- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
135

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Plagemann, Carl - 3. Plagemann, Arnold - Planman, Anders - Planting-Gyllenbåga, ätt - Planting-Gyllenboga, Georg - Platen, von, ätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Plagemann

135

von Platen

Carl Plagemann.

förvecklingarna i Rom 1S49 ingick P.
som sergeant i Garibaldis mobilgarde
och lär ha varit den ende av
svenskarna, som verkligen fick lukta krutrök.
År 1852 lämnade ban Rom för att i
Madrid utföra ett omfattande
kopieringsarbete. Tvä är senare återvände
ban till Sverige. Han upprättade ett
inst, för målning ocli teckning i
Stockholm och var ritlärare vid Karlbergs
krigsskola 1860—67 samt vid
Stockholms gymnasium 1863—67. Sistn. år
återvände ban till Italien; lian dog
kort efter ankomsten dit. — Under
italienåren 1831—52 målade P.
klassiska och bibliska motiv, genrebilder
och porträtt såväl efter naturen som
"historierade". Större delen av lians
produktion stannade utomlands, men
en del sändes liem för att utställas
på Konstakad. ("Judith", utställd
1836; självporträtt, 1838,Konstakad.;
"Judas’ ånger", s. å., Konstakad.). Av
kända arbeten från sverigeåren kunna
nämnas "Nunna i sin cell" (1856,
Göteborgs mus.), "Baccliantinnor tvinga
en satyr att dricka druvsaft" (1861,
Nat. mus.) samt altartavlor för
Sä-vars kyrka ("Nattvarden") och Lovö
kyrka ("Kristus välsignar barnen",
1866). P:s målningar utmärkas av
elegant teckning ocli smakfull inen
något kylig färg. Den tekniska
kunnigheten och skickligheten i
arrangemanget är obestridlig, men bristen på
omedelbarhet är påfallande, och man
letar förgäves efter en personlig accent.
P. blev led. av Konstakad. 1856. —
Gift 1S54 med Maria Dominica Ricci.

Th. N.

3. Plagemann, Arnold
Abraham, målare, sjöofficer, f. 19 febr.
1826 i Gustavia på S:t Barthélemy, †
9 maj 1862 i Göteborg. Föräldrar:
tullförvaltaren Conrad Ludvig P. och
Mary Abbott. Kusin till P. 2. — P.
blev vid sexton års ålder sjöman och
kom 1S44 för första gången till Sve-

rige. År 1847 gick lian i örlogstjänst
hos Förenta staterna, deltog i kriget
mot Mexico samt var 1848 i
kustbevakningstjänst. Efter att ha
tillbragt vintern 1848—49 i Cincinnati
reste P. till Göteborg, varifrån lian
begav sig till Stockholm och
Norrland. Vid denna tid började P. måla,
först i akvarell, sedan i olja, och han
var 1850—51 elev hos den danske
marinmålaren A. Melbye, vars manér
han sökte tillämpa i sina egna
mariner. Åren 1852—53 tjänstgjorde P.
som extra kadett på fregatten
Josefina och var därefter bosatt i
Göteborg och Stockholm till 1859. Åren
1860—61 deltog han på nordstaternas
sida i amerikanska inbördeskriget,
varunder ban förvärvade kaptens
grad. Han återvände 1861 till
Göteborg. — Av P:s arbeten, som på
1850-talet förekommo på Konstakad:s
utställningar och i Konstfören., finnas
numera fvra i Göteborgs konstmus.
och ett i Stockholms högskolas
tavel-samling. — Ogift. E. C—d.

