Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindegren, Carl - Lindegren, Erik, skald, litteraturkritiker, se nedan - Lindegren, Johan, tonsättare, se nedan - Lindegren, Soffi - 1. Lindegren, Johan - 2. Lindegren, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindeblad
637
Lindegren
dande emellan ocli likviderade
skulderna. År 1809 upplöstes L:s
äktenskap, sedan han förlöpt hustrun. Åren
1812—15 vistades han mestadels på
gäldstugan, vars bekantskap han dock
gjort långt tidigare. ■— I vår
litteraturhistoria har L. en plats som
företrädare för den borgerligt
sentimentala dramen av Sturm- und
Drang-typ. Han saknade inte talang eller
förmåga att fängsla sin publik. Hans
sceniska popularitet liöll sig ända in på
1850-talet. L:s dramer, bl. a. "Den
försonade fadren" (1795), "Den blinde
älskaren" (s. å.), "General Eldhjelm"
(1800), "Lycksökaren" (s. å.) och
"Doktor Petit eller Operationen"
(1803), utmärka sig ofta för
dramatisk spänning, snabb replikföring och
träffsäker personkarakteristik,
särskilt i komiska scener. I
"Skyddsängeln" (1807), där L. går utanför
den borgerliga miljön och de rörande
familjescenerna, visar han förmåga att
skapa romantisk kolorit ocli
fantastisk skräckstämning. Enstaka dikter
vittna även om verkligt lyrisk
begåvning. Hans "Samlade arbeten"
utkommo i tre delar 1805—07 och
ut-gåvos i ny uppl. 1851. — Gift
(sannolikt 1801)—1809 med Beata Sofia
Silf-verswärd. — Litt.: G. Ljunggren, "En
tidsbild från seklets början" (1879);
M. Lamm, "Upplysningstidens
romantik" (2, 1920); F. Westin, "C. L."
(1940). Sy.
Lindegren, Erik, skald,
litteraturkritiker, se nedan.
Lindegren, J ohan, tonsättare, se
nedan.
Lindegrén, Sofie (Soffi)
Wilhelmina, operasångerska (sopran), f.
31 jan. 1S63 i Krokeks skn, östergötl.
län, † 6 aug. 1943 i Sveg. Föräldrar:
grosshandlaren Johan Didrik L. och
Anna Charlotta Lindegren. ■— Efter
skolgång i Norrköping genomgick L.
ISlusikkonservatoriet i Stockholm. Hon
studerade sång för J. Günther — och
senare för Désirée Artöt i Paris 1894
— samt plastik för Signe Hebbe. Efter
att 1887 ha debuterat vid K. teatern
som Micaëla i "Carmen" var lion 1888
—93 engagerad vid Stora teatern i
Göteborg och utförde där såväl
opera-och operettpartier som talroller,
däribland Solveig mot August Lindberg
som Peer Gynt. Från 1894 till sin död,
alltså under ett halvt sekel, var lion
knuten till K. teatern, först som
operasångerska, sedan som sufflös och
sist som kontrollant för
städerskorna. Med sin friska behagliga röst
uppbar L. i yngre dagar en rad
huvudsakligen lyriska sopranpartier.
Hennes glansroll var Mignon, som lion
instuderat för kompositören Thomas
själv i Paris 1894 och som hon
utförde ett sjuttiotal gånger på K.
teatern. Bland hennes övriga partier må
nämnas Eros i "Orfeus", Susanna i
"Figaros bröllop", Agatha i
"Friskytten", Margareta och Siebel i "Faust",
Larina i "Eugen Onegin", Santuzzaoch
Lola i "Cavalleria rusticana", Hans i
"Hans och Greta" samt Anna, Lotta
och Mor Annika i
"Värmlänningarne". Sin sista lilla roll, Cho-cho-sans
tant i "Madame Butterfly", utförde
hon ännu vid inemot åttio års ålder.
— Ogift. P. H. T.
1. Lindegren, J ohan, tonsättare,
musikteoretiker, f. 7 jan. 1842 i
Ullareds skn, Hall. län, † 8 juni 1908 i
Stockholm. Son till hemmansägaren
och klockaren Andreas Johansson. ■—
I;., vars musikaliska begåvning tidigt
upptäckts av församlingens präst,
genomdrev trots motstånd från fadern
sin vilja att studera musik. Efter
undervisning hos organisten Holmdahl i
Skänninge blev han 1860 elev vid
Mu-sikkonservatoriet. Där studerade han
piano, violin och teori till 1S65 och
förtjänade sitt uppehälle som korist
vid K. teatern, där han 1874 blev repe-
Johan Lindegren.
titör. Han var 1S76 vik. lärare i
kontrapunkt vid Konservatoriet och blev 1881
musiklärare vid Jakobs läroverk och
18S5 kantor i Storkyrkan. Tills, med
G. Wennerberg, C. Nordqvist ocli E.
Norén var L. medl. av 1895 års
kommitté för kyrkohandboksmusiken.
Kommitténs arbete godkändes 1897
men gällde endast högmässan, ej
bi-gudstjänsternas musikaliska
utformning. L. blev led. av Mus. akad.
1903. — Som kompositionstekniker
blev L. en av de främsta i sv.
musik-liistoria. Sina stora kunskaper hade
ban förvärvat dels under studier för
Behrens d. ä., dels och framför allt
genom studium av J. S. Bachs
poly-foni. Att lian själv inte framträdde
som tonsättare i större utsträckning
måste till stor del tillskrivas svåra
ekonomiska villkor, som ej gåvo honom
nödig arbetsro och samling. Som
pedagog uträttade lian däremot storverk,
och bland hans elever märkas Hugo
Alfvén, Bror Beckman, Adolf
Wiklund ocli Harald Fryklöf. Sitt stora
intresse för kyrkomusik visade L.
förutom i arbetet med mässmusiken bl. a.
genom att 1881—82 utge Tidn. för
kyrkomusik samt en koralbok 1905.
I denna framstår han som repr. för
den riktning, som ivrade för en rikare
harmonisering men samtidigt även för
en historiskt äkta. rytmisering av
koralen. — Av L:s kompositioner må
förutom en rad tidiga lyriska
pianostycken nämnas stråkkvintetten
F-dur, en sonat h-moll, en fuga c-moll,
"Elegie" vid operasångare O.
Arnoldsons död samt en mängd
utomordentlig kyrkomusik med en vacker polyfon
struktur. — Gift 1880 med Josefina
Grönberg. N. W.
2. Lindegren, Johan Erik, skald,
litteraturkritiker, f. 5 aug. 1910 i
Luleå. