Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rhyzelius, Andreas - Ribbing, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ribbing
264
Ribbing
Andreas Rhyzelius. Målning (detalj) av okänd
konstnär.
köping. Föräldrar: kyrkoherden
Olaus Andrew R. oeh Sigrid Odlielia. —
Efter skolgång i Skara blev E. 1700
student i Uppsala, där lian blev
magister och docent 1707 samt teol.
adjunkt 1712. År 1713 utnämnd till
liov- och drabantpredikant följde E.
konungens fälttåg, från 1717 som lians
biktfader. Han valdes 1720 till
domprost i Linköping och 1743 till biskop
där. E. blev teol. dr 1732. — E. är i
allt en efterboren karolin. Han
hyllade 1600-talets kyrkoideal, och som
strängt ortodox riktade lian häftiga
angrepp mot alla frikyrkliga rörelser,
vilka han ansåg borde förkvävas med
maktmedel. Som biskop nedlade lian
stor möda på stiftets förkovran och
företog, fastän sjuklig, ständiga
vi-sitationsresor. Trots att lian var
varmt uppskattad av många,
åsamkade hans patriarkaliska inställning
honom kritik för självrådighet ocli
härsklystnad. — Även som historiker
tillhör E. 1600-talet. Han betecknar
ett framsteg i kritisk forskning
framför sina lärofäder men är föråldrad
i förhållande till sin samtid; hans
historiesyn är betingad av Bibeln och
Atlantican. Tydligast framträder
detta i lians hätska anfall på den
av Olof von Dalin omfattade
vat-tenminskningsteorin. B. drömde om
att engagera lärde, präster och
studenter i stora vetenskapliga företag;
studenterna borde framför allt
disputera på historisk-topografiska
beskrivningar över hemorten och
prästerna författa stiftshistoriker. B. står
också som herdaminnets skapare. Själv
samlade han i över fyrtio år material
till en gigantisk historia över den sv.
kyrkan och skolan. Handskriften är
förkommen, och B. utgav blott en
klosterhistorik, "Monasteriologia
svio-gothica, eller kloster-beskrifning"
(1740) samt sammandraget "Episco-
poscopia sviogothica..." (1—2, 1752),
en fortfarande i viss grad användbar
biskopskrönika. Bland B:s arbeten
märkes i övrigt "Brontologia
theolo-gico-liistorica, thet är enfaldig lära
och sanferdig berettelse om
åske-dunder, blixt och skott..." (1721).
— "Biskop A. O. B:s anteckningar om
sitt förflutna lif" utgåvos 1901 i
urval med inledning av J. Helander. —
B:s barn adlades 1751 med namnet
Odencrantz. —- Gift 1721 med
Catharina Ihre. M. v. P.
Ribbing, gammal sv. frälsesläkt,
som leder sitt ursprung från den
gamla halländska ätten B., känd
sedan 1295; den för i vapnet tre sjöblad,
ställda två och ett, liksom de troligen
besläktade ätterna Porse och
Kyr-ning. Den sv. ättens äldste med visshet
kände stamfar, Peder B., omtalad som
väpnare och häradshövding i Mark
1427—74, blev farfar till Sven B. (†
1577), som 1566 jämte Erik
Gustafsson (Stenbock) var mönstringsherre
över adelns rusttjänst i
Västergötland. Bland hans söner märkas
lagmannen och riksrådet Bengt B. (R. 1),
ståthållaren på Vadstena Peder B. (f.
1544, † 1604), som blev stamfar för alla
nedannämnda ättegrenar, riksrådet
och riksskattmästaren SevedE. (E.2),
riksrådet och lagmannen Erik B. (f.
1558, † 1612) samt riksrådet Bo B. (B.
3). —- Peder B:s äldste son, riksrådet
Lindorm B. (B. 4), blev stamfar för
ättens äldsta huvudgren. Hans son,
riksrådet Per E. (B. 5), upphöjdes
1654 i friherrligt stånd med namnet
Bibbing af Zernava. Dennes
äldste son, översten friherre Leonard
B., landshövding i Gävleb. län (f. 1638,
† 1687), blev far till
landshövdingen, lantmarskalken friherre Per
B. (E. 6), presidenten friherre
Conrad E. (E. 7) och generaladjutanten
hos konung Stanislaus av Polen
friherre Lennart E. (f. 1676, † 1732),
som hade sonen kanslirådet friherre
Gustaf B. (B. 8). En sonson till B. 7,
kammarherren friherre Seved B. (f.
