Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Ruckman, Christina - 2. Ruckman, Johan Gustaf - Ruda, Elias Wilhelm - Rudbeck, adelssläkt - 1. Rudbeck, Olof, d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ruckman
382
Rudbeck
emellertid stor framgång också som
komediskådespelerska, och Fru
Dor-san i Desforges’ "Den svartsjuka
hustrun" räknades som hennes bästa roll.
— Gift 1808 med gravören Johan
Gustaf Ruckman (R. 2). H. U.
2. Ruckman, Johan Gustaf,
grafiker, f. 12 dec. 1783 i Stockholm,
† 20 jan. 1S62 därstädes. Föräldrar:
skomakargesällen Peter R. och Maria
Christina Friberg. — R. utbildade sig
på egen hand och kom omkr. 1805
under J. W. Palmstruchs ledning.
Under de närmaste decennierna var
han vår kanske mest anlitade grafiker.
På sin ålderdom blev han bortglömd
och sysselsatte sig mest med att sköta
trädgården till sin malmgård vid
Norrtullsgatan i Stockholm. — R:s
produktion är rik och omväxlande
men konstnärligt ojämn. Han utförde
ett stort antal porträtt, dels mera
självständiga ss. "Karl XIV Johan"
och "E. Acharius" (bd 1 s. 4), dels
efter förebild ss. "F. M. Franzén"
(efter J. G. Sandberg) och "E.
Tegnér" (efter M. Röhl), de flesta i det
för empiren karakteristiska
punkt-gravyrmaneret. Mest användes han
att gravera illustrationer i
vetenskapliga eller skönlitterära verk i
teknikerna kopparstick, punktgravyr
eller etsning: flera av planscherna i
Palmstruchs "Svensk botanik" (1807
—43) och "Svensk zoologie" (1806—
09), i Zimmermanns "Jorden ocli dess
invånare" (1813—39) samt i "Galleri
till Fredmans epistlar och sånger"
(1826) och "Scener ur Fredmans
epistlar ocli sånger" (1827), de bägge sistn.
efter teckningar av E. Chiewitz. Han
utförde även modeplanseher och
barnboksillustrationer samt graverade ett
hundratal kartor. R. är rikt repr. i K.
bibi:s ocli Nat. musei
gravyrsamlingar (även med teckningar, t. ex. "C. M.
von Weber", Nat. mus.). — Gift 1808
med skådespelerskan Christina R., f.
Franck (R. 1). R. S.
Ruda, Elias Wilhelm, skald,
f. 3 sept. 1S07 på Häringe sätesgård,
Västerhaninge skn, Stockholms län, †
13 aug. 1833 i Örebro. Föräldrar:
trädgårdsmästaren Elias R. och Anna
Stina Dufva. — R. studerade, med
långa avbrott för konditioner, vid
Strängnäs gymnasium och vid
Uppsala univ., där han inskrevs 1S26 och
blev fil. magister 1833, kort före sin
död. — R., som genom läsning av
framför allt Schiller ocli de antika
klassikerna väckts för poesin, var
en vek och känslig natur, som fann
uttryck i naturlyrisk
stämningsmålning av något monotont elegisk prägel.
Bland lians tidigaste verk kunna
nämnas "Brynolfs äfventyr" (1828), en
parodi på Frithiofs saga, några
dramatiska dikter samt "En tysk
resandes ströfverier på svenska parnassen"
Johan Gustaf Ruckman. Litografi av J.
Cardon efter målning av J. G. Sandberg 1847.
Elias Wilhelm Ruda. Litografi av G. L.
Dreyer.
(anonymt utg. 1S30), vari han ger en
kvick kritik av den sv. vitterheten.
