Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Looström, Ragnar - Lorén, Viktor Edvard - Lorent, Abraham Robert - Lorents, Yngve - Lorentzon, Waldemar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lorén
73
Lorentzorr
kartläggning av Kirunatrakten och
upprättade 1911—17 geologiska
kartor över Älvdalsporfyrernas område i
n. Dalarna. För
Luossavaara-Kiiruna-vaara ab:s räkning färdigställde han
1922—23 ett geologiskt museum i
Kiruna och 1924—26 ett annat i
Malmberget. Åren 1927—29 följde ett
museum i Grängesberg för
Grängesbergsbolagets räkning; därvid
kartlade han dessutom geologiskt delar av
Grängesbergs malmfält. Ett viktigt
resultat av hans studier där blev
redogörelsen "Lönnfallet. Southernmost
part of the Export Field at
Grängesberg" (1939). Bland L:s övriga
skrifter märkas "Åsbydiabasens
fältgeologi" (1919) och "Führer durch das
Museum von
Luossavaara-Kiiruna-vaara Aktiebolag in Kiruna" (1928).
— L. har rika musikaliska intressen.
— Ogift. N. Zn.
Lorén, Viktor Edvard,
donator, f. 30 okt. 1857 i Örgryte förs.,
Göteborg, † 1 dec. 1885 i Stockholm.
Föräldrar: bryggaren Jolian Edvard
L. och Helena Victoria Berglund. —
L. blev student i Uppsala 1876 och
fortsatte sedermera sina studier i Leipzig,
där han som lärjunge till W. Roscher
ägnade sig åt socialvetenskap. Då han
på grund av obotlig bröstsjukdom icke
kunde fortsätta studierna, beslöt han
1882 att ägna hela sin förmögenhet åt
socialvetenskapernas främjande.
Genom L:s två dagar före hans död
upprättade testamente överlämnades hans
kvarlåtenskap, omkr. 150 000 kr., den
s. k. Lorénska fonden, till en av fem
namngivna personer bestående nämnd
med uppdrag att inom en tid av högst
femtio år användas i nämnda syfte. På
L:s muntligen uttalade önskan
inköptes ett betydande socialvetenskapligt
bibi., som överlämnades till riksdagens
bibi. och Stockholms högskola.
Återstoden av fonden har enligt L:s
föreskrifter använts till
socialvetenskapliga och statistiska
specialundersökningar, föreläsningar, studieresor, en
1890—99 publicerad skriftserie m. m.
— Ogift. G. M—e.
Lorent, Abraham Tiobert,
affärsman, f. 1770 i Hamburg, † 17
maj 1833 i London. Son till
köpmannen Carl Antcm L. — L. erhöll sin
utbildning till köpman i Hamburg, där
han sedan i flera år ägnade sig åt
affärslivet. Under den ekonomiska
kris, som drabbade Hamburg i samband
med franska revolutionen, flyttade L.
i början av 1790-talet tills, med sin
bror Paul Emil L. (f. 1781, † 1858) till
Amerika. I Charleston i Syd-Carolina
sades bröderna på kort tid ha
förvärvat en förmögenhet på "socker, bomull
och slavar". L. återvände fore 179S
till Hamburg men lämnade kort efter
sekelskiftet Tyskland och begav sig till
Yngve Lorents.
Danmark, som ansågs vara ett
lämpligt transitoland mellan England och
kontinenten. Omkr. år 1807 flyttade
han till Göteborg. Han förde med sig
en betydande förmögenhet, blev en av
stiftarna av "östersjökompaniet" och
erhöll redan efter ett år privilegium
på en sockerfabrik och ett bryggeri vid
Klippan i Göteborg. Anläggningen
blev i stort sett färdig 1813. S. å.
erhöll L. även privilegium på
porter-fabrikation. Redan få år efter sin
ankomst var L. en av Göteborgs mest
ansedda borgare. Han blev 1809 medl.
av Ilandelssocieteten och följ. år av
Vet. oeh vitt. samh. samt 1S27 led.
