Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Palmqvist, Erik - 2. Palmqvist, Johan - 3. Palmqvist, Magnus - 4. Palmqvist, Fredrik - 5. Palmqvist, Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Palmqvist
25
Palmqvist
tzaren i Muskou gjorde observationer
öfwer Rysslandh, des wägar . ..", 2S
blad bilder och kartor i stor folio,
utförda i sepia eller vattenfärger.
Arbetet, som har stort kulturhistoriskt
källvärde, förvaras i Riksarkivet. Det
utgavs 1898 av K. Sandgren och A.
Lagrelius, huvudsakligen i ljustryck,
till en del i fotolitografi. Av P:s
teckningar ha åtskilliga tidigare
publicerats i olika sammanhang. P. fick 1675
fullmakt som
generalkvartermästarelöjtnant och var därefter sysselsatt
med ritningar till befästningar vid
Karlshamn ocli på Frijsliolmen,
sedermera Karlshamns kasteli. — Ogift.
E. C—d.
2. Palmqvist, Jolian, diplomat,
f. på 1650-talet, † 25 jan. 1716 i
Stockholm. Bror till P. 1. — P. blev student
i Uppsala 166S. Han utnämndes till
kanslijunkare 1678 och till
kommis-sionssekr. vid franska hovet 1687.
Sedan sv. ministern 1689 lämnat
Paris, tjänstgjorde P. som sv. chargé
d’affaires i Frankrike. Han deltog i
det sv. medlingsförsöket mellan detta
land ocli de allierade 1690, ansågs
1693 som en av Frankrikes mest
hängivna vänner och utnämndes 1697 till
resident vid franska hovet. P.
anpassade sig emellertid efter den sv.
utrikespolitikens skiftande
ståndpunkter, betraktades 1698 av de franska
diplomaterna som en farlig
motståndare till förb. mellan deras land och
Sverige och tycks efter denna tid lia
behandlats med misstroende i Paris.
År 1702 blev lian envoyé hos de
holländska generalstaterna. P„ som stod
i livlig brevförbindelse med statssekr.
O. Hermelin och kanslisekr. J.
Cederhielm, tillvaratog energiskt de sv.
intressena i Haag och sökte förmå de
allierade att fullgöra sina
garanti-förpliktelser, samtidigt som han
skickligt försvarade Sveriges polska
politik, inskränkningarna i den
neutrala sjöfarten och de sv. kaperierna.
P. rappelierades 1714 och utnämndes
s. å. till hovkansler. — Gift med Anna
Christina Lindstoic från
Nederländerna. A. Åg.
3. Palmqvist, Magnus, friherre,
arméofficer, f. 28 aug. 1660 i
Stockholm, † 27 juli 1729 därstädes. Bror
till P. 1 och P. 2. — Efter studier i
Uppsala blev P. 1678 musketerare vid
Livgardet och avancerade där 1681 till
fänrik och 1686 till löjtnant. Han
erhöll 1689 k. tillstånd att träda i
utländsk krigstjänst för att utbilda sig
i fortifikations- och artillerikonsten,
deltog på de allierades sida i
belägringen av Bonn 1689 och i slaget vid
Fleury 1690 samt utnämndes vid sin
hemkomst 1691 till kapten vid
Livgardet. År 1692 erhöll han åter
tjänstledighet, gick nu i fransk tjänst och
Magnus Palmqvist (3). Målning (detalj) av
okänd konstnär (Kommerskollegium).
deltog i de följ. årens fälttåg. Som
generaladjutant hos generallöjtnant
de Feuquières 1693 besåg ban därvid
alla franska fästningar i Brabant ocli
Flandern. P., som 1696 utnämnts till
major vid Livgardet, återkom följ. år
till Sverige. År 1699 blev han överste
för ett värvat tyskt infanterireg. och
kommendant i Wismar, där han
kvarstod till 1706, då han kallades att
efterträda sin svärfar Carl Magnus
Stuart som generalkvartermästare ocli
direktör för fortifikationen. P.
uppgjorde s. å. ett förslag till Viborgs
befästande och besiktigade därefter de
livländska fästningarna. Under de
följ. åren var han ständigt på resande
fot och besökte därvid rikets samtliga
fästningar. År 1709 förordnades lian
att som generalmajor av infanteriet
tjänstgöra vid Stenbocks skånska
armé (först i mars 1710 erhöll han
dock fullmakt som generalmajor) och
deltog sistn. år med berömmelse i
slaget vid Hälsingborg, där han ledde
vänstra flygelns infanteri. Han
förflyttades 1712 till den bohuslänska
armén, ledde följ. år
befästningsarbetena i Stockholms skärgård, till vilka
lian redan 1709 uppgjort förslag, ocli
var 1717 sysselsatt med
fästningsinspektioner i s. och v. Sverige. Följ.
