Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Maclean, Rutger - 2. Maclean, Gustaf - Magister Majestatis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Maclean 185 Magister Majestatis
Rutger Maclean.
Relief av J. T. Sergel.
sig M:s reformer mycket dvra. Sin
skuldsättning uppgav M. till minst
två tredjedelar av egendomens
dåvarande värde, och av landbönderna
avflyttade till en början halva antalet
på grund av misstro mot
reformverket. Men förtroendet växte med
skörderesultaten, arrendena blevo
begärliga, och Skurups invånarantal
växte pà ett trettiotal år till det
dubbla. På Löberöd, Maltesholm m. fi.
gods följdes efter hand M:s
exempel, och 1803 års författning om
en-skifte byggde på erfarenheterna av
Mrs jordbruksreformer. ■— Med
impulser från Pestalozzi upprättade M.
på sitt gods även två folkskolor,
och dessa sägas ha varit föremål för
hans regelbundna inspektioner.
Liknande uppsikt höll han över
böndernas hem, där far och mor förhördes
om ägor och barn, vilket i hög grad
stärkte den patriarkaliska
sammanhållningen mellan husbonde och
underhavande. M. introducerades på
Riddarhuset 1784 och blev vid
riksdagarna 1786 och 1789 en av
riddarhusoppositionens förgrundsfigurer.
"Patrioterna" invalde på den senare av
dessa riksdagar M:s broder och
meningsfrände, Gustaf M. (M. 2), i
sekreta utskottet, och denne jämte M.
häktades av Gustav III före kuppen
vid förenings- och säkerhetsaktens
genomdrivande. Man synes ej i
bevarade källor kunna följa M:s väg till
oppositionens vänsterflygel, och
gåtfull förblir i varje fall hans
kombination av republikanism och
propaganda för prins Gustavs tronföljd
efter 1S09 års revolution. Under
debatten på Riddarhuset s. å. om
fideikommissens indragning, som var
sammankopplad med tronföljdsfrågan,
skall han också (enligt
Trolle-Wachtmeister) ha uttryckt sin missräkning
över bristande frisinne hos
partivännerna. Om M:s anseende vittnar adelns
beslut på riksdagen 1800 att över
honom slå en minnespenning "För
frikostiga inrättningar till allmogens
undervisning, förbättring, välmåga".
Ett initiativ av prästerskapet vid 1809
års riksdag föranledde en
tacksamhets-betygelse av samtliga stånd till M. för
fosterländsk och människovänlig
verksamhet. M. blev led. av Vet. akad.
1812 och hedersled, av Lantbruksakad.
s. å. — Den av M. författade
"Lärobok i landtbruket för Skurups socken"
utgavs av J. Rabbén 1847. — Ogift,
—- Litt.: J. Hjort, "Anteckningar rö-
rande lierr baronen och
kammarherren R. Maekleans
landhushållnings-sätt vid dess egendom Svaneholm ..."
(Hist. tidskr. för Skåneland 1917);
C. G. Weibull, "Skånska jordbrukets
historia intill 1800-talets början"
(1923); H. G. Trolle-Wachtmeister,
"Anteckningar och minnen" (utg. av
Elof Tegnér 1889). Cgn.
2. Maclean [-klln], Gustaf, fore
introduktionen Makeléer, friherre,
arméofficer, f. 12 juni 1744 på godset
Ström i Hjärtums skn, Göteb. län, † 19
febr. 1804 därstädes. Bror till M. 1.
Om M:s släkt se Makeléer, s. 197. -—
Sin militära bana började M. 1759 vid
fortifikationen. År 1761 övergick han
till Livgardet, blev löjtnant 1768 och
hovjunkare s. å. samt major i armén
1772. År 1784 blev han överste i
armén, introducerades på Riddarhuset
s. å. och blev 1787 kammarherre hos
hertig Karl. Han tog avsked ur
krigstjänsten 1796. — På grund av en
skarp kontrovers med Livgardets
sekundchef, överste J. L. König, en av
Gustav III: s ivrigaste anhängare inom
Livgardet vid revolutionen 1772, blev
M. 1775 ställd inför krigsrätt. Han
flydde då till Norge, blev av K. M:t
avsatt från sin tjänst, dömdes till
döden men benådades samt återfick
tjänsten. Vid riksdagen 1789 tillhörde
51. ledarna för oppositionen mot
Gustav III. Han arresterades kort innan
konungen genomdrev antagandet av
förenings- och säkerhetsakten ocli
hölls under större delen av riksdagen
tills, med en del andra av
oppositionsmännen fången på Fredrikshov i
Stockholm. — M. var en framstående
lantbrukare. Han ägde Ström i Hjärtums
skn, Göteb. län, och var en av de första,
som tillämpade brodern Rutger M:s
(M. 1) nya brukningsmetoder. — Gift
1796 med grevinnan Eva Helena
Löwen. B. G—n.
Magister Majestatis, i
litteraturen även kallad Trydemästaren,
anonym stenskulptör och arkitekt,
verksam på Gotland och i Skåne under
1100-talet, — M., vars
levnadsomständigheter äro kända endast i den
mån hans bevarade verk tillåta några
slutsatser, anses lia stått i
lärjungeförhållande till den under 1100-talets
förra hälft på Gotland verksamme
stenmästaren Hegwald samt kan med
säkerhet sättas i samband med den
skulpturhytta, som 1135—45 under
ledning av den lombardiske
byggmästaren Regnerus var förlagd till
Lunds domkyrkobygge. M.
medarbetade troligen själv vid domkyrkans
utsmyckning, svarade sedermera för
uppförandet av Tryde nu rivna kyrka
i Skåne (invigd 1160) samt var
slutligen ledare för en
stenliuggar-verkstad på Gotland, vars dopfuntar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