av Lantbruksakad. Liksom de flesta
av Sveriges industriföretag
drabbades även de Lorentska bruken av
svårigheter både genom den
ekonomiska kraschen för flera av hans
kunder i Hamburg vid den franska
ockupationen 1813 och genom den
ekonomiska fredskrisen efter
napo-leonkrigen. L. fick då hjälp av sin
svåger John Nonnen och Paul Emil
L., till vilken han 1816 formellt sålde
sina bruk vid Klippan; utåt framstod
emellertid L. själv ända till sin död
som deras ägare. Men det nya
rörelsekapital, som svågern och brodern
tillförde firman, kunde i längden icke
rädda den. Med sin utpräglat
optimistiska läggning lyckades L. själv
hålla bruksrörelsen flytande, men kort
efter hans död blev konkurs
oundviklig. — En viktig källa till kunskap
om L:s verksamhet i Göteborg äro
hans brev till statssekreteraren G. F.
Wirsén, vilka förvaras i Riksarkivet.
—• Gift 1798 med Maria Wilhelmina
Palmié. G. M—e.
Lorents, Yngve Samuel,
historiker, publicist, f. 20 okt. 1887 i
Västerås. Föräldrar: kontraktsprosten
Erik Lorents Petersson och Anna
Hildegard Lundström. — Efter
skolstudier i Västerås och Uppsala avlade L.
mogenhetsex. i Uppsala 1905. Han blev
fil. kand. 1908, fil. lic. 1913 och fil. dr
1916, allt vid Uppsala univ. Åren 1913
—20 var L. Verner Söderbergs
närmaste man på Stockholms Dagblad’
och 1921—22 andre red. av Sv. tidskr.
Främst ägnade han sig åt de
utrikespolitiska frågorna, som han bedömde
från en moderat högerståndpunkt.
Han intresserade sig därunder bl. a.
för Ålands ifrågasatta införlivande
med Sverige. I Ålandsfrågan 1938—
39 tog han offentligt parti mot den
Sandlerska politiken. — Åren 1920—
29 var L. huvudred, för Bonniers
konversationslexikon (1: a uppl., bd 1—10;
11—12 tills, med Gotthard
Johansson), 1930—33 tills, med S. Tunberg
red. för Hist. tidskr., 1933—37
huvudred. för Nordisk Familjebok (3:e
uppl., bd 18—23) samt 1938—39 red.
för Nordisk Familjeboks
månadskrönika. — Som historiker har L.,
bortsett från sin drsavh., "Efter
Brömse-brofreden. Svenska och danska
förbindelser med Frankrike och Holland
1645—1649", huvudsakligen behandlat
samtidshistoriska ämnen. Sin allsidiga
orientering rörande samtida politik
liar han dokumenterat som förf. av en
rad instruktiva översikter i Hist..
tidskr. 1921—39 samt av arbetena
"Världskriget och frederna"
(Norstedts Världshistoria, 14, 1937) och
"Krig och internationell politik 1914
—1938" (Folkens historia genom
tiderna, 6, 1939). L. har redigerat de stora
samlingsverken "Vår egen tids
historia" (1—4, 6, från 1933) och "Andra
världskriget" (1—6, 1939—45; tills.,
med Chr. Christensen och E. Zeeh). —
För den stora allmänheten torde L.
vara mest känd som föreläsare i
utrikespolitiska ämnen i radio; han höll
regelbundna halvmånads- och
årskrönikor 1932—36 och har därefter
framträtt vid olika tidpunkter med
översikter, uppmärksammade icke minst
under andra världskriget. L. var en av
initiativtagarna till och den förste
ordf. i den 193S bildade Sv. kommittén
för utrikespolitisk upplysning, som
1940 antog namnet Utrikespolitiska
inst., vars styr.-ordf. han alltsedan
dess varit. — L. var 1930—32 sekr. i
Samfundet Sverige-Finland och är
sedan 1927 sekr. i Sv. kommittén för
internat, historiskt samarbete, — Gift
1918 med Maj /... i. Almquist (f. 1896),
som utgivit "Erins stora fackla"’
(1925) och "England i krig" (1940)
samt översatt bl. a. Marsaret Mitcliells
"Borta med vinden" (1937). T. D.
Lorentzon, Anders Waldemar,
målare, f. 10 juni 1S99 i Holms skn,.
Hall. län. Föräldrar: jordbrukaren
Carl L. och Julia Ek. — L. studerade
vid C. Wilhelmsons målarskola 1919—
20 och vid C. Althins målarskola 1920-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