år placerades lian vid Stockholmska
armén och blev 1719 generallöjtnant
av infanteriet samt kallades att taga
säte i Krigskollegium. S. å.
utnämndes han emellertid till landshövding i
Västernorrl. län och kvarstod i denna
tjänst till 1727, då han blev president
i Bergskollegium. Han upphöjdes i
friherrligt stånd 1712. — Som ledare
för fortifikationen utförde P. ett stort
arbete. Då lian emellertid var mycket
försiktig och undvek att taga ansvar,
var lian icke alltid väl anskriven hos
Karl XII. — Gift 1705 med
friherrinnan Ulrika Eleonora Stuart. A. Åg.
4. Palmqvist, Fredri k, friherre,
matematiker, f. 18 juli 1720, † 19 juli
1771 på Ebbesjö (under
Börringekloster) i Börringe skn, Malmöh. län. Son
till P. 3. — P. blev 1737 student i
Uppsala och ingick kort därefter som
volontär vid fortifikationen. Han ägde
goda matematiska kunskaper.
Emellertid drabbades han 1739 av lamhet,
som för alltid band honom vid sängen.
Han flyttade efter sitt giftermål till
Östergötland ocli senare till sin
släkting, riksrådet greve J. Beck-Friis på
Börringekloster. — P. började, sedan
lian blivit sjuk, ägna sig åt
matematiska studier och vann snart genom
sina skrifter rykte som framstående
vetenskapsman. Bl. a. kom den nästan
jämnårige F. H. (af) Chapman till
Stockholm för att undervisas i
matematik av P. Denne, som befann sig i
svåra ekonomiska omständigheter,
erhöll k. privilegium, att läroverken
och krigsstaterna skulle inlösa ett
visst antal ex. av hans matematiska
skrifter, samt en pension på 450
dlr smt, vilken 1765 av ständerna
höjdes till 1 000 dlr smt. Han fick
även majors titel ocli kallades 1747
till led. av Vet. akad. Bland hans
skrifter märkas "Afhandling om
kroppars fasthet ocli styrka" (1744),
"Inledning till algebra" (1—3,1745—49),
"Undervisning i räknekonsten" (1750),
"Tillämpning af arithmetiken,
geometrien och plana trigonometrien till det
allmänna lefvernet" (1751) och
"Beskrifning på koniska sektionerna"
(1752). Därjämte publicerade han
åtskilliga mindre arbeten, uppsatser i
Vet. akad:s handl. samt övers. —•
Gift 1758 med Maria Ulrika
Ridder-borg. G. R—r.
5. Palmqvist, Magnus Daniel,
friherre, sjöofficer, f. 6 jan. 1761 i
Mogata skn, östergötl. län, † 6 nov.
1834 i Karlskrona. Son till P. 4. —
Efter att lia genomgått
Amiralitets-kadettskolan i Karlskrona 1774—78
blev P. sistn. år fänrik vid
amiralitetet. S. å. gick han i fransk tjänst och
deltog med utmärkelse i sjöstriderna
i samband med nordamerikanska
frihetskriget, bl. a. blockaden av
Yorktown. Han blev 1782 lieutenant de
vaisseau ocli fick 1783 orden Pour le
mérite. S. å. återvände han som
nv-utnämnd sv. löjtnant till Sverige. Han
deltog 1784 i den sjöexpedition, som
övertog S:t Barthélémy, blev kapten
1788 samt överste och
generaladjutant 1790. Under ryska kriget 1788
—90 tjänstgjorde han som
adjutant hos hertig Karl och därefter
någon tid som generaladjutant för
flottan. Som befälhavare för en sv.
eskader i Medelhavet fick P. 1793
order att gripa och hemföra den för
högförräderi anklagade G. M. Armfelt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
