Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ode Balten, pseud. för Per Freudenthal, bd 2 s. 600 - Odeberg, Hugo - Odel, Anders - Odelberg, Axel, industriman, se s. 598 - Odelberg, Axel, jordbrukare, politiker, se s. 597 - Odelberg, Axel, läkare, se s. 598 - Odelberg, Ernst, industriman, se s. 596 - Odelberg, Gösta, ingenjör, industriman, se s. 596 - Odelberg, Herman, industriman, se s. 596 - Odelberg, Theodor, jordbrukare, ämbetsman, politiker, se s. 597 - Odelberg, Victor, agronom, industriman, se s. 598 - Odelberg, Wilhelm, industriman, jordbrukare, politiker, se s. 597
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ode Balten
595
Odelberg
Hugo Odeberg.
Ode Balten, pseud. för Per
Freudenthal, bd 2 s. 600.
Odeberg, Hugo, teolog, f. 7 maj
1898 i Åmåls landsförs. Föräldrar:
lantbrukaren Johan Olsson och
Otti-liana Josefina Olsdotter. — O. avlade
studentex. i Uppsala 1917 ocli blev vid
univ. där fil. kand. 1919 ocli teol.
kand. 1921. Han förlade därefter sina
studier till England och blev Doctor
of Philosophy vid University of
London 1924. Återkommen till Sverige
blev lian docent i exegetik 1928, teol.
lic. 1929 och teol. dr 1932, allt vid
Uppsala univ. Vid sidan av studierna
sysslade han 1919—21 med
journalistiskt arbete. Han prästvigdes för
ärkestiftet 1924 och hade prästtjänst
i Hälsingtuna, Bjuråker och Rogsta;
1930—33 var han kyrkoherde i
Björk-linge, Uppsala län. Sedan 1933 är O.
prof. i exegetisk teologi vid Lunds
univ. — O. är en internationellt
erkänd auktoritet betr. senjudisk
litteratur, särskilt Talmud, Midrash och
medeltida judisk spekulation; ban
liar en mångsidig filologisk skolning
ocli är fackman inom nyhebreiska ocli
palestinensisk arameiska. Bland lians
vetenskapliga skrifter märkas "3
Enoch or The Hebrew Book of Enoch"
(engelsk drsavh., 1928), "The fourth
Gospel" (1929), "Trito-Isaiah" (1931)
och "TlieAramaic Portions of Bereshit
Rabba. With Grammar of Galilaean
Aramaic" (1—2, 1939). Han har också
utgett en del populärvetenskapliga
arbeten ss. "Fariseism och
kristendom" (1943), "Tillbaka till bibeln"
(1944) ocli "Pauli brev till
korintierna" (Tolkning av Nya testamentet, 7,
1944). — O. är sedan 1943 ordf. i
Erevna, fören. för nystestamentlig
forskning, ocli utgivare av dess organ,
kvartalsskriften Erevna, Åren 1940—
43 var han ordf. i Riksfören.
Sverige-Tyskland. — Gift 1927 med Elsa
Ringqvist. G. C.
Odel, Anders, industriman,
författare, döpt 1 juni 1718 i Skövde
landsförsamling, † 16 juni 1773 i
Stockholm. Föräldrar: kyrkoherden
Anders Odhelius och Maria
Billmark. Om 0:s släkt se Odhelius
(s. 603). — Efter skolgång i Skara
blev O. student i Uppsala 173S, där
lian studerade några år, var därefter
informator i Stockholm och blev
volontär vid fortifikationen 1747. Han
studerade även för Taraval och
vistades 1748—51 i Frankrike på statens
bekostnad för att studera
sidenappre-tering och mönsterritning. Han blev
sidenappretör vid Manufakturverket
i Stockholm 1751 och dir. vid
hallrätten 1757. O. uppställde inom
konstindustrin kravet på en sv. stil. Om
lians verksamhet som konstnär vet
man mycket litet, men bevisligt är,
att han ritat mönster både till
Rör-strandsponslin och till vid hovet
använda sidentyger. Det här
reproducerade porträttet av O torde vara ett
självporträtt. — O. var ivrig hatt, helt
beroende av hattpartiets ekonomiska
politik som han var. Då ban icke
tillhörde någon av de i riksdagen
representerade samhällsgrupperna, tog sig
hans politiska aktivitet utlopp
huvudsakligen i broschyrskrivande och i
svårkontrollerad verksamhet bakom
kulisserna. Han synes på ett tidigt
stadium ha varit invigd i planerna
på en förändring av det sv.
