Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindgren, Adolf - Lindgren, Anders, boktryckare, f. 1826, se s. 658 - Lindgren, Anders, boktryckare, f. 1868, se s. 658 - Lindgren, Axel, väg- och vattenbyggare, se s. 656 - Lindgren, Birger - Lindgren, Dora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindegren
653
Lindehn
K. Adolf Lindgren.
Lindgren, Karl Adolf,
musikskriftställare, f. 14 mars 1846 i Trosa,
† 8 febr. 1905 i Stockholm. Föräldrar:
handlanden Karl Erik L. och Brita
Johanna Vilhelmina Burman. — L.
blev student i Uppsala 1863, där lian
studerade filosofi, estetik och
musikteori och avlade fil. kand.-ex. 1873.
Hans avh. om scherzot godtogs ej trots
professorns önskan ss. drsavh. av
humanistiska sektionen. L. ägnade sig
sedan uteslutande åt
musikskriftstäl-leri och kritikerverksamhet. Från 1874
till sin död var lian recensent i
Aftonbladet och grundade 1881 tills, med
F. Vult von Steijern Sv. musiktidn.,
vars red. lian var till 1884. Han
medarbetade även i Ny illustrerad tidn.,
Nord. musiktidende (Oslo) och några
tyska musiktidn. Hans förnämsta
insats var, vid sidan av vissa av hans
böcker, uppläggningen av musikavd. i
Nord. familjebok (l:a ocli delvis 2:a
uppl.), i vars red. han var anställd till
sin död. Bland hans utgivna arbeten
märkas: "Svenska hofkapellmästare
1782—1882" (1882), "Tonkonstens
väsen och historia" (1894) och
"Musikaliska studier" (1896). Han översatte
Shakespeares "Lucretia" (1876),
Lo-bes "Musikens katekes" och flera
operatexter. I Panum-Behrends
"Illu-streret Musikhistorie" skrev lian
"Musiken i Sverige", och i Köpenhamn
utkom "Thematisk analys af Berwalds
Symphonie sérieuse" (utan år). — L.
är en av de få verkliga forskarna inom
sv. musik före 1900. Hans arbeten
utmärkas av stort kunnande och ibland
av skarpsinnighet, Han var en av de
första, som insågo och offentligt
framlade problematiken kring Wagner. I
"Richard Wagners sträfvanden i
kritisk belysning" (1875) ger han en
saklig kritik av Wagners estetik, sådan
den ter sig i dennes skrifter. "Om
Wagnerismen" (1881) är ett
populärvetenskapligt arbete, där L. framhål-
ler Wagnerdramats sceniska
betydelse. Han diskuterar där också i
korthet harmoniken i denna musik. Som
kritiker blev L. genom sitt kunnande
och sin opartiskhet en av landets
främste. — Ogift. — Litt.: S.
Broman, "Den sv. musikforskningen 1750
—1900" (1927). N.W.
Lindgren, Anders’, boktryckare,
f. 1S26, se s. 658.
Lindgren, Anders, boktryckare,
f. 186S, se s. 658.
Lindgren, Axel, väg- och
vattenbyggare, se s. 656.
Lindgren, Carl Birger, ingenjör,
ämbetsman, f. 4 mars 1878 i Nysätra
skn, Västerb. län. Föräldrar:
apotekaren Carl Gustaf L. och Edla
Eden-quist. —- Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1896 och ex. vid Tekn. högskolan
som elektrotekniker 1899 studerade L.
vid Uppsala univ. 1899—1901 ocli
1903 samt vid Stockholms högskola
1901—02. Han blev fil. lic. i Uppsala
1903 och fil. dr 1904. Han var
byrå-dir. och chef för försäkringstekn. och
statistiska byrån i
Riksförsäkringsanstalten 1905—06 och anställd vid
Elektriska prövningsanstalten i
Stockholm 1907—08 samt vid Tekn.
högskolans materialprovningsanstalt
(elektriska laboratoriet) 1908—14.
Åren 1910—11 föreläste lian över
industriell organisation vid
Handelshögskolan i Stockholm. Han var
byrå-dir. i Patent- och registreringsverket
1915—31 samt byråchef och led. av
besvärsavd. därstädes 1931—43. Han
biträdde vid utredning ang.
ålders-och invaliditetsförsäkring 1906 och
var Sveriges ombud vid internat,
konferensen ang. industriellt rättsskydd i
London 1934. L. har varit och är
styr.-led. i flera industribolag samt sedan
1933 i Sv. fören. för industriellt
rättsskydd. Han har företagit vidsträckta
studie- och affärsresor i de flesta
europeiska länder 1904—35. Utom
div. matematiska, tekniska och pa-
Dora Lindgren.
tenträttsliga uppsatser i olika tidskr.
har lian bl. a. publicerat "Sur le cas
d’exception de M. Picard dans la
tliéo-rie des fonctions entières" (drsavh.,
1903). Särskilt på det patenträttsliga
området har L. ofta anlitats som
sakkunnig och där gjort många
värdefulla insatser. — Gift 1927 med Karin
Cecilia Adler. J. H. N.
Lindgren, Dora Maria, opera- och
konsertsångerska (sopran), f. 7 okt.
1911 i Falun. Föräldrar:
grosshandlaren Erik L. och Karin Andersson. -—
Efter avslutad elementarskola i Falun
och handarbetslärarinneex. i
Stockholm 1932 genomgick L.
Musikkon-servatoriets solosångklass och
operaskola 1934—38 med Julia Claussen,
John Forsell och Gerda Lundequist
som lärare. Senare har hon fullföljt
studierna för I. von Delwig. Hon
innehade Kristina-Nilsson-stipendiet 1937,
1939 och 1940. År 1939 debuterade hon
som Micaëla i "Carmen" på K.
teatern, och 1942 gav hon sin första
romansafton i Stockholm. Hon har som
solist gästat landets större
orkester-fören:ar, bl. a. i Händels "Judas
Mac-cabeus", Mozarts "Requiem" och O.
Lindbergs "Requiem", Händels
"Messias", Honeggers "Kung David" och
Beethovens nionde symfoni. På Stora
teatern i Göteborg har hon uppträtt
som Musette i "Bohéme", som
Cheru-bin i "Figaros bröllop" och som.
Micaëla. Vid Riksteaterns operatumé
hösten 1947 sjöng hon Rosina i
"Barberaren i Sevilla". I Köpenhamn och
Helsingfors har hon givit
romansaftnar och framträtt i radio.
Framför allt har L. gjort sig ett namn
i sv. radio, där hon ofta medverkat i
oratorier och andra program av
exklusiv karaktär, sjungit romanser,
opera-och operettarior samt bl. a. grekiska
och polska folkvisor på
originalspråken. ■—• L. äger en ovanligt
välegalise-rad, ljus och klar sopranröst med en
Birger Lindgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