1766, † 1840), blev far till
överstelöjtnanten vid Andra livgardet
friherre Peder Fredrik B. (f. 1820, †
1882), med vilken den friherrliga
ätten B. af Zernava utdog på
svärdssidan. — En yngre bror till E. 4,
Karl IX:s kammarjunkare Erik B. (f.
1577, † 1623), blev stamfar för ättens
andra huvudgren och första nu
levande gren, österby ättegren. En äldre
son till honom, landshövdingen i
Jön-köp. län och över en del av Växjö län
Gustaf B. (f. 1613, † 1693), blev
farfars farfar till majoren vid
Västmanlands reg. Carl Gustaf B. (f. 1769, †
1827), som blev farfar till bröderna
a) prof. Seved B. (B. 13), far till
prof. Lännart B. (B. 17), b) fil. di-
Lennart B. (B. 14), far till
general-dir. Sigurd B. (E. 19) och översten
Olof E. (B. 20), gift med journalisten
Gerd B., f. Behn (E. 21), samt c)
häradshövdingen Gustaf E. (B. 15), far
till förste byråingenjören i
Järnvägsstyr., bergsingenjören Erik E. (f.
1897) och läkaren, docenten vid
Uppsala univ. Seved E. (f. 1902). — En
yngre son till österby ättegrens
stamfar Erik B., kaptenen vid Upplands
reg. Bengt B. († 1642), blev stamfar
för Vargarns ättegren och far till
översten för Nylands och Tavastehus
läns kavallerireg., slutligen
generalmajoren vid finska kavalleriet Johan
B. (f. omkr. 1642. stupad 1700 i slaget
vid Narva). Dennes son Bengt B.
(f. 1686, † 1741), generalmajor vid
infanteriet, landshövding ocli
överkommendant i Göteb. län, upphöjdes 1731
i friherrligt stånd med namnet E i b
-bing af Koberg. En yngre son
till honom, majoren vid Hessensteins
värvade reg., friherre Ture E. (f.
1725, † 1790), blev farfar till
löjtnanten vid Södermanlands reg.,
friherre Conrad E. (f. 1808, † 1S83);
med denne utdog den friherrliga ätten
E. af Koberg på svärdssidan. ■—- En
äldre son till generalmajoren friherre
Bengt B., riksrådet friherre Fredrik
B. (B. 9), erhöll 1778 grevlig
värdighet med namnet B. Hans äldre son,
greve Adolf B. (B. 10), fråndömdes
1792 adelskapet ss. delaktig i Gustav
III:s mord, varigenom den grevliga
ätten B. utgick på svärdssidan. Han
antog namnet de Leuven. Släktgrenen
utslocknade med hans son Adolphe de
Leuven (f. 1802, † 1S84), teaterförf.
ocli dir. för Opéra comique i Paris. •—
B. 4:s yngste bror, ståthållaren på
Kronoberg och över dess län
Christoffer E. (f. 1583, † 1655), som 1625 på
ättens vägnar introducerades på
Riddarhuset, blev stamfar för ättens
tredje huvudgren och andra nu
levande gren, Ulvsnäs ättegren. Hans
yngste son, översten och chefen för
tremänningarna i skånska kriget
Arvid R. (f. 1620, † 1678), blev farfars
far till kaptenen i armén Per R. (f.
1750, † 1829). Söner till denne voro
a) häradshövdingen Seved R. (f. 1784,
† 1S19), far till prof. Sigurd R. (R.
11), b) ryttmästaren i armén Bengt
R. (f. 1789, † 1866), från vilken alla
nu levande medl. av ättens
Ulvsnäs-gren härstamma, samt c)
häradshövdingen i Tveta, Mo och Vista häraders
domsaga i Jönköp. län Per Arvid R.
(f. 1794, † 1865), far till
konstnärinnan Sophie R. (R. 12). Söner till
ryttmästaren Bengt B. voro a) majoren
vid Smålands grenadjärbataljon
hovmarskalken Carl Christoffer B. (f.
1826, † 1899), farfar till bröderna
envoyén Herbert R. (R. 22) och pia-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