statsskicket och hälsade också Gustav
III:s revolution med glädje. Vid
mössornas makttillträde 1765 ställdes
han för några år på bar backe men
understöddes som partiskribent av
franske ministern. — O. är mest känd
som förf. till den s. k. Sinclairsvisan,
i vilken lian agiterade för revansch
mot Ryssland genom att utmåla
mordet på major Sinclair 1739. Särskilt
bekant är den skildring av Karl XII,
som finns i visan, en konstnärlig
prestation av rang. Visan är som
helhet skriven i 1600-talsstil, ett av de
sista exemplen på litterär barockstil
i vårt land. Den har åtnjutit en
ovanlig popularitet (omkr. 100 olika uppl.
bevarade). O. har även författat en
rad sånger i herrnhutarnas första sv.
sångbok ("Sions sånger" 1743 ocli
1745), i vilka han visar sig vara en
god lyriker. Parisvistelsen synes ha
fört O. bort från de religiösa
kretsarna. I en rad tal i frimurarorden, där
O. var talman, gör lian sig till tolk
för en genomförd
upplysningsoptimism, vilken dock, liksom hos hans
samtida, under 1760-talet i hög grad
dämpas. 0:s alstring under 1750- och
1760-talen, vilken till stor del är
otryckt, är av synnerligen växlande
värde. Särskilt när han ger uttryck åt
sin starka och otvivelaktigt upprik-
Anders Odel. Troligen självporträtt (detalj)
(Gripsholm).
tiga patriotism, når han emellertid
högt och förebådar 1800-talets stora
patriotiska diktning. — O. var ingen
betydande personlighet, men lian var
på en gång tidstypisk ocli originell.
Den mera populära upplysningens
idéer ocli frihetstidens anda
framträda levande och instruktivt i hans
skrifter. Däremot saknade han den
fransk-klassiska riktningens finess,
odlade smak och förfining. Han var
burdus och våldsam, subjektiv ocli
obehärskad. Han hade ofta goda
uppslag men mäktade icke fullfölja dem.
För eftervärlden har lian liaft
betydelse huvudsakligen inom de breda lagren
genom Sinclairsvisan och Sions sånger,
och där har lians inflytande varit
stort. De litterära, konstnärliga och
politiska kretsar, som O. strävade att
nå, synas icke ha tagit honom på fullt
allvar, trots att ban i sdn ungdom
protegerades av både C. G. Tessin och
C. F. Scheffer. I 0:s senare skrifter
framträder också en förståelig
bitterhet inför detta faktum. — Gift
1756 med Brita Christina Röök. —
Litt.: E. Hörnström, "A. O. En studie
i frihetstidens litteratur- och
kulturhistoria" (1943). E. Hm.
Odelberg, Axel, industriman, se
s. 59S.
Odelberg, Axel, jordbrukare,
politiker, se s. 597.
Odelberg, A x e l, läkare, se s. 598.
Odelberg, Ernst, industriman,
se s. 596.
Odelberg, Gösta, ingenjör,
industriman, se s. 596.
Odelberg, K erman,
industriman, se s. 596.
Odelberg, Theodor,
jordbrukare, ämbetsman, politiker, se s. 597.
Odelberg, Victor, agronom,
industriman, se s. 598.
Odelberg, Wilhelm,
industriman, jordbrukare, politiker, se s. 597.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
