Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Molander, Olof - 1. Molander, Fritiof - 2. Molander, Aurora - 3. Molander, Arvid - Molin, se även Mohlin, s. 314 - Molin, Adrian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Molander
319
Molander
en bland de ledande krafterna. Han är
en förespråkare för folkteateridéns
genomförande i vårt land. Under sin
chefstid vid nationalscenen tog han
1936 initiativet till de
folkföreställningar, som Dramatiska teatern
anordnade i samarbete med
fackföreningarna. För denna tanke har M. i
fortsättningen verkat genom att
somrarna 1938—42 deltaga i Folkets
parkers teaterverksamhet som
turnéledare, regissör och skådespelare. M:s
konstnärliga insats har i hög grad
bidragit att höja denna teaters
artistiska standard. — För den sv.
scenkonstens utveckling har M. haft en
avgörande betydelse. Dä han inledde
sin verksamhet, fanns ännu i vår
teater kvar mycket av slentrian och
monotoni såväl på regins som
personinstruktionens område. Regin som
positiv konstnärlig arbetsuppgift
hade ännu ieke rönt behörig
uppmärksamhet, även om sporadiska
försök i denna riktning förefunnits. M.
— jämte den med honom samtidige
Per Lindberg — inriktade hela sin
energi och skaparvilja på att göra den
sceniska framställningen till ett
enhetligt konstverk, samordnat i stil och
utgående från en konsekvent
genomtänkt grunduppfattning. Att han sökt
sig fram i olika riktningar har icke
skadat helhetsresultatet; tvärtom
torde det nu stå klart, att hans sceniska
lyhördhet och hans intresse för
växlande synpunkter varit till stor nytta
för vår teater, som till stor del
därigenom frigjordes från resterna av en
naturalism, som sedan länge överlevt
sig själv. Kring Mrs starka och djärva
personlighet har många gånger stått
strid, men vikten och värdet av hans
konstnärliga insatser äro numera
allmänt erkända. — År 1925 regisserade
M. det artistiskt väl avvägda
filmverket "Damen med kameliorna"
med Tora Teje. Han gjorde en
uppmärksammad filmdebut i "Gubben
kommer" 1939 efter Gösta
Gustaf-Jansons roman med samma namn och
började 1942 regelbundet regissera en
rad filmer, bland vilka märkas
"General von Döbeln" (1942), den socialt
präglade "Kvinnor i fångenskap"
(1943) samt melodramen
"Appassio-nata" (1944). M:s främsta filmverk
är iscensättningen av Karl Staaffs
sociala tendenspjäs "Johansson och
Vestman" (1946). Psykologisk
klarsyn och säker, ibland djärv
formgivning prägla Mrs filmer. — Gift 1917
med Selma Enwall. O. W.
1. Molander, Josef Fritiof,
sjukgymnast, f. 25 nov. 1873 i
Göteborg. Föräldrar: orgelbyggaren
Salo-mon M. och Maria Bengtson. -— Efter
mogenhetsex. i Uppsala 1893
studerade M. medicin i Uppsala 1893—97,
utexaminerades från Gymnastiska
centralinst. i Stockholm 1900 och blev
underlöjtnant i Svea livgardes reserv
1901. Han praktiserade som
sjukgymnast under vinterhalvåren i Hastings,
England, 1900—05 samt under
somrarna i Marienbad, Österrike, 1903
—05. Sedan sistn. år innehar han
eget inst. i Paris, vilket har kommit
att bli samlingsplatsen för de talrika
sv. parisergymnasterna och några av
Sv. sjukgymnastiksällskapet Lings
kongresser. M. tjänstgjorde under
första världskriget som chef för
sjukgymnastiska avd. på Sv.
krigssjukhuset för sårade soldater i Paris och
var senare under många år chef för
motsvarande avd. på Amerikanska
sjukhuset därstädes. M. är sedan 1920
sekr. i Sv. sjukgymnastiksällskapet
Ling. Han innehar som ledande kraft
inom sv. kolonin i Paris flera
förtroendeposter. Genom sin omfattande
sjukgymnastiska verksamhet med ett
internationellt betonat klientel har han
betytt mycket för den lingska
gymnastikens spridning, spec. inom
Frankrike, samt för fortbildningen av ett
stort antal assistenter. — Gift 1914
med gymnastikdirektören Elsa
Ingeborg Turinna af Billbergh. D. L—g.
2. Molander, Emma Aurora,
pianist, f. 12 juni 1876 i Gislaveds skn,
Jönköp. län. Föräldrar:
sparbanksdirektören Carl Johan M. och Sara
Elisabeth (Betty) Lidell. Syssling till
M. 1. — Efter genomgång av en
flickskola i Halmstad var M. 1895—99 i
Musikkonservatoriets pianoklass elev
av Hilda Thegerström ocli fortsatte
sedan sin utbildning för L. Lundberg
1900—02, för A. de Greef i Bryssel
1902—07 ocli för Teresa Carreno i
Berlin 1913. År 1917 öppnade hon
egen musikskola i Stockholm ocli har
därefter huvudsakligen verkat som
pianopedagog. Hon blev led. av Mus.
akad. 1921. — M. har uppvisat ett
kraftfullt och gediget konstnärskap
vid konserteranden i Bryssel och
Antwerpen och som solist vid
symfonikonserter i Stockholm, Göteborg,
Oslo och Helsingfors, varvid hon
kreerat pianokonserter av bl. a. A.
Wiklund och H. Mankell. Hon har även
spelat kammarmusik tills, med
Aulin-ska kvartetten och i
Kammarmusik-fören. och har medverkat vid
sonataftnar och som ackompanjatris. —
Ogift. H. G—t.
3. Molander, Arvid Ragnar,
fis-keribiolog, f. 21 mars 1886 i Tranemo
skn, Älvsb. län. Föräldrar: fabrikören
Mårten M. och Elise Molander.
Syssling till M. 1 och M. 2. ■— M. avlade
mogenhetsex. i Göteborg 1906 och blev
vid Uppsala univ. fil. mag. 1910, fil.
lic. 1913 oeh fil. dr 1916. Han var
lärare 1910—12 samt blev 1913 assis-
Adrian Molin.
tent vid Sv. liydrografisk-biologiska
kommissionen ocli 1918
fiskeristipen-diat. År 1929 blev lian förste assistent
och 1945 e. o. laborator vid biologiska
avd. vid havsfiskelaboratoriet i
Lysekil; vid dess omorganisation 1948
till Undersöknings- och
försöksanstalten för havsfisket, sorterande under
Fiskeristyr., blev ban laborator och
anstaltens föreståndare. Han är,
tillhörande högern, sedan 1931 led.
ocli sedan 1939 v. ordf. i Lysekils
stadsfullmäktige. Han har varit led.
av landstinget 1926—30 ocli sedan
1934 (ordf. 1937—39, v. ordf. sedan
1939). — M. har utgivit talrika
skrifter inom såväl den rena zoologiens
som fiskeribiologiens område. Bl. a.
har lian beskrivit koralldjur från
polarländerna samt Gullmarsfjordens
mjuka bottnar och deras
djursamhällen. I ett antal arbeten liar lian
behandlat biologien och tillväxten lios
olika havsfiskar, framfcr allt
skarpsillen men också koljan oeh
rödspot-tan m. fi. flundror. Han har även
skrivit "Från det bohuslänska
sillfiskets historia" (i Göteborgs och
Bohus läns fornminnesfören: s tidskr.
1924). Tills, med N. Rosén har han
utgivit det populära arbetet
"Havsfiskar och havsfisken" (1923). Han är
sedan 1925 expert hos Internationella
rådet för havsforskning. — Gift 1915
med Rut Edit Lundberg. T. F.
Molin, se även Mohlin, s. 314.
Molin, Adrian Leopold,
publicist, f. 5 mars 1880 i Varberg, † 10
aug. 1942 i Lidingö. Föräldrar:
kustvakten Anders M. ocli Maximiliana
(Mili) Andersson. — M. avlade
mogenhetsex. 1899, blev fil. kand. 1902,
fil. lic. 1905 och fil. dr 1906 (på avh.
"Geijer-studier"), allt i Göteborg.
Under studietiden anslöt lian sig till
den "ungliöger"-fraktion, som under
inflytande av Vitalis Norström och
Rudolf Kjellén växte fram vid Göte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
