Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Nordenskiöld, Erland - 19. Nordenskjöld, Ivar - 20. Nordenskjöld, Knut - 21. Nordensköld, Sten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordenskiöld
502
Nordenskiöld
fört från den senaste resan. Med detta
samt med från Stockholm lånade och
med privata samlingar från tidigare
färder som grund skapade han på ett
decennium ett sydamerikanskt mus.,
som knappast hade sitt motstycke.
Samlingar inkommo från levande folk
eller döda kulturer, som ej voro
musealt företrädda ens i sina hemland.
Uppställningen, som väckte stort
intresse även bland utländska fackmän,
var i huvudsak slutförd 1924, då den
21 :a internationella
amerikanistkon-gressen på N:s initiativ och
organiserad av honom som generalsekr. hölls
i Göteborg. — Efter att 1926 lia
föreläst. vid University of California i
Berkeley företog N. sin sjätte och
sista forskningsfärd, på vilken lian
åtföljdes av sin hustru och en son
samt S. Linné. Med en motorförsedd
sv. kosterbåt besöktes ö. Panamas och
närliggande delar av Colombias
kuster. På Pärlöarna oeh på själva
kusterna utfördes arkeologiska
grävningar, under det att etnografiska
forskningar företogos hos chocöindianerna
i skogarna innanför Stillahavskusten
och hos cunaindianerna på öar vid
Atlantkusten. Synnerligen stora
samlingar hemfördes, och viktiga
upptäckter gjordes, främst
cunaindianer-nas ännu använda bildskrift. Från
resan, som började i jan. 1927 ocli efter
sex mån. avbröts på grund av att N.
allvarligt insjuknade, utgav han
"Indianerna på Panamanäset" (1928;
2:a uppl. s. å.). — N. var i yngre år
en flitig populärvetenskaplig
föreläsare, ocli vid Uppsala univ. höll lian
1911 föreläsningar, som lian
omarbetade till en utmärkt lärobok, "De
sydamerikanska indianernas
kulturhistoria" (1912; på danska 1921). Han
blev 1916 fil. hedersdr vid Göteborgs
högskola, där lian från 1921
undervisade i etnografi efter att där tidigare
ha upprätthållit en del av den med
professuren i geografi förenade
undervisningsskyldigheten. År 1924
kallades lian vid denna högskola till e.n
personlig professur i allm. ocli
jämförande etnografi, den första i
Sverige. — N. var synnerligen produktiv.
Utom sitt ofantligt omfattande
vetenskapliga skriftställeri — avh. ocli
uppsatser, artiklar och recensioner i
in- och utländska tidskr. och tidn. —
utgav han många reseskildringar ocli
även skönlitterära skrifter, t. ex.
"Drömsagor från Anderna" (1916; på
tyska 1922). En betydande del av
lians forskningsresultat är samlad i
serien "Comparative ethnographical
studies" (1—9, 1919—31; postumt 10,
193S). N. var en pionjär och den
etnografiska forskningens i Sverige
ojämförligt största namn. Geografiska
sällskapet tilldelade honom 1912 J. A.
Wahlbergs medalj i guld och 1930
Anders Retzius’ medalj i guld. — Gift
1910 med Olga Wilhelmina Adelöw.
— Litt.: biografi av W. Kaudern i Sv.
geografisk årsbok 1932 och Gothia
1934, av S. Linné och G. Montell i
Ymer 1933. S. I^é.
19. Nordenskjöld, Carl Ivar,
skolman, kemist, f. IS okt. 1877 i
Stockholm, † 23 mars 1947 i Borås.
Son till K. 11. — N. avlade
mogenhetsex. i Stockholm 1895,
utexaminerades från Tekn. högskolan 189S samt
blev vid Uppsala univ. fil. kand. 1899,
fil. lic. 1902 och fil. dr 1904. Han var
assistent vid Tekn. högskolan 1901—
05 och tf. prof. i kemisk teknologi där
1903—04, varjämte lian tjänstgjorde
som lärare vid marinintendentsskolan
1903—05 och som vik. lektor vid
Östermalms läroverk 1904—05. Sistn.
år utnämndes lian till lektor i kemi
och kemisk teknologi vid Tekn.
elementarskolan (från 1938 gymnasiet)
i Borås samt undervisade där även i
mineralogi ocli kemi. Han blev 1917
även rektor och avgick 1942. N. var
1920—43 ordf. i styr. för Borås stads
skolor för yrkesundervisning. Vid
sidan av sin omfattande gärning i
skolans tjänst var lian i Borås
föreståndare för Kemiska
kontrollanstalten 1905—42 och därjämte en högt
betrodd kommunalman, bl. a.
stadsfullmäktig 1917—34, led. av
drätselkammaren 1913—32, ordf. där från
1917 och ordf. i elverksstyr. 1919—34.
Av hans skrifter märkas "Studier
öfver molybdenpentoxid" (1903,
drsavh.), "Der Pegmatit von Ytterby"
(1910) samt uppsatser i kemiska och
mineralogiska ämnen, skolfrågor och
kommunala spörsmål. — Gift 1905
med Eren Aurell. S. L.
20. Nordenskjöld, Knut,
arkitekt, f. 27 aug. 1882 i Kristianstad.
Föräldrar: hovrättsaktuarien Otto
Gustaf N. och Nanna Theofila
Munthe. Kusin till K. 16. — Efter mo-
Ivar Nordenskjöld.
Knut Nordenskjöld,
genhetsex. i Kristianstad 1901
studerade N. arkitektur i Stockholm vid
Tekn. högskolan 1902—06 och vid
Konstakad. 1906—09. Han öppnade
egen arkitektbyrå i Stockholm 1912
och är sedan 1916 arkitekt i
Byggnadsstyr. N. var överlärare vid Tekn.
skolan 1916—41, arkitekt vid
Arméförvaltningen 1929—37, vid
Marinförvaltningen 1936—39 ocli är sedan
1931 slottsarkitekt vid Strömsholms
slott, Han liar företagit ett flertal
studieresor till England, Tyskland,
Italien och Frankrike. — I K:s rika
och mångsidiga arkitekturproduktion
märkas kyrkor: Skellefteå stads kyrka,
1927, Staffans förs:s kyrka i Gävle,
1932 m. fi.; Schartaus handelsinst.
(1915) och Stockholms borgarskola
(projekterad 1924, färdig 1931), den
senare i karakteristisk
1920-tals-klassicism. K. har vidare varit flitigt
verksam som kyrkorestauratör. —
Gift 1910 med Elsa Lovisa Amalia
Beckman. R. S.
21. Nordensköld, Sten
Gustafsson, friherre, arméofficer, filmman,
f. 21 sept. 1SS9 i Stockholm.
Föräldrar: direktören friherre Gustaf
Henrik N. ocli Ester Laura Andersson.
Sonsons son tillN. 7. — Efter
studentex. i Lund 1911 blev N. underlöjtnant
vid Kronprinsens husarreg. 1913,
löjtnant 1917, gick på övergångsstat 1927
och blev ryttmästare i Norrlands
dra-gonreg:s reserv 1928. K. är sedan 1919
verksam i filmbranschen och har gjort
sig känd som en av våra skickligaste
kortfilmare, varvid han arbetat såväl
inom eget produktionsföretag som hos
ab. Sv. filmindustri och ab.
Europafilm. Han har bl. a, gjort en rad goda
upptagningar från den sv.
fjällvärlden. År 1929 besökte han Färöarna,
varifrån han förde med sig filmen
"Farornas ö". Två år senare for N.
till Kalifornien, och 1938 företog lian
en expedition till Sydafrika för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
