Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Montén, Lars - Montgomery, ätter - 1. Montgomery, John - 2. Montgomery, Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Montgomery
332
Montgomery
1843 fått förbindelse med en annan
självlärd kemist, fabrikör J.
Johansson, upptogo de gemensamt
tillverkningen av stearinljus i konkurrens
med Liljeholmsfabriken men delvis
efter andra metoder. Ljusen rönte stor
efterfrågan, och företaget fick en för
sin tid betydande omfattning. Vid
Johanssons frånfälle 1859 blev M.
ensam ägare av företaget, som han
sedan framgångsrikt drev till sin död.
— M., som var en dugande och redbar
affärsman, utövade i livstiden en
storartad välgörenhet. Han erhöll
sera-fimermedaljen oeh en för den tidens
affärsmän så sällsynt utmärkelse som
Nordstjärneorden. — Ogift. E. En.
Montgomery, ätter. Den
normandisk-skotska släkten M. kan följas
tillbaka till 1000-talets slut. Två skotska
ätter M. inflyttade på 1600- och
1700-talen till Sverige. Den ena av dem
kan följas tillbaka till rådmannen
Jolin M. i Campbeltown. En sonson
till honom, köpmannen i Glasgow John
M. (M. 1), överflyttade efter 1720 till
Stockholm och naturaliserades 1736
som sv. adelsman. Han blev far till
arméofficeren Robert M. (M. 2).
Denne blev far till Malla M. (M. 3), gift
med översten David Gudmund
Silfverstolpe, samt till översten och chefen
för Värmlands fältjägarreg. Josias M.
(f. 1785, f 1825), som genom arv från
den utdöda friherrliga ätten
Cederhielm kom i besittning av
fideikommisset Segersjö i Närke. Sedan dess
bära ätten Mrs huvudman och hans
äldste son namnet M.-Cederhielm.
Josias M.-Cederhielm var gift med
ton-sättarinnan Mathilda M., f. grevinna
d’Orozco (M. 5) i hennes andra gifte.
En son till dem var lanthushållaren
och politikern Robert M.-Cederhielm
(M. 6). Bland dennes barn märkas
a) attachén vid sv. beskickningen i
Rom Hugo M.-Cederhielm (f. 1847,
† 1872), b) godsägaren,
kammarherren Robert M.-Cederhielm (f. 1851,
† 1932), far till kaptenen Josias Carl
M. (f. 1S87), gift med
skriftställarin-nan grevinnan Louise M., f. Mörner
af Morlanda (M. 9), c) gods- och
bruksägaren, riksdagsmannen
William Cecil M. (f. 1859, † 1921), far
till nationalekonomen Arthur M. (M.
10), samt d) f. d. kanslirådet i
So-cialdep., kammarherren Josias M.
(f. 1S62). — Den andra sv. grenen av
ätten M. kan följas tillbaka till
generalmajoren Jacob David M. († fore
1634), som 1628 inträdde i sv.
krigstjänst som befälhavare för ett
kompani skottar. Han blev farfar till
majoren Carl Gustaf M. (f. 1690, † 1762),
vars söner 1774 naturaliserades som
sv. adelsmän. En av dessa, majoren
vid Österbottens reg. Gustaf Adolf M.
(f. 1739, † 1803), blev far till armé-
Robert Montgomery. Målning (detalj) av
L. Pasch d. y.
officeren och ämbetsmannen Gustaf
Adolf M. (M. 4) och
gränspostmästaren i Eckerö på Åland Edvard M. (f.
1793, † 1857), vilken 1818
immatriku-lerades på Riddarhuset i Finland.
Med dennes yngste son, juristen, prof.
vid Helsingfors univ., senatorn
Robert August M. (f. 1834, † 1898),
utdog den finska ättegrenen på
svärdssidan. De nu levande ättegrenarna
härstamma från tre bröder till
ovannämnde majoren Gustaf Adolf M.,
a) majoren vid Livdrabantkåren Carl
Johan M. (f. 1730, † 1805), farfars
far till bergsingenjören ocli
bruksägaren Edvard M. (M. 7), b) löjtnanten
Otto Vilhelm M. (f. 1736, † 1775),
farfars far till arméofficeren Jolin M.
