Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Rettig, Robert - 6. Rettig, Fredric von - 7. Rettig, John - Retzius, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rettig
241
Retzius
under hans ledning avsevärt
utvidgades och moderniserades. Under en tid
ägde R. Sveriges största enskilda
handelsflotta. ■— Från början av
1S60-talet upptogs R:s intresse alltmer
av kommunalpolitiken. När 1862 de
nya kommunallagarna tillkommo,
valdes han till stadsfullmäktig i Gävle,
och från 1874 till sin död var han
fullmäktiges ordf. Vidare var han led. av
kyrkorådet, skolrådet och
lasarettsdirektionen samt ordf. i
sjömanshusdirektionen, handels- och
sjöfartsnämnden, handelsfören. och
navigationsskolan. R. var även
landstingsman och bevistade som led. av Första
K. riksdagarna 1871—79, där han
tillhörde bankoutskottet. — R.
utövade en mångsidig välgörenhet; han
instiftade bl. a. 1873 ett barnhem i
Gävle och donerade 1880 en
stipendiefond till Gästrike-Hälsinge nation vid
Uppsala univ. — Gift 1841 med
Ade-laicle Ulrika Corinna Garberg.
G. M—e.
6. Rettig, Fehr Fredric von,
industriman, f. 12 jan. 1843 i Gävle,
† 17 okt. 1914 på Raadelma gård i
Piikkis skn, Åbo och Björneborgs län,
Finland. Son till B. 5. — Efter
avslutade skolstudier i Gävle studerade
B. vid univ. i Genève och praktiserade
från 1807 i farbroderns (B. 3:s)
tobaksfabrik i Åbo. B. förvärvade 1871
finskt medborgarskap. När Per
Cere-lius B. (B. 3) dog s. å,, voro hans
arvingar enligt testamente hans
bröder Carl Anton B. (B. 4) och Bobert
R. (R. 5). Den förre avstod emellertid
från Åbofabriken mot det att han
erhöll både den avlidnes och R. 5:s
andelar i fädernebruket Kilafors.
Eftersom R. 5 enligt finsk lag ss. utlänning
icke hade rättighet att i Finland driva
affärer, utsåg lian till Åbofirmans
chef sonen R., under det att han själv
blev förlagsman. Efter faderns död
1886 blev R. ensam innehavare av det
finska företaget, som lian snart
utvecklade till ett av landets mest
ansedda industriföretag. Han utvidgade
anläggningen i rask takt med
moderna maskinella anordningar och
införde bl. a. 1901 elektrisk drivkraft
från egen central. Vid sidan av
cigarr-ocli kardusfabrikationen inriktade R.
tillverkningen alltmer på cigarretter.
R, visade sig i hög grad förstående för
arbetarnas sociala svårigheter, som i
Finland vid denna tid ofta voro stora.
På hans initiativ donerade olika
släktmedl. till staden Åbo en stor
summa för arbetarpensioner och
-resestipendier, ocli lian själv grundade
1874 ett arbetargille, Finlands första
arbetarfören. Dessutom grundade han
1884 Åbo arbetarebostadsab., som
väldet första företaget av detta slag i
Norden. R. spelade även en betydan-
16 Svenska män ocli kvinnor VI
Fredric von Rettig.
de roll i Åbos kulturella liv. Han var
stads- och folkbibl:s kassör alltifrån
dess tillkomst och senare styr.-ordf.
För detta bibi. uppförde han på egen
bekostnad en byggnad, som lian 1903
överlämnade till staden. R. stiftade
även ett arbetarbibl., där han tidvis
själv tjänstgjorde som bibliotekarie,
samt gjorde betydande donationer
bl. a. till Åbo stads historiska
museum. Alltifrån sitt första årtionde i
Åbo överhopades R. med allm. och
enskilda förtroendeuppdrag; han var
bl. a. 1S75—92 led. av
stadsfullmäktige. Åren 1S83—90 fungerade lian
som sv.-norsk v. konsul i Åbo. R.
utnämndes 1883 till finskt
kommerseråd och erhöll 1898 för sig och sina
efterkommande finsk adlig värdighet
under namnet von R.; han
introducerades s. å. på finska Riddarhuset. —
Gift 1S65 med Maria Sophia von
Horn. G. M—e.
7. Rettig, Johan (John) Robert,
affärsman, politiker, kommunalman,
f. 18 aug. 1847 i Gävle, † 22 juli 1907
därstädes. Bror till B. 6. — Efter
läroverksstudier i Gävle 1S56—63
John Rettig.
vistades R. i England, Frankrike och
Tyskland, varunder han bl. a. bedrev
studier vid liandelsinst. i Hamburg.
Från 1872 var han delägare i och efter
faderns död 1886 ensam innehavare
av firman P. C. Rettig & co. i Gävle,
omfattande tobaksfabrik,
skeppsbyggeri, skeppsrederi och bruksrörelse.
Han var därjämte verkst. dir. i Gävle
—Ockelbo järnväg 1882—1907 samt
kassadir. i Korsnäs sågverksab. 1890
och verkst. dir. där 1S92—93. Åren
1874—94 var han spansk konsul. R.
var ordf. i stadsfullmäktige 1887—
1907 och gjorde sig i denna egenskap
särskilt känd för sitt lysande
värdskap vid 1901 års industriutställning
i Gävle. Han var led. av Första K.
1893—1907. Ehuru icke tillhörande
den protektionistiska majoriteten
placerades lian 1897—1907 i
bankoutskottet, där han 1906 blev ordf. R:s
åsikter voro närmast
moderat-kon-servativa. I en motion i samband med
den kommunala rösträttsreformen
1907 påyrkade lian skärpt kontroll
över kommunernas upplåning. R. var
led. av ett flertal statliga kommittéer,
bl. a. bevillningskommittén 1895 ocli
kommunalskattekommittén 1897—
1900. — Gift 1872 med Antonie
Wilhelmina Augusta von Eckermann (f.
1S46, † 1933), som efter makens död
var chef för firman P. C. Rettig &
co. 1907—15; hon testamenterade
bl. a. 1,4 mill. kr. till en museistiftelse
"J. ocli A. R:s museifonder till Gävle
stad", vilken möjliggjorde
uppförandet av Gävle mus. S. Sw.
Retzius, vitt utgrenad släkt,
härstammande från bonden Nils
Bengtsson på hemmanet Bräntorp i Horns
skn, östergötl. län, som levde vid
mitten av 1500-talet. Han blev far till
kyrkoherden i Odensvi pastorat av
Linköpings stift Benedictus Nicolai
Cornukindius (f. 1555, † 1610). De
flesta av dennes söner antogo efter
sjön Bessen släktnamnet Bessius,
sedermera ändrat till B. En yngre son,
liauptmannen på Torpa i
Västergötland Mattias R. (f. 1599, † 1652), blev
far till rj’ttmästaren Bengt Beetz (f.
1634, † 1687), som 1686 adlades med
namnet Beutervall. Ätten utdog
sannolikt 1742 med dennes sonson. —• En
äldre son till Benedictus Nicolai
Cornukindius var kyrkoherden i Tryserums
pastorat av Linköpings stift Nils B.
(f. 1594, † 1653), farfar till Johan B.
(f. 1668, † 175S), slutligen v.
president i Svea hovrätt, som adlades 1719
med namnet Bosenstolpe (s. 364);
lian slöt själv sin ätt. En brorson till
denne var provinsialläkaren i Skåne
Nils B. (f. 1712, † 1757). Bland dennes
söner märkas prof. Anders Jahan B.
(B. 1), prosten Lorentz Christopher
B. (R. 2), och handlanden i Kris-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
