Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rennerfelt, ätt - 1. Rennerfelt, Ivar - 2. Rennerfelt, Erik - Renström, Sven - Resare-Bengt, se Oxenstierna, Bengt Bengtsson, bd 5 s. 684 - Reslow, Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rennerfelt
23S
Reslow
riat- och rättsavd. i ab. Sv.
handelsbanken sedan 1945. — En sonsons
sonson till överstelöjtnanten Carl R.,
löjtnanten vid Nylandsbrigadens
infanteri Adolf Reinhold R. (f. 177S, †
1848), immatrikulerades ISIS på
Riddarhuset i Finland.
1. Rennerfelt, Ivar, ingenjör,
uppfinnare, f. 19 mars 1S74 i
Torsåkers skn, Gästrikland. Föräldrar:
civilingenjören Knut Thure R. och
Ulrika Charlotta Vilhelmina
(Minnie) Hulphers. ■—• Efter mogenhetsex.
i Gävle 1892 utexaminerades R. från
Tekn. högskolans fackavd. för
elektroteknik 1S96. Han blev fil. kand. 1898
i Uppsala, där lian sedan i två år
bedrev specialstudier. Efter
anställning vid bl. a. AEG i Berlin 1900—
01 begav lian sig till Förenta staterna,
där han var konstruktör ocli ingenjör
vid olika företag i New York och
Ivar Rennerfelt.
Richmond. Åren 1904—09 var lian
överingenjör och v. president vid The
Sterling Electric Motor Co. i Dayton,
Ohio. Efter hemkomsten var R.
överingenjör vid ab. Arvika verkstäder
1909—11, bedrev konsulterande
ingenjörsverksamhet 1911—12 och var
tekn. chef vid ab. Elektriska ugnar i
Stockholm 1913—23. Åren 1936—47
var lian överingenjör och tekn. clief
vid Thermal Desinfection
Corporation ab., Stockholm. Sedan 1923
driver R. tillverkning och försäljning av
egna uppfinningar, främst
"renner-feltugnen", en ljusbågsugn, som haft
stor industriell betydelse vid
metallurgisk smältning både i Sverige och
utlandet. Bland R:s övriga
uppfinningar märkes en metod, utarbetad
tills, med B. Kalling, att torrfärska
tackjärn, för vilken lian tills, med
Kalling har redogjort i
"Torrfärsk-ning av granulerad tackjärn, R.
K.-(Rennerfelt-Kalling) -processen" (i
Jernkontorets annaler 1939). För öv-
rigt märkas bland R:s skrifter
"Ren-nerfelts elektriska stålugn" (Bihang
till Jernkontorets annaler 1913),
"Den elektriska smältugnen.
Historik" (1920—21) och "The Rennerfelt
Electric Furnace" (1929). — Gift
1903 med Elin Maria Forsbäck.
G.M—e.
2. Rennerfelt, Erik Gustav,
botanist, f. 14 okt. 1906 i Stockholm. Son
till R. 1. — R. avlade studentex. i
Djursholm 1925 och blev vid
Stockholms högskola fil. mag. 1929, fil. lic.
1933 och fil. dr 1937. Han var 1929—
32 extra assistent vid
lantbruksbotaniska avd. av Centralanstalten för
försöksväsendet på jordbruksområdet,
undersökte 1933—40 på Sv.
trämasse-fören:s uppdrag svampinfektion i
slipmassa och liar bedrivit
mykolo-giska och fysiologiska studier i
Holland, England och Tyskland. Åren
1937—41 var lian docent i fysiologisk
botanik ocli laborator i växtfysiologi
vid Göteborgs högskola, ocli sedan
1942 är han docent i botanik vid
Stockholms högskola samt knuten till
Statens skogsförsöksanstalt (sedan
1945 Statens skogsforskningsinst.),
först som assistent och sedan 1947 som
försöksledare i mykologi vid inst:s
avd. för botanik och marklära. •— R.