För poemet "Aristomenes på Rhodus"
erhöll han 1S32 pris av Sv. akad. Han
översatte också en del engelska dikter
och verk av Schiller. Som kritiker
framträdde R. i Upsala
Corresponden-ten och i Sv. Litteratur-Fören:s
Tidn. Hans "Skaldestycken" utgåvos
postumt med företal av Atterbom
(1S34 och 1838). — Ogift. — Litt.:
C. W. Böttiger, "Minnestal" (1S33).
H. Fr.
Rudbeck, adelssläkt, utgrenad från
släkten Rudbeckius (s. 387). En yngre
son till biskopen i Västerås
Johannes Rudbeckius d. ä., prof. Olof
R. d. ä. (R. 1), blev far till
arkia-tern Olof R. d. y. (R. 2), som 1719
adlades med bibehållet namn och
följ. år blev introducerad på
Riddarhuset. Han blev far till a)
bergsrådet Johan Olof R. (f. 1711, † 1790),
vars son var kanslisten och förf. Olof
R. (den yngste) (R. 4), och b)
överjägmästaren i Västernorrland Olof
Fredrik R. (f. 1723, † 1800), som blev
farfar till bröderna
generalbefälhavaren i femte militärdistriktet
Charles Emil R. (f. 1793, † 1864) och
kaptenen vid Första livgrenadjärreg.
Fredrik Adolf Rotenburg R. (f. 1796,
† 1831), från vilka den adliga ätten
R:s nu levande båda grenar
härstamma. — R. 2:s äldste son,
premiärkaptenen vid Upplands reg. Olof R. (f.
1690, † 1716), blev far till
generalmajoren och landshövdingen Thure
Gustaf R. (R. 3), som 1771 upphöjdes
i friherrligt stånd. Han blev farfar
till hovmarskalken, majoren friherre
Claes Reinhold R. (f. 1791, † 1874).
Äldre söner till denne voro
underlöjtnanten vid Livreg:s grenadjärkår
friherre Thure-Gustaf Alexander Johan
Axel R. (f. 1S22, † 1S95) och
hovmarskalken friherre Reinhold Thure
Gustaf Carl Gabriel R. (f. 1825, † 1915),
stamfäder för den friherrliga ätten
R:s båda nu levande huvudgrenar.
Bland den sistn:s söner märkas förste
intendenten friherre Johannes R. (R.
6), överstekammarherren friherre
Reinhold R. (R. 7) ocli f. d.
bibliotekarien vid K. bibi., slottsarkivarien
fil. dr friherre Thure Gustaf
Alexander Reinhold R. (f. 1875). Yngre söner
till friherre Claes Reinhold R. voro
målaren Oscar Ture Gustaf Alexander
Fredrik R. (f. 1829, † 1908), en av de
första sv. genremålarna av
Düssel-dorfskolan, ocli generalmajoren
friherre Jolian-Zachris Josua Thure
Gustaf R. (f. 1832, † 1909), som på
manssidan själv slöt sin ättegren. — R. 2:s
vngste son, hovmarskalken Adolf R.
(f. 1726, † 1S01), upphöjdes på samma
gång som halvbroderns son, R. 3, i
friherrligt stånd och adopterades på
dennes friherrliga värdighet. Bland
lians söner märkas a)
överstelöjtnanten friherre Adolf Fredrik R. (f. 1754,
† 1S25), far till postmästaren och
skriftställaren friherre Ture Gustaf
R. (R. 5), samt b) majoren friherre
Carl Fredrik R. (f. 1755, † 1814),
farfar till kyrkoherden i Sevalla,
Västerås stift, friherre Carl Adolph R. (f.
1S47, † 1903), med vilken den
adopterade friherrliga ättegrenen utdog.
— En son till superintendenten
Johannes Rudbeckius d. y., sekr. lios
hertig Adolf Johan, assessorn Daniel R.
(f. 1655, † i början av 1700-talet),
adlades 1698 med namnet R. Han slöt
själv sin ätt.
1. Rudbeck, Olof (skrev sig oftast
Olaus), d. ä., läkare, naturforskare,
polyhistor, döpt 12 dec. 1630 i
Västerås, † 17 sept. 1702 i Uppsala.
Föräldrar: biskopen Johannes Johannis
Rudbeckius d. ä. (s. 387) och Magdalena
Hising. — R., som växte upp under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
