Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Paulson, Johannes - Paulsson, se även Paulson, Pålsson - Paulsson, Axel - Paulsson, Georg - Paulsson, Gregor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Paulsson
45
Paulsson
Axel Paulsson,
lingen "Scriptores latini medii aevi
svecani") oeh översatt Euripides’
"Bacchantinnorna" (1907). — Som
sekr. i Vet. o. vitt. samh. 1892—99
gjorde P. sig högt skattad bl. a.
genom sina utmärkta minnestal. På sin
femtioårsdag hyllades lian med en
festskrift, "Commentationes
philo-logte" (1905). — Ogift. L. Hu.
Paulsson, se även Paulson,
Pålsson.
Paulsson, Nils Axel Verner,
industriman, f. 23 mars 1889 i Malmö,
† 23 dec. 1944 i Stockholm.
Föräldrar: revisorn Nils P. och Anna Sofia
Andersson. — P. avlade
mogenhetsex. i Stockholm 1907 och
utexaminerades från Tekn. högskolan 1911.
Efter några kortare anställningar i
Sverige var han 1912—13
driftsingenjör vid Thermo-Electric Ore
Beduc-tion Corporation i Luton, England.
Han återvände sistn. år till Sverige,
var en tid anställd som
försäljnings-ingenjör hos firman Oscar Dieden i
Stockholm ocli blev 1915 metallurg
hos ab. Elektriska ugnar i samma
stad. År 1916 reste han på stipendium
från Jernkontoret ocli
Kommerskollegium till Förenta staterna, där han
företog vidsträckta affärs- och
studieresor och kom att stanna i fjorton
år. Han var 1916—18 anställd hos
Hamilton & Hanzell i New York (ab.
Elektriska ugnars repr. i Förenta
staterna), 1918—25 metallurg vid
Lud-lum Steel Co., Watervliet, New York,
1925—28 president för Uddeholm Co.
of America i New York och 1928—30
assistant general manager i det
nyssnämnda Ludlum Steel Co. P.
återvände 1930 till Sverige och var 1930
-—37 överingenjör vid Avesta
jernverks ab. Sistn. år blev han tekn. dir.
hos A. Johnson & co. i England; 1938
—39 var han tekn. dir. hos Befined
Stainless Steel Corporation, Sheffield.
Vid krigsutbrottet 1939 återvände P.
till Sverige ocli anställdes 1940 som
överingenjör ocli metallurg vid
kraft-ab. Gullspång-Munkfors, Mariestad.
Åren 1942—44 var han åter i tjänst
lios A. Johnson & co., denna gång som
konsulterande ingenjör. — P. var en
energisk och receptiv natur och en
synnerligen skicklig ingenjör. Hans
främsta arbete var det stålverk, som
lian 1920—23 (ss. repr. för ett
dotterbolag till Ludlum Steel Co.)
konstruerade och uppförde i Biberäo Preto,
Säo Paulo, Brasilien. Under sin
amerikavistelse var P. sekr. i American
Society of Swedish Engineers i
Brooklyn 1926—27 och v. ordf. i
Schenec-tadv Chapter of American Metals
Society 1929. Han var 1933 v. ordf. i
Avesta stads arbetslöshetskommitté.
•— Gift 1917 med Götha Elvira
Esse-lius. G. M—e.
Paulsson, Jolin Georg,
journalist, skald, f. 23 sept. 1884 i
öster-sund, † 14 juli 1930 i Stockholm.
Föräldrar: handlanden Göran P. och
Dorothea Johansdotter. — Efter
mogenhetsex. i Östersund 1903 studerade P.
humaniora ocli juridik i Uppsala till
1906. Han var därpå i olika perioder
medarb. i Jämtlands Tidn. och
Jämt-landsposten till 1915; från 1917 till
sin död var han verksam i Dagens
Nyheter. Berömmelse nådde han som
tidningspoet (under många pseud.
men framför allt Den blyge). I
Dagens Nyheter skrev han så gott som
dagligen vers, varav åtskilligt
naturligtvis var oinspirerad rutinpoesi;
P:s talang framträdde emellertid i
allmänhet tydligt. Han anknöt gärna
i studentspexets anda till kända
litterära mönster, vanligast kanske
skil-lingtryck och homeriskt epos. Hans
populäraste stycken voro de korta
dagsaktuella stroferna med Carl
Ferdinand Lundin som centralperson (till
C. A. Jacobssons teckningar). P. utgav
i bokform "Högre skolan. Litterära
parodier" (1916), "Nödrim och
dyr-tidshexameter" (1918), "Carl
Ferdinand Lundin: Vad sig i riket
tilldragit" (tills, med C. A. Jacobsson 1922)
samt ett par volymer julklappsrim.
Postumt utkom 1930 ett urval
"Dikter". — Ogift. U. D.
Paulsson, Nils Bernhard Gregor,
konsthistoriker, f. 27 aug. 1889 i
Hälsingborg. Föräldrar:
skräddarmästa-ren Bernhard Pålsson ocli Anna
Elina Ingeborg Thelander. — Efter att
lia avlagt mogenhetsex. i Hälsingborg
1907 blev P. fil. kand. 1909, fil. lic.
1911 och fil. dr 1915, allt i Lund.
Han tjänstgjorde som amanuens vid
Nat. mus. från 1913 och blev
intendent där 1916. Åren 1915—17 var han
konstkritiker i Stockholms Dagblad.
P. blev docent vid Stockholms
högskola 1920 och är sedan 1934 prof. i
Gregor Paulsson.
konsthistoria vid Uppsala univ. Åren
1920—34 var P. dir. för Sv.
slöjd-fören., och 1921—34 var lian red. för
dess tidskr., före 1932 benämnd Sv.
slöjdfören:s tidskr., därefter Form.
Han är sedan 1943 fören:s ordf. — I
egenskap av museiman och som en av
de drivande krafterna i Sv. slöjdfören.
har P. gjort mångsidiga och
betydelsefulla insatser i de senaste
decenniernas sv. konstliv. Ett flertal av de
programförklaringar och slagord, som
gett kraft åt det sv. 1920- och
1930-talets sanering av konstindustri och
byggnadsväsen i funktionalismens
anda, återgå på P:s talrika skrifter,
bland vilka särskilt må nämnas
"Vackrare vardagsvara" (1919),
"acceptera" (1931, tills. m. E. G.
Asplund m. fi.), "Hur bo?" (1934) och "Ny
svensk arkitektur" (1939). Bedan i
"Den nya arkitekturen" (1916) liade
B. dragit upp linjerna för några av
de arkitektoniska idéer, som med
Stockholmsutställningen 1930 skulle
få sitt verkliga genombrott i Sverige;
lian var denna utställnings
kommissarie och har i samma egenskap
representerat den sv. formkulturen vid
internationella utställningar i Baris
(1925) och Förenta staterna (1927).
Som tjänsteman vid Nat. mus. liar B.
givit värdefulla bidrag till
diskussionen om museernas uppgift i det
moderna samhället (bl. a. med "Nya
museer", 1920) ocli liar särskilt ägnat
sig åt samma institutions
teckningssamling (bl. a. "Ernst
Josephson-teckningar 1888—1906", 1918). — Som
konstvetenskaplig förf. har P. i första
hand varit inriktad på analys av ett
antal konstteoretiska spörsmål, vilka
han strävat att lösa efter
psykologiska linjer, som särskilt sikta på en
definition av konstverket som bärare
av uttrycksvärden. Efter ett antal
spridda studier av rumsbildningen i
konsten (i Konsthist. sällskapets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
