Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nyman Carl Fredrik - Nyman, Erik - Nyman, Hilding, målare, tecknare, grafiker, se nedan - Nyman, Mårten - Nyman, Olle, målare, se s. 580 - Nyman, Pehr - 1. Nyman, Hilding
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyman
579
Nyman
köpmannen Carl Gustaf N. och Anna
Brita Yttrams. — N. blev student vid
Uppsala univ. 1838 och med. fil. kand.
1S40 men lämnade den medicinska
banan för botaniska studier. År 1844
gjorde han en floristiskt botanisk
resa till Malta, Sicilien och Neapel
m. m., och senare företog han flera
resor, bl. a. inom Sverige och 1853
till Österrike. Han tjänstgjorde några
år som lärare vid Klara kyrkoskola i
Stockholm, och 1855—89 var han
konservator vid Riksmus :s botaniska
avd. — Tidigt ägnade N. ingående
studier åt den europeiska floran, över
vilken han utgav "Sylloge floræ
euro-pææ" (1S54—55; supplement 1865)
och det gedigna, alltjämt använda
verket "Conspectus floræ europææ"
(1S78—82; supplement 1883—84 och
1S89—90); för det sistnämnda
arbetets första del belönades N. av Vet.
akad. 1879 med Letterstedtska priset.
Vårt lands växtvärld, som han väl
kände, skildrade han i det stora
arbetet "Utkast till svenska växternas
naturhistoria eller Sveriges
fanerogamer" (1, 1867; 2, 1S68). Därjämte
publicerade han en rad huvudsakligen
floristiska uppsatser samt flera
läroböcker i botanik. N:s herbarium finns
i Riksmus. Efter honom äro
växtsläktena Nymania och Nymanina
uppkallade. — Ogift. S. L.
Nyman, Erik Olof August,
botanist, f. 13 okt. 1866 i Linköping, † 29
juli 1900 i Munchen. Föräldrar:
färgaren Olof Anders N. och Selma
Teodora Cassel. — N. avlade
mogenhets-ex. i Linköping 18S5 och blev vid
Uppsala univ. fil. kand. 1889, fil. lic. 1895
och fil. dr 1896. Som vegastipendiat
och regnellsk stipendiat reste han
1897 till Java. I nära två år bedrev
han där botaniska studier i
Buiten-zorg och företog, delvis tills, med
Hjalmar Möller, vidsträckta
exkursioner på ön samt vistades även ett
år på Nya Guinea, varefter han
återvände till Java. N. var en framstående
mossforskare, som skickade betydande
växtsamlingar, främst mossor, till
Uppsala univ., och han sände även en
stor samling etnografika till Riksmus.
i Stockholm. Han publicerade en rad
huvudsakligen bryologiska uppsatser
samt (i Botaniska notiser 1900)
resebrev från Java. På återresan till
hemlandet avled han. Efter honom är
svampsläktet Nvmanomyces
uppkallat. — Ogift. ’ S. L.
Nyman, Hilding, målare,
tecknare, grafiker, se nedan.
Nyman, Mårten, ämbetsman,
f. 29 mars 1643 i Stockholm, † 20 juni
1715 därstädes. Föräldrar: borgaren
Christopher N. och Brita Knutsdotter.
— N. blev student i Uppsala 1652,
disputerade där 1664 på avh. "De con-
servanda linguæ patriæ rectitudine et
sinceritate" samt utgav övers. "Then
underskiöna Psyche" (ur Apulejus,
1666; omtr. 169Ö och 1778), som var
en av de första sv. tolkningarna från
en vitter klassisk förf. Efter
avslutade studier inskrevs N. 1669 i K.
kansliet, där han blev protonotarie,
varefter han innehade samma befattning i
justitierevisionsexpeditionen till 1686.
N. anlitades för viktiga uppdrag både
i Sverige och i utlandet. Han
utsågs till rådman i Stockholm 1686
och valdes till byggnings- och
ämbets-borgmästare där 1709. — N. var en
framstående bok- ocli myntsamlare
och ägde bl. a. en fullständig följd av
sv. medaljer i guld och silver från
Gustav Vasas till sin egen tid. — Gift
1676 med Anna Prytz. G. Ptg.
Nyman, Olle, målare, se s. 580.