Planman, Anders, astronom,
matematiker, f. 1724 i Hattula skn,
Tavastehus län, Finland, † 25 april
1803 i Pemars skn, Åbo och
Björneborgs län, Finland. Föräldrar:
löjtnanten Peter P. och Ingrid
Leuf-stadius. — P. blev student vid Åbo
akad. 1744 och fil. magister där 1754,
studerade från sistn. år vid Uppsala
univ. och blev där docent i astronomi
1758. Han utnämndes till prof. i fysik
vid Åbo akad. 1763 ocli avgick 1801
(efter ett slaganfall 1799). Han
prästvigdes 1770 ocli erhöll 1773 Nousis
pastorat som personligt prebende, men
följ. år fick han förflyttning till
Pemars akademiska prebende, som
han innehade till sin död. — På Vet.
akad:s uppdrag företog P. 1761 och
1769 två expeditioner till Kajana för
att observera Venuspassagen, vilket
lian framgångsrikt utförde. Av hans
skrifter behandla de flesta
Venuspassagen ocli särskilt metoden att
med dess hjälp bestämma
solparal-laxen; för denna astronomiska
funda-mentalkonstant erhöll lian det goda
värdet 8,1 bågsekunder, medan det nu
gällande är 8,8. I sina disp., en i
Uppsala och tjuguåtta i Åbo, har P.
ventilerat ämnen huvudsakligen inom
experimentell fysik och praktisk
astronomi. Bl. a. märkes lians
framställning över planeten Venus’ atmosfär
(1—2, 1770—71). Under sina
expeditioner gjorde ban talrika geografiska
ortsbestämningar. Han blev led. av
Vet. akad. 1767. — Gift 1776 med
Fredrika Achrenius. S. L.

Planting-Gyllenbåga, ätt, vars
äldste kände stamfar Joen Planting
skall ha inkommit från Prag; ban
blev ryttmästare omkr. 1610. Son till

honom var skeppskaptenen Joen
Planting († 1645), som 1637 adlades med
bibehållet namn. Han var gift med
Anna Johansdotter Boga († omkr.
1647) och upptog vid adlandet den
utdöda Bogaättens vapen. För att
skilja sig från de övriga ätterna
Planting antogo lians barn namnet P.
Hans äldste son var generalmajoren
vid kavalleriet Erik P. (f. 1603, †
1679). En yngre son,
överstelöjtnanten Gustaf P. (f. 1614, † 1670), blev
farfar till överstelöjtnanten Georg P.
(se nedan). En ättling i femte led till
Gustaf P. var översten i armén
Jakob Henrik P. (f. 1786, † 1868), från
vilken ättens nu levande medl.
härstamma. En sonson till honom var
regeringsrådet Erik Johan Casimir P.
(f. 1869, † 1946), vars syster är Gerda
Henrietta Margareta P." (f. 1878), gift
Lindblom, som varit socialt verksam.

Planting-Gyllenboga, Georg,
arméofficer, f. 1 febr. 1682, † 21 juli
1747 på kaptensbostället Tibble i
Vassunda skn, Stockholms län.
Föräldrar: majoren och jägmästaren
Gustaf P. ocli Maria Schildt. — P.
studerade fyra år vid univ. i Uppsala,
varefter han blev anställd som page
hos riksrådet Fabian Wrede. Vid
stora nordiska krigets utbrott blev P.
militär; 1701 utnämndes han till
fänrik för visad tapperhet i slaget
utanför Riga. Han deltog i slaget vid
Klis-zöw 1702 och var med om belägringen
av Thorn följ. år. År 1704 blev lian
löjtnant och 1707
regementskvartermästare. En stor militär insats gjorde
lian i slaget vid Poltava 1709.
Sedan såväl lians reg.-chef som
kompanicheferna stupat, tog P., då
kapten, befälet och bjöd tappert motstånd
inför den mångdubbelt starkare
fienden. P. blev tillfångatagen ocli var i
rysk fångenskap till 1722. Följ. år
fick han överstelöjtnants värdighet
med kaptens indelning vid Sigtuna
kompani, varifrån han erhöll avsked
med pension 1732. Efter hemkomsten
var P. bosatt på Edeby i Rasbokils
skn, L"ppsala län, till 1728, då ban
flyttade till Tibble, Vassunda skn.
Stockholms län. — Gift 1723 med
Catharina Juliana von Post. — Litt.:
W. Planting-Gyllenbåga. "Karolinen
G. P." (Personhist. tidskr. 1904).

S. O. S.

Platen, von, ätt, härstammande
från n. Tyskland. De sv. grenarna av
ätten härstamma från lantfogden
Wilken von P. till Cranskewitz
(Rü-gen), vilken efterlämnade sönerna
Jurgen von P. († 1578), lantfogde på
Rügen, Behrend von P. till
Granske-witz och Heinrich von P. till Dornhof
(Rügen) († 1595). En ättling i femte
led till Jurgen von P. var Joakim
Christoph von P. († 1788). En äldre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:32:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/6/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free