(M. 8), och c) ryttmästaren Edvard
M. (f. 1746, † 1813). — Litt.: B. G. de
Montgomery, "Origin and history of
the Montgomerys" (1948).
1. Montgomery, John, köpman,
bruksägare, f. i febr. 1695, troligen i
Skottland, † 28 juni 1764 i Stockholm.
Föräldrar: köpmannen Jolin M. och
Elizabet Clark. — M., som tidigare
ägnat sig åt affärsverksamhet i
Glasgow, invandrade något av åren 1721
—25 till Sverige och slog sig ned som
köpman i Stockholm. Under den
rådande högkonjunkturen på
järnmarknaden förvärvade M. liksom många
andra stockholmska affärsmän
bruksegendomar. Bl. a. köpte han 1731
Tor-by och Antskogs säterirusthåll i
Nyland, Finland, och uppbyggde där de
under det stora nordiska kriget
förstörda bruken Fiskars ocli Antskog;
de närmaste åren uppköpte han
ytterligare en rad egendomar i dessa
trakter ss. Koskis bruk med Kulla
masugn 1737. I Sverige förvärvade
ban bl. a. Herrängs gruva i Roslagen.
Hans ekonomiska ställning var dock
ej stark; han hade måst skuldsätta
sig vid en del av bruksköpen ocli blev
1740 tvungen att medge
fordringsägarna stora inteckningar i bruken.
Så småningom måste M. avstå större
delen av sina egendomar: 1749
överlät han Herräng och 1752 alla sina
områden ocli anläggningar i Finland
till handelshuset Tottie i Stockholm,
som då i flera år ss. förlagsmän haft
det bestämmande inflytandet över
bruken. — Gift 1736 med Anna
Campbell. U. D.
2. Montgomery, Ro i er t,
arméofficer, f. 26 juli 1737 i Stockholm,
† 14 maj 1798 på Lindholmen,
Oi-kesta skn, Stockholms län. Son till
M. 1. — M, som 1749 blev student i
Åbo, antogs 1751 som volontär vid
Hamiltonska reg. och blev följ. år
furir vid Livdragonreg., där han 1754
utnämndes till kornett. År 1756
trädde han i fransk krigstjänst som
fänrik vid reg. Royal Suédois,
utnämndes följ. år till sekundkapten vid reg.
Royal Deux-Ponts och deltog med
detta i kriget mot Preussen, bl. a. i
drabbningarna vid Rossbach 1757
och Bergen nära Frankfurt a. M.
1759. M., som efter hemkomsten 1764
blev kapten vid Livdragonreg.,
tillhörde under de följ. åren mösspartiet
men blev efter 1772 års revolution
vunnen för Gustav III och kom inom
kort i hög ynnest lios denne. År 1775
befordrades han till överstelöjtnant
och två år senare till överste för
Nylands ocli Tavastehus läns dragonreg.
och blev 1786 kommendör av
Svärdsorden. Efter krigsutbrottet mellan
Sverige och Ryssland anslöt sig M. till
Anjalaförbundet, undertecknade icke
den s. k. Liikalanoten men begav sig
tvenne gånger över till den ryska
sidan för att dryfta frågan om ett
stillestånd. I jan. 1789 blev M.
arresterad, dömdes i april följ. år till
döden men fick i okt. domen ändrad till
förlust av sin orden samt till livstids
landsförvisning till S:t Barthélemy.
Han blev först efter Gustav III:s död
frigiven, återkom vintern 1793 till
Sverige och tillbragte de sista åren
av sitt liv i frivillig isolering på sin
gård Lindholmen. — Under
garnisonstiden i Tyskland invecklades M. i
otaliga kärleksäventyr, som utförligt
skildras i Vivi Horns nedannämnda
bok. Efter hemkomsten till Sverige
1764 utvecklade lian i de politiska
striderna betydande ledaregenskaper,
men hans framgångar motverkades
delvis av hans frispråkighet ocli
oppositionslusta. —■ Gift 1) 1764 med
Anna Sibylla von Stahlbourg, † 1778;
2) 1781 med friherrinnan Catharina
Charlotta Rudbeck, † 1782; 3) 1783
med friherrinnan Märta TJlrika
Cederhielm. — Litt.: "öfverste R. M:s
berättelse om tilldragelser under
1788 års krig" (tr. i Hist. liandl., 1,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
