Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rundblom, Oscar - 1. Rundbäck, Abraham - 2. Rundbäck, Jöns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rundbäck
403
Rundbäck
Oscar Rundblom.
vid .Johannelunds missionsinst. 1913
—19 och tog studentex. i Stockholm
1922. Han blev fil. kand. i Lund 1925
samt teol. kand. 1927, teol. lic. 1941
och teol. dr 194S, allt i Uppsala. B.
erhöll dispens för prästvigning 1921,
var v. komminister i Svartnäs,
Kop-parb. län, 1921—25, kyrkoadjunkt i
Stora Tuna 1925—28 och
komminister där 1929—37. Han var Sv. kyrkans
missionsstyr:s sekr. för
hemlandsarbetet 1937—48 och väckte som sådan
intresse och offervilja för missionens
sak inom olika folkgrupper. Som ett
led i denna strävan kan även hans
medverkan till grundandet av
filmbolaget Studiofilm (1947) betraktas;
sedan 1948 är lian verkst. dir. i detta
bolag. Han var även en av
initiativtagarna 1945 till ett spec.
missions-flyg (flygplanet "Ansgar"). B. företog
en inspektionsresa till sv. kyrkans
missionsfält i Indien och Kina 1946
och var Sv. missionsrådets repr. vid
Internationella missionsrådets
konferens i Whitby, Kanada, 1947. Han är
utsedd till ledare av sv. kyrkans
missionsfält i Kina från 1948 men har
på grund av det politiska läget i
landet ej kunnat börja sin verksamhet
där. — Om aktuella missionsproblem
handla B:s reseböcker "Kina tur och
retur" (1946; 4:e uppl. 1949) ocli
"Vi möttes i Kanada" (1947). Ett
missionshistoriskt arbete om sv.
mission i Indien är B:s drsavh.
"Svenska förbindelser med Leipzigmissionen
åren 1853—1876" (1948). — B. var
red. för Sv. kyrkans missionstidn.
1942—46 och för Stjärnan från
Betlehem 1937—45. — Gift 1920 med
Ingrid, Vera Maria Ljung. G. W.
1. Rundbäck, Abraham,
skolman, politiker, f. 30 jan. 1827 i
Barn-arps skn, Jönköp. län, † 12 juni 1893
i Växjö. Föräldrar: bonden och
smeden Jonas R. och Sara Elisabet
Abrahamsdotter. — E. gick först i skola i
Jönköping, där han tills, med sin
bänkkamrat Viktor Bydberg utgav en
skol-pojkstidn., och sedan i gymnasium i
Växjö. Han blev student i Lund 1848
och fil. mag. där 1853. Han var 1856—
92 lektor i matematik vid Växjö
läroverk och var 1861—92 den förste
folkskolinspektören i Växjö stift. — B.
var led. av Andra K. 1870—S7 och av
Första K. 1S88—90. Han var bl. a.
led. av läroverksutskottet 1873,
bankoutskottet 1876—77, försvarsutskottet
1877 och konstitutionsutskottet 1888
—90. B. räknades i början till
Intelligensen (Centern) men stod också
Lantmannapartiet nära, där hans bror
(B. 2) var en av förgrundsmännen.
Vid 1883 års riksdag anslöt sig B. till
Nya centern, som verkade för
indelningsverkets bibehållande och
motarbetade den Posseska ministärens
förslag om en värvad armé, ocli som i
hemlighet samarbetade med en av B. 2
ledd fraktion inom Lantmannapartiet.
B. närmade sig senare alltmer de
konservativa och företrädde dessa bl. a.
i unions- och tullfrågorna. — I
synnerhet har B. haft stort inflytande på
den sv. folkskolans utveckling under
senare hälften av 1800-talet. Han
utgav IS60 en uppmärksammad skrift,
"Om folkundervisningens
ändamålsenliga ordnande", vari han påvisade,
att folkskolans elever i regel aldrig
uppnådde det kunskapsmått, som 1842
års skolstadga föreskrev. I stället
fölen enda, heterogen läsavd. ville B.
införa en differentiering i
åldersgrupper. Hans skolplan innefattade
liem-skola, småskola ocli folkskola, den
sistn. med uteslutande examinerade
lärare som föreståndare ocli
indelad i två avd. B. förordade i
enlighet med Budenschölds förslag
varan-nandagsläsning, varigenom eleverna
skulle kunna utnyttja den skolfria
dagen till härdande kroppsarbete och
tjänst i hemmet. Han verkade också
för en ökning av antalet skolor inom
de större skoldistrikten. På B:s
förslag anordnades 1865—66 korta
utbildningskurser för småskollärare, ocli
han gav därmed uppslaget till
småskoleseminarierna. Han insåg även
tidigt vikten av att lärarmöten
anordnades ocli tog 1S63 initiativet till
dyl. möten inom Växjö stift, vilka
sedan regelbundet återkommo. För
förbättrande av lärarnas
löneförhållanden var lian ivrigt verksam i
riksdagen. Det förslag till ordnande av
folkskollärarnas
pensionsförhållanden, som 1865—66 års riksdag antog,
var till stor del R:s verk. Att B.
likväl i mångt och mycket hade en trång
syn på folkskolans bildningsmål kan
inte förnekas: bl. a. motsatte han sig
i riksdagen 1S80 införandet av
slöjdundervisning vid seminarierna, av-
Abraham Rundbäck.
visade 1884 förslaget om
undervisning i samhällslära och ville utesluta
skönlitteratur ur sockenbiblioteken.
— R. erhöll 1892 Illis quorum. — Ett
avsnitt av B:s självbiografi,
"Anteckningar från mitt liv" (i Lunds
univ.-bibl.) har publicerats i Skrifter utg.
av Fören. Det gamla Lund (26, 1944).
— Gift 1859 med Johanna Fredrika
Sofia Wennberg. K. E. L.
2. Rundbäck, Jöns,
folkskollärare, politiker, f. 21 okt. 1830 i
Barn-arps skn, Jönköp. län, † 29 okt. 1895
i Säve skn, Göteb. län. Bror till B. 1.
— Efter folkskollärarex. i Växjö 1850
erhöll B. ord. anställning där s. å.
Sedan lian även genomgått en
organistkurs vid Mus. akad., valdes han
1855 till klockare och organist i Säve
förs. på Hisingen. Han var de två
sista ståndsriksdagarna (1862—63
och 1S65—66) led. av bondeståndet
och tillhörde 1867—90 Andra K.,
varjämte ban var led. av Göteb. läns
landsting från dess tillkomst 1863 till
1890 (v. ordf. 1886—89). B. tog livlig
del i agitationen för
representationsreformen, ehuru lian ansåg den före-
Jöns Rundbäck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
