5 okt. 1893 i Stockholm. Föräldrar:
ingenjören Gustaf Adolf R. och
Augusta Sofia Andersson. Kusin till
Hanna Rydh (s. 434). — R.
avlade studentex. i Stockholm 1914 och
genomgick Tekn. högskolan 1916—20.
Han blev ingenjör vid
Värmelednings ab. Calor i Stockholm 1920 och
ritkontorschef och teknisk ledare där
1932 samt är sedan 1940 överingenjör
vid företaget. R. har konstruerat
steriliseringsapparater och
tvättmaskiner samt utfört anläggningar
härför, bl. a. transportabla sådana för
sjukvården i fält. Med stöd av
Ivom-merskollegii resestipendium företog
han en studieresa till Förenta staterna
1931. Han har publicerat tekn.
uppsatser i skilda faektidskr. — Gift 1926
med Harriet Maria Remmer. G. Lj.
Rydbeck, E m i l, försäkringsman,
se s. 422.
Rydbeck, Monica,
konsthistoriker, se s. 421.
Rydbeck, Olof Erik Hans, radio-,
elektron- och geofvsiker, f. 12 febr.
1911 i Greifswald, Tyskland.
Föräldrar: konstnären Thure Gustaf R. och
Blanche Gertrud Bendz. — R. avlade
studentex. i Malmö 1930, var
konstruktör vid Elektriska industriab. i
Stockholm 1931—32, beräknade och
byggde tills, med sedermera
civilingenjören T. Stordal Sveriges första
kortvågsrundradiostation som
examensarbete vid Tekn. högskolan 1935
—36 och utexaminerades från denna
högskola 1937. Han hade statligt
forskningsuppdrag i Stockholm 1936
—37 och vistades 1937—40 i Förenta
staterna, där ban studerade
radioteknik, elektronik och fysik vid Harvard
University, vid vilket han 1938—40
var Gordon Mc Kay Fellow och 1940
blev Doctor of Science. R. blev vid
Chalmers tekn. högskola speciallärare
i teleteknik 1941 och docent i tilläni-
Olof Rydbeck.
pad elektronfysik s. å. samt kallades
1945 till prof. i radioteknik där.
Sedan 1948 är lian prof. i elektronik vid
denna högskola. Han har företagit
studieresor inom Europa och till
Nordafrika samt 1946 till
Central-och Nordamerika. — R. har uppbyggt
institutionen för teleteknik,
jonosfär-observatoriet (med fältstation i Stora
Askim) och institutionen för
elektronikforskning vid Chalmers tekn.
högskola samt jonosfärobservatoriet i
Kiruna. Sommaren 1945 ledde han
högskolans expedition till Sörmjöle
(nära Umeå) för iakttagelser under
den totala solförmörkelsen. Sedan
1949 är ban ledare för högskolans
radioastronomiska observatorium på
Råö gård s. om Göteborg. Av hans
skrifter, som behandla
elektronfysikaliska, radiotekniska och
geofysikaliska ämnen, märkas "Ön the
Pro-pagation of Badio Waves" (1944),
för vilken han 1945 belönades av Sv.
teknologfören. med Polhemsmedaljen,
"Chalmers Solar Eclipse Ionospheric
Expedition 1945" (1946), "TheTheorv
of the Travelling Wave Tube" (1947)
och "The Propagation of Waves in
Inliomogeneous Media" (1948). R.blev
led. av amerikanska
vetenskapssamfundet Sigma Xi 1939 ocli av Sv.
nationalkommittén för vetenskaplig
radio 1944 samt adjungerad led. av
Sv. nationalkommittén för geodesi
och geofysik 1947. År 1947 invaldes
lian i Vet. akad. och i Ing. vet. akad.
— R. blev 1948 ordf. i den då bildade
fören. Europaunion i Göteborg. —
Gift 1939 med Anna Kirstine
(Kerstin) Braathen Modin. S. L.
Rydbeck, Oscar, bankman, se s.
421.
Rydbeck, Otto, arkeolog,
konsthistoriker, se s. 421.
Rydbeck, Patrik Samuel,
industriman, f. 13 mars 1883 i
Kristianstad. Föräldrar: fabrikören Per Svens-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