har publicerat ett fyrtiotal arbeten
rörande svampsjukdomar hos skogsträd,
virke och trämassa. De viktigaste äro
"Undersökningar över
svampinfektionen i slipmassa och dess utveckling
däri" (1937, drsavh.), "Försök med
kemikaliebehandling av våt slipmassa
i syfte att förhindra svampskador"
(1939), "Nya försök . .." (1940),
"Undersökningar över toxiciteten emot
rötsvampar lios tallkärnvedens
feno-liska beståndsdelar" (1943) och "Om
rotrötan (Polyporus annosus Fr.) i
Sverige" (1946). R. har därjämte
publicerat lantbruksbotaniska
uppsatser, bl. a. över stråröta lios
sädesslagen (1933), och en undersökning
över kräftpestsvampens utveckling
och biologi (1936). — Gift 1934 med
Inga-Brita Margareta Rett. S. L.
Renström, Sven, kommunalman,
donator, f. 4 febr. 1793 på Ugglebergs
säteri i Huggenäs skn, Yärml. län, †
26 juni 1869 i Göteborg. Föräldrar:
inspektören Anders R. och Elisabeth
(Lisa) Rudberg. — Från 1809
förtjänade R. sitt levebröd först som
kolskrivare oeh sedan som bokhållare
hos brukspatron Uggla på Svaneholms
bruk i s.-v. Värmland. Trots sin
ungdom anförtroddes han småningom
brukets affärer på Göteborg, och från
1811 vistades lian huvudsakligen i
denna stad. År 1813 tog han
anställning hos grosshandlaren C. F. Waern
i Göteborg, och 1S15 slog han sig ner
där som självständig köpman. Hans
Sven Renström,
affärsrörelse, huvudsakligen
järnexport, utvecklades snabbt, oeh genom
duglighet och sparsamhet förvärvade
sig R. en stor förmögenhet. — Som
kommunalman vann R. stort
förtroende. År 1828 utsågs ban till led. av
liandelssocietetens styr., och 1832
invaldes lian bland borgerskapets äldste,
där ban kvarstannade till 1840. Åren
1842—6S var lian led. av stadens
drätselkommission, senare
drätselkammare, ocli 1S63, vid den nya
kommunalförfattningens införande, invaldes han
i stadsfullmäktige, där han kvarstod
till sin död. Från 1842 var han medl.
av Chalmersska slöjdskolans direktion
och från 1864 av Göteborgs mus:s
styr. Vid riksdagarna 1856—58, 1S5!)
—60 och 1862—63 representerade R.
Göteborgs stad i borgarståndet och
var därvid led. av
bevillningsutskottet. I riksdagen framträdde lian ofta,
särskilt rörande finansiella frågor. —■
R. är framför allt känd som donator.
Vid lians frånfälle uppgick hans
förmögenhet till omkr. 3 mill. kr., ocli i
sitt testamente donerade han stora
summor till enskilda personer samt
olika institutioner och
välgörenhetsinrättningar. Främst märkes den
stora gåvan till Göteborgs stad, 1,5
mill. kr., att användas till
allmännyttiga ändamål. Ur den s. k.
Renströmska fonden ha bidrag lämnats till
bl. a. ett stort antal bvggnadsföretag
i staden. — Ogift, — Litt.: T. Petri,
"S. R. och hans donationer" (1919).
B.M.
Resare-Bengt, se Oxenstierna,
Bengt Bengtsson, bd 5 s. 684.
Reslow, Wilhelm Fritz,
bokbindare, fackföreningsman,
skriftställare, f. 25 maj 1856 i Lövestads
skn, Malmöli. län, † 15 jan. 1931
i Vanstads skn i samma län.
Föräldrar: folkskolläraren Lorentz Petter It.
och Anette Maria Hultman. — Sedan
R. genomgått folkskolan ocli även en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
