Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Munktell, Henrik - Munters, Carl - Munthe, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Munters
349
Munthe
Han var 1934—42 docent i
rättshistoria vid univ. och uppehöll från 1936
professuren i detta ämne. Några
månader 1940 tjänstgjorde lian som
förste sekr. lios Statens
informationsstyr. Sedan 1942 är han prof. i
rättshistoria i Uppsala. — M:s
vetenskapliga produktion inleddes med drsavh.
’"Bergsmans- och bruksförlag intill
1748 års förlagsförordning" (1934)
men liar sedan kommit att främst
inriktas på den sv. straffrättens
historia. Inom detta föga bearbetade
område har M. i en rad skrifter
behandlat rättshistoriska problem, ofta
belysta i sammanhang med den allm.
idé- och kulturhistoriska
utvecklingen. Bland i detta avseende
representativa skrifter må nämnas "Mose lag
och svensk rättsutveckling" (Lychnos
1936), "Tortyren i svensk
rättsutveckling" (Lychnos 1939—40), "Två
straffrättshistoriska studier"
(Uppsala univ:s årsskrift 1940), "Till
frågan om fredlöshetens utveckling"
(Festskrift till T. Engströmer 1943)
och "Kring frihetsstraffens
uppkomst" (Festskrift till V. Lundstedt
1947). I skriften "Brott och straff i
svensk rättsutveckling" (1943) har
M. bl. a. givit en vetenskapligt
noggrann men lättillgänglig översikt över
den idéhistoriska utvecklingen, sådan
den avspeglar sig i
straffbestämmelsernas förändring från
landskapslagarnas tid till gällande rätt, samtidigt
som lian lämnat betydande bidrag till
kännedomen om rättstillståndet i
forna dagars Sverige. En ur vida
perspektiv intressant belysning av rättens
samband med andra kulturområden
eller med statslivet i dess helhet har
M. givit i skrifterna "Svensk rätt i
svensk diktning" (1942) och "Det
svenska rättsarvet" (1944). ■— Gift
1936 med Brita Hedvig Elisabeth
Persson. Spr.
Henrik Munktell (7).
Munters, Carl Georg, ingenjör,
uppfinnare, f. 22 mars 1897 i Järna
skn, Kopparb. län. Föräldrar:
ingenjören Anders Johan M. och Hilma
Bernhardina Helling. — Efter
stu-dentex. i Stockholm 1917
utexaminerades M. från Tekn. högskolan 1922.
Han uppfann tills, med Baltzar Carl
von Platen 1923 en kylapparat utan
rörliga delar. Denna exploaterades av
ab. Elektrolux i Stockholm, bl. a. för
hushållskylskåp, och har blivit en
världsartikel. M. var 1923—36
verksam i det till detta bolag knutna
företaget Platen-Munters refrigerating
system ab. i Stockholm. Sedan 1936
driver ban företaget Munters’ industri
ab. i Stockholm, där uppfinningar
betr. isoleringsmateriel m. m.
tillgodogöras. M. erhöll Sv. teknologfören:s
Polhemsmedalj 1925, The Franklin
Institute Jolin Price Wetherhill
medalj 1931 och Vet. akad:s
Adelsköldsmedalj 1940. Han utgav 1925 tills,
med B. C. von Platen "Om alstring
av kyla". — Gift 1925 med Anna
Eugenia Geralf. G. Lj.
Munthe, släkt,ursprungligen
adelsätt i Flandern, omtalad redan 990.
Släktens äldste, med full visshet kände
stamfar Ascrieus de Munte
omnämnes 1072; han blev far till riddaren
Siger de Munte och abbotstiftet S:t
Peters abbot Arnold de Munte (†
1132). Siger de Muntes ättling i
tolfte led Adam von Munte upptogs
tilllika med sin bror Hans von Munte av
kejsar Maximilian I 1509 bland
Tyska rikets adel. Adam von Muntes son,
Adam von M. d. y., måste, sannolikt
vid upproret i Gent 1539, lämna
Flandern; lian slog sig ned i Lybeck,
där hans son Ludvig von M. blev
köpman. Dennes son Hans M. (f. 1560,
† 1601) kom till Danmark och blev
1586 kyrkoherde i Tiköb på Själland.
En yngre son till denne, biskopen i
Bergen Ludvig M. (f. 1593, † 1649),
hade bland många barn döttrarna
Birgitta och Anna. Dessas barn upptogo
morfaderns släktnamn och inledde
de norska och danska
Munthesläkter-na. En dottersons son till biskop
Ludvig M., justitierådet Bredo M. (f.
1701, † 1757), naturaliserades 1755
som dansk adelsman med namnet
von M. af Morgenstierne. Dennes
ättling i femte led, språkforskaren och
orientalisten Georg Valentin von M.
af Morgenstierne (f. 1S92), var 1930
—37 prof. i jämförande indoeuropeisk
språkforskning med sanskrit vid
Göteborgs högskola. En äldre son till
kvrkoherden i Tiköb Hans M., teol.
prof. i Lund Arnold M. (f. 1590, †
1629), blev far till kyrkoherden i
Bosarp i Skåne Hans M. (f. 1622, †
1684), som genom Skånes erövring
blev sv. undersåte. En sonson till ho-
Carl Munters.
nom, tullinspektören i Karlshamn
Martin M. (f. 169S, †
1786),blevstam-far för släktens nu levande
Karlshamnsgren. Martin M: s halvbror, prof.
i grekiska och orientaliska språk,
senare teol. prof. i Lund Sven Johan M.
(f. 1714, † 1774), blev stamfar för
släktens likaledes kvarlevande Lundsgren.
Till Karlshamnsgrenen hörde Martin
M: s son, ämbetsmannen och politikern
Johan Lorentz M. (M. 1), från vilken
grenens alla nu levande medl.
härstamma. En äldre son till honom,
ryttmästaren vid Smålands
dragon-reg., överjägmästaren i Kalmar län
Jacob Ludvig M. (f. 1770, † 1822),
hade sönerna a) majoren vid
Jönköpings reg. Ludvig Wilhelm M. (f.
1804, † 1S61), far till
fortifikationsofficeren Ludvig M. (M. 6) och
språkmannen och skolmannen Åke M. (M.
10), som blev far till målaren ocli
konsthantverkaren Alf M. (M. 12),
gift med målarinnan Torun M., f.
Bråte (f. 1891), samt b) apotekaren
Martin Arnold Fredrik M. (f. 1816, †
1877), far till målarinnan Anna
M.Norstedt (M. 7), sjöofficeren och
sjökrigshistorikern Arnold M. (M. 8)
samt läkaren och förf. Axel M. (M.
9). En yngre son till M. 1,
kammarrättsrådet Carl Christopher M. (f.
1772, † 1839), som anlade en
mönsterträdgård på Beateberg på Värmdön
och efter vilken Munthes rosenäpple
uppkallats, blev far till
landshövdingen i Kronob. län Gustaf Lorentz M.
(f. 1809, † 1889). Dennes son,
ämbetsmannen Gustaf M. (M. 5), blev far till
konsthistorikern och museimannen
Gustaf M. (M. 13) och historikern,
arkivmannen och skolmannen Arne
M. (M. 14). Till Lundsgrenen hörde
prof. Sven Johan M:s-son,
borgmästaren i Karlshamn, assessorn Carl
Magnus M. (f. 1750, † 1S09), far till
a) ämbetsmannen Sven M. (M. 3), b)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
