Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Mörner, Otto - 17. Mörner, Hjalmar - 18. Mörner, Carl Göran - 19. Mörner, Helmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mörner
3S6
Mörner
inställning till ett eventuellt val av
hertigen av Augustenborg. I övrigt
var M. ingen betydande man ehuru
en oförvägen och duglig officer.
Fastän han var befryndad med rikets
främsta män och hade Karl Johans
bevågenhet, fick han under resten
av sitt liv endast relativt
obetydliga poster. Itan blev IS 11 adjutant
hos Karl Johan, erhöll 1S12 avsked
från reg., blev 1S13 major i armén,
1818 överste, var 1818—19
ståthållare på Rosersberg, erhöll avsked 1819,
utnämndes ånyo till överste och
adjutant hos konungen 1823, var 1824
en kort tid landshövding i Jämtland,
erhöll avsked ur krigstjänsten 1820,
fick 1829 den inkomstbringande
befattningen som bevakningsinspektor
vid Blockhusuddens tullstation och
pensionerades från denna befattning
1841. — M. valdes till led. av
Krigs-vet. akad. 1812. Är 1829 utgav M.
"Kort berättelse om ursprunget till
tronföljarvalet i Örebro 1810" (2:a
uppl. 1834). — Gift 1) 1810 med
Sofia Emerentia af Wetterstedt, † 1831;
2) 1831 med Catharina Charlotta
Styrlander, † 1847; 3) 1848 med
Anna Gustava Sofia Sundius. — Litt.:
A. Ahnfelt, "Från Europas hof" (1,
1883). F.M.
17. Mörner, Carl Gustaf II j
alin a r, greve, arméofficer, målare,
tecknare, grafiker, f. 7 maj 1794 i
Stockholm. † 14 sept. 1837 i Paris. Son till
M. 12 i hans första gifte. — M. blev
1810 kornett vid Smålands
kavalleri-reg., var med om fälttåget i Tyskland
1813 och erhöll guldmedalj för
tapperhet i fält. Han befordrades 1820 till
löjtnant och fick 1824 ryttmästares
namn. — M. debuterade redan under
ungdomsåren som tecknare med
scener från sällskapslivet samt fälttåget
i Tyskland. I avsikt att på allvar
ägna sig åt konsten reste han 1816
till Rom, närmast för att utbilda sig
till historiemålare. Han uppehöll sig
där till 1828 och målade bataljscener
från Karl XII:s och Karl XIV
Johans fälttåg, italienska folklivsscener
m. m. Av större intresse äro hans
teckningar. Som fris för ett rum i
skulptören Byströms hus i Rom
(frisen sedan uppsatt i Byströms villa
på Djurgården; tillhör nu Nat. mus.)
utförde M. en serie karnevalsbilder,
som under titeln "Il carnevale di
Roma" utgåvos i konturetsning (1820).
En serie i Neapel tecknade
folklivsscener litograferades 182S i Paris
under titeln "Scènes populaires de
Naples". Åren 1828—30 vistades M.
i Stockholm, utförde 1829 på
Rosendals slott frisen "Odens ankomst till
Sverige" och utgav samma år i
litografi "Reseminnen från Frankrike,
Tyskland och Italien" (6 häften). År
1S30 utkommo "Stockholmska
scener" (4 häften). I London, där M.
vistades 1S30—36, utgav han bl. a.
dq£ litografiska albumet
"Miscella-neous sketches of eontrasts" (1831).
Från 1S36 bodde M. i Paris. Hans
sista handteckningar, som
litograferades av Cardon, utkommo i två
häften 1839. — M. var knappast mer än
en begåvad dilettant. Men i
synnerhet hans stockholmsbilder — scener
ur den dåtida småstadens gatu- och
sällskapsliv —■ kännetecknas av skarp
observationsförmåga och kvick
karakteristik och äro framför allt av ett
betydande kulturhistoriskt intresse.
M. är repi". bl. a. på Stockholms slott
och i Nat. mus. — Ogift. E. C—d.
18. Mörner, Carl Göran
Detlof, greve, ämbetsman, politiker, f.
31 okt. 1808 på Esplunda i
Rinka-bv skn, Örebro län, † 12 maj 1S78 i
Stockholm. Son till M. 13. — M. blev
student vid Uppsala univ. 1825 och
avlade jur. utr. kand.-ex. där 1829.
Därefter inträdde han i Svea hovrätt,
där han blev fiskal 1835 och assessor
1S39. Han blev 184S hovrättsråd och
s. å. justitieombudsmannens
suppleant. Åren 1851—58 var M.
konsultativt statsråd och 1858—74
president i Kammarrätten. Han var känd
som skicklig och initiativrik
lant-hushållare (lian ägde Esplunda i
Rinkaby skn, Örebro län) och var
hedersled, av sällskapet "Agriculteurs
de France"; 1858 utsågs han till dir.
för Lantbruksakad. och kvarstod på
denna post till sin död. Han blev
sera-fimerriddare 1873. — M., som
tillhörde den konservativa falangen inom
Riddarhuset, motsatte sig
representationsreformens genomförande 1866.
Även ss. led. av Första K. 1866—75
spelade M. en betydande roll inom
den konservativa oppositionen. Han
var ingen lysande politisk
personlighet, men lians gedigna personliga
egenskaper gjorde honom aktad även
Carl Göran Mörner. Målning (detalj) av J. P.
Södermark 1873.
bland politiska motståndare. Louis
De Geer har i sina "Minnen" givit
en målande och välvillig
karakteristik av M. — Gift 1S61 med
friherrinnan Märta Charlotta Gabriella
Leijonhufvud. J. W—g.
19. Mörner, Elias Heimer
August, greve, mariningenjör,
ämbetsman, f. 30 aug. 1S50 på Stjärnfors i
Ljusnarsbergs skn, Örebro län, † 25
mars 1914 i Stockholm. Föräldrar:
bruksägaren, löjtnanten greve
Hampus Stellan M. och Maria Matilda
Strokirk. Sonson till M. 13. — Efter
läroverksstudier i Örebro 1866—68
blev M. elev vid Teknologiska inst. i
Stockholm 1868, var elev vid
Munktells mekaniska verkstad i Eskilstuna
somrarna 1S69—71 och
utexaminerades från nämnda inst:s fackskola
för maskinbyggnadskonst och
mekanisk teknologi 1872. Ilan fortsatte
sin utbildning som elev vid Motala
verkstad 1873—74, var ritare där
1S74—76 och genomgick
skeppsbyg-geriavd. vid École d’application du
Génie maritime i Cherbourg 1877.
Hjalmar Mörner. Litografi.
Heimer Mörner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
