Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lönroth, Carl, präst, se s. 173 - Löw, se även Löf - Löw, Gustav - Löwbeer, Nils - Löwe, Carl Henrik, sjöofficer, se s. 176 - Löwegren, släkt - 1. Löwegren, Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lönroth
174
Löwegren
Gustav Löw.
Lönroth, Carl, präst, se s. 173.
Löw, se även Löf.
Löw, Anders Gustav, skolman,
historiker, f. 27 sept. 1872 i Stora
Mellösa skn, Örebro län, † 22 aug. 1944
i Strängnäs. Föräldrar: korpralen
Lars L. och Anna Olsdotter. — Efter
mogenhetsex. i Örebro 1893 blev L.
fil. kand. 1S95, avlade teoretisk
teologisk ex. 1902 och blev fil. lic. 1909,
allt i Uppsala. Han företog åtskilliga
utländska studieresor och vistades
särskilt vid flera tyska univ. Efter
förordnanden vid Högre allm. läroverket
i Strängnäs 1S98—99 och i
Norrköping 1899—1903 utnämndes L. sistn.
år till adjunkt i kristendom, historia
och geografi vid Kungsholmens
realskola i Stockholm och var 1921—38
lektor i modersmålet och historia vid
Strängnäs högre allm. läroverk. Under
strängnästiden var lian bl. a. 1921—
36 led. av Strängnäs domkapitel. L.
utövade ett omfattande
skriftställarskap i teologiska, historiska och
pedagogiska ämnen. Bland hans
teologiska arbeten kunna nämnas "Das
synchronistische System der
Königs-bücher" (1900), "Det delade rikets
kronologi" (s. å.) ocli "Varför har
du talat till dem denna liknelse ?"
(1936). Ett mycket värdefullt bidrag
till vår historieskrivnings historia är
"Sveriges forntid i svensk
historieskrivning" (1—2, 1908—10). Närmast
till läroverksungdomens tjänst utgav
L. läseböckerna "Allmän historia" (1
—4, 1905—07) och "Historia och
dikt", synkronistisk antologi (1, 2, 4,
6, 193S—42). Lokalhistoriskt
intresserad utgav L. bl. a. "Anteckningar
om Strängnäs stad och Strängnäs stift
i äldre tid" (1—2, 1925—26). Särskilt
intresse ägnade han också åt sin
hemsoeken, som bl. a. genom lians
undersökningar torde vara en av de
utförligast skildrade i Sverige. Sina
resultat redovisade L. i arbetet’’Stora Mäl-
lösa i äldre tider" (1, 1922; 2: 1—3,
1923—41) samt "Närkes präster och
den liturgiska striden" (1931).
-—-Gift 1916 med Ingeborg Charlotta
Michaelson-Sjölund. I. Sth.
Löwbeer, Nils Teofil, ämbetsman,
f. 12 febr. 1889 i Stockholm.
Föräldrar: fabrikören Ignatz L. och Emma
Lovisa Haglund. — L. avlade
mogenhetsex. i Stockholm 190S och blev jur.
kand. där 1912. Han var 1914—3S
knuten till Ecklesiastikdep., förestod
dess folkskolebyrå 1923—33
(kansliråds titel 1922, kansliråds fullmakt
från 1931), var från 1933
expeditionschef och uppehöll från 1935
statssekr.-ämbetet. År 1939 var han
landshövding i Västernorrl. län.
Sedan 1940 är han generaldir. och chef
för Patent- och registreringsverket.
L. var sekr. vid Karol. inst. 1920—33,
notarie lios riksdagens statsutskott
1929—33 och sekr. hos riksdagens re-
Nils Löwbeer.
visorer 1921—32. Han har haft talrika
offentliga utredningsuppdrag. Han
var en av 1924 års sakkunniga för
ändrade bestämmelser rörande
statsrevisionen och 1931—32 sakkunnig för
utsträckt granskningsrätt för
riksdagens revisorer. Som ordf. för
folkskolesakkunniga 1934—35
medverkade han till de betydelsefulla förslagen
om statens övertagande av vissa
kostnader för folkskoleväsendet, om
statsbidrag till folkskolans byggnader och
om obligatorisk sjuårig folkskola.
Han var ordf. lios 1936 års
lärarlöne-sakkunniga, 1937 års sakkunniga för
Dramatiska teaterns verksamhet, 1938
års läkarutbildningssakkunniga, 1943
års sjöbefälssakkunniga, 1944 års
kommitté för kommunal samverkan,
1945 års kommitté för rätten till
arbetstagares uppfinningar och 1945 års
försvarsuppfinningskommitté. — L.
var ordf. i Statens konstråd 1937—44
samt är ordf. sedan 1935 i Stadion-
styr., sedan 1943 i styr. för Sv.
tonsättares internationella musikbyrå
(Stim) ocli sedan 1948 i ab.
Stockholmssystemet. Han blev med.
heders-dr vid Karol. inst. 1948. — Gift 1)
1916—33 med Agda Maria Nilsson;
2) 1934 med Lalla Dagny Margaretha
öhrström. Spr.
Löwe, Carl Henrik, sjöofficer,
se s. 176.
Löwegren, släkt, som i början av
1700-talet från Tyskland inkom till
Sverige med Hans Grähs, slutligen
trädgårdsmästare i Lund.
Släktnamnet ändrades till Löfgren av hans
söner, bland vilka märkes klensmeden i
Lund Jacob Löfgren (f. 1740, † 1816).
Dennes söner ändrade ytterligare
släktnamnet till L. En yngre son,
aka-demisniedmästaren i Lund Petter L.
(f. 1783, † 1S71), blev i första giftet
far till bageriarrendatorn i Osby,
Kri-stianst. län, Johan (Janne) Jacob L.
(f. 1S13, † 1871), farfar till
journalisten, ämbetsmannen ocli skriftställaren
Gunnar L. (L. 3), samt
kakelugns-makaren i Lund Isac L. (f. 1S20, f
1866), farfar till skolmannen och
zoologen Yngve L. (L. 4). Söner till
Petter L. i hans andra gifte voro
trädgårdsmannen Georg L. (L. 1) ocli
ögonläkaren Michael L. (L. 2).
1. Löwegren, Fredrik Georg
Au-gust, trädgårdsman, f. 22 aug. 1833 i
Lund, † 14 juni 1919 i Göteborg.
Föräldrar: akademismedmästaren Petter
L. ocli Catharina Lovisa Lundberg.
■—-L. studerade trädgårdsskötsel
praktiskt ocli teoretiskt i Lund 1848—55
och sedan i Lybeck och vid
Herren-liausen,en förnämlig trädgård vid
Hannover. Särskilt intresserade han sig för
orkidéer och andra varmhusväxter,
och han blev vår främste fackman på
detta område. Åren 1859—-1916 var
lian föreståndare vid Göteborgs
träd-gårdsfören. (bildad 1842), vars
trädgård han omdanade genom att
förbättra friluftsanläggningarna oeh även
Georg: Löwegren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