Nyman, Pehr, präst, f. 23 april
1794 i Vrå skn, Kronob. län, † 2 juli
1856 i Urshults skn, samma län.
Föräldrar: klockaren Anders Jonsson och
Märta Nilsdotter. — N. kom i skola
i Växjö 1807, blev student i Lund 1818
och prästvigdes 1820 för Växjö stift,
där han hade förordnanden som
pastorsadjunkt i Bergunda, Burseryd,
ör, Växjö, Hälleberga och Virestad.
I Burseryd kom han i kontakt med
J. O. Hoofs väckelserörelse och började
predika i dess lagiska anda med
folkligt drastiska bestraffningar av all
slags "världslighet". Hans
uppträdande ådrog honom suspension 1823, men
Tegnér gav honom s. å. förordnande
i Växjö för att hålla honom under
uppsikt. Sommaren 1826 vistades lian
i Stockholm, där hans predikningar
i flera av huvudstadens kyrkor väckte
stort uppseende; han vann
förbindelser vid hovet och blev 1826
bataljonspredikant, 1831 garnisonspredikant
vid Vanäs fästning (nu Karlsborg)
samt 1835 kyrkoherde i östra
Vem-merlöv och Rörum i Skåne (tillträde
1837). År 1841 blev han kyrkoherde
i Sten|brohult, i hemstiftet. Där
tillbragte N. den lyckligaste och
fruktbaraste perioden av sitt liv.
Försam-lingsborna hade överseende med hans
egenheter, och hans kyrka blev en
vallfartsort både för nyfikna och för
"väckta". Efter en högmässa på fyra
à fem timmar kunde han ytterligare
i flera timmar fängsla samma åhörare
med bibelförklaringar för
nattvardsbarnen. Under sommarmånaderna
företog N. predikoresor i s. Sverige.
Han kämpade mot dryckenskapen och
lönnkrogsväsendet och spred
andaktsböcker och religiösa tidn. ss.
Bibelvännen och Lunds missionstidn. År
1849 fick han Urshults pastorat och
blev s. å. prost. I Urshult råkade han
i delo med socknens mäktigaste man,
riksdagsmannen Nils Håkansson. Stri-
Pehr Nyman. Träsnitt.
den gällde först skolväsendets
ordnande men övergick alltmer till en rent
personlig antagonism, som resulterade
i, att N. av Håkansson i svåra
beskyllningar för ärekränkning och
olämpligt uppträdande anmäldes för
domkapitlet. Saken drogs 1856 inför
häradsrätt. N:s hälsa, som redan var
vacklande, försämrades genom dessa
händelser, och han avled, innan dom
hunnit bli avkunnad. — N.
representerar en inomkyrklig väckelse,
hög-kyrklig genom att avvisa all
lek-mannapredikan och gammalpietistisk
i sin motsats till den
herrnhutiskt-rosenianska nyevangelismen. N.
skydde aldrig att taga en dust med de
makthavande till förmån för de
undertryckta. Han var i sin inställning till
de flesta världsliga framsteg strängt
konservativ. Postumt utgåvos N:s
"Strödda predikningar" (1860) ocli
"Elfva predikningar" (1S66). — Gift
1829 med Catharina Sophia Engström.
— Litt.: E. Newman, "Nordskånska
väckelserörelser" (1, 1925); G. Juhlin,
"P. N." (1926); G. Virdestam,
"Småländska gestalter" (1930). G. C.
1. Nyman, H Hd in g Elof, målare,
tecknare, grafiker, f. 8 mars 1870 i
Göteborg, † S aug. 1937 i Stockholm.
Föräldrar: svarvaren Carl N. och
Karolina Christianson. — N. fick sin
första utbildning i måleri för
amerikanen W. Marcy-Pendleton i Örebro
1892—93. Han var elev för R. Bergh
1898—99 och vid Ivonstnärsförb:s
målarskola 1900. Han lärde sig etsa
privat för A. Tallberg samt för Zorn i
Mora 1911. Han företog studieresor
till Tyskland, Holland och Belgien
1901, Tyskland 1908 och Norge omkr.
1913. Han var engagerad som
tecknare i Strix 1897, Dagens Nyheter
1901, Sv. Dagbladet 1905 och
Stock-liolms-Tidn. 1913—15. — N. är mest
känd för sina skämtteckningar, som
ha en ämnessfär påminnande om Al-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
