Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Lyttkens, August - 4. Lyttkens, Alice - 1. Låftman, Herman - 2. Låftman, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lyttkens
158
Låftman
Alice Lyttkens.
arrendator av Nydala vid Halmstad.
Därjämte var han 1876—93
föreståndare för den av honom upprättade
frökontrollanstalten på Nydala (den
första i vårt land) oeh 1885—03 sekr.
i Hall. läns hushållningssällskap. L.
blev 1893 led. och lantbruksinspektör
i Lantbruksstyr. och var byråchef där
(byrån för lantbruksärenden) 1909—
13. Bland hans många uppdrag må
nämnas, att han var prisdomare vid
de allm. lantbruksmötena 1881—1911
och vid flera andra utställningar. —
L. gjorde viktiga insatser för vårt
jordbruks utveckling. Han främjade
småbruket och frökontrollen,
genomdrev enhetliga metoder för
frökontrollen i Skandinavien, tog initiativ till
trädgårdsundervisningens ordnande
och ägnade stort intresse åt
jordbrukets och trädgårdsskötselns
föreningsväsen. Sålunda stiftade han
Lantbruksklubben i Stockholm 1S96 och
var ordf. där till 1918. I Sveriges
po-mologiska fören. var han v. ordf. 1906
och 1909—10 samt ordf. 1907—OS och
1911—16. Av L:s omfattande
produktion märkas "Handledning i
frökon-troll" (1S79), "Om svenska ogräs,
deras förekomst och utbredning" (1885),
det stora verket "Svenska växtnamn"
(1—3, 1904—15),
"Nötboskapspremie-ring i Sverige" (1906) och "Vår
blomsterväxtodlings äldsta historia"
(1909). L. var en stor samlare av
växter, frön (12 000 olika), träprov, äldre
(särskilt botanisk) litteratur m. m. År
1894 blev han led. av Lantbruksakad.
— Gift 1876 med Amalia Kristina
Johansson Berghult. S. L.
4. Lyttkens, Anna Alice Maria,
författarinna, f. 17 dec. 1S97 i Malmö.
Föräldrar: läkaren Johan Christoffer
Cronquist, brorson till kemisten
Werner Cronquist (bd 2 s. 139) och
Anto-nie Erika Sofia Lanng från Danmark.
— L. genomgick åttaklassig flickskola
i Malmö och studerade på 1920-talet
språk i Tyskland, England och
Frankrike. Hon har långa tider vistats i
Italien, Österrike och Spanien och f. ö.
varit bosatt huvudsakligen i
Stockholm. — L. utgav under 1930-talet en
rad romaner från modern medel- ocli
överklassmiljö: "Synkoper" (1932),
"Flykten från vardagen" (1933),
"— kommer inte till middagen"
(1934), "Det är inte sant..." (1935),
"Det är mycket man måste" (1936),
"Det är dit vi längtar" (1937) — de
tre sistn. utgöra en trilogi om
advokaten Ann Ranmark — samt "Falskt
vittnesbörd" (1939). Tyngdpunkten
vilar i dessa böcker oftast på
skildringen av de intellektuella kvinnorna
ocli deras förhållande till yrke,
kärlek, äktenskap och hem. Under
1940-talet liar L. sysslat med historiska
studier och utgett ett par
kulturhistoriska arbeten, "Svensk kvinna" (1941)
och "Svenska mödrar" (1946). I en
svit omfångsrika romaner, "Lyckans
tempel" (1943), "Längtans blåa
blomma" (1944), "Nya stjärnor tändas"
(1945) och "Statt upp min älskade"
(1947), har hon behandlat en
borgerlig familjs öden under den
gustavianska tiden och adertonhundratalets
förra hälft. — L:s författarskap
karakteriseras av vårdad stil och
detaljrik miljöskildring. Hennes böcker lia
ett betydande underhållningsvärde. —
Gift 191S med advokaten Yngve
Lyttkens (f. 1894), som 1948 utgav deri
rättshistoriska skildringen "Dramat
på Broxvik". M. B.
1. Låftman, Herman Richard,
arméofficer, f. 3 mars 1S77 i Steneby
skn, Älvsb. län, † 9 febr. 1928 i
Me-rano i italienska Tyrolen. Föräldrar:
bruksdisponenten J ohan J akob August
L. och Emma Carolina Amalia
Laurell. — L. blev underlöjtnant vid
Väst-göta-Dals reg. 1898, genomgick
Krigshögskolan 1902—04, fullgjorde
aspi-ranttjänstgöring 1906—08 och
utnämndes 1909 till löjtnant vid
Generalstaben. Han blev 1919 major vid
Värmlands reg., 1923 överstelöjtnant
vid Generalstaben och 1926 överste ocli
chef för Södermanlands reg. — L. var en
utpräglat taktisk begåvning. Han var
1912—15 lärare i taktik vid
Krigshögskolan. Under krigsåren 1’914—16 var
han upprepade gånger kommenderad
att i studiesyfte följa tyska
truppförband vid både väst- och östfronten. År
1918 tjänstgjorde han vid sv.
beskickningens B-avd. i Petrograd, som hade
att tillvarataga centralmakternas
intressen, och skötte sitt uppdrag med
omdöme och takt. Då han 1919
förordnades till militärattaché i Berlin,
möttes han med förtroende och kunde
under de fem år kommenderingen
varade utföra ett betydelsefullt arbete
för Sveriges räkning. Han blev 1924
Herman Låftman.
avd.-chef vid Generalstabens
utrikes-avd. Personligen verkade L. försynt,
nästan timid, men bakom hans
ordknapphet och stillsamma yta funnos
stark vilja, klokhet och beslutsamhet.
Han var en god sportsman och en
skicklig ryttare. Han blev led. av
Krigsvet. akad. 1926. — Gift 1902 med
Göta Olga Sofia Arnberger. F. M.
2. Låftman, Sven, affärsman,
idrottsledare, f. 16 dec. 1S87 i
Filipstad. Föräldrar:
regementsintenden-ten och majoren Axel G-ustav Henrik
Edvard L. ocli Ellen Kihlstedt. Kusin
till L. 1. — L. avlade mogenhetsex.
1908 i Karlstad. Han var anställd i
Lifförsäkringsab. Thule 1910—14 ocli
verkst. dir. i Försäkringsanstalten
Folket 1914—17 samt i Sv.
handels-och sjöfartskompaniet 1917—20,
varefter lian vistades två år i Byssland.
Åren 1922—28 var L. dir. i ab. Sv.
handelstidn. och är sedan 1929 verkst.
dir. i Agentur ab. Wasa samt sedan
1939 i SMS-industrier ab. i
Stockholm. — L. var jämte fadern
initiativtagare till bildandet av Värmlands
idrottsförb. 1906 ocli var dess sekr.
Sven Låftman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
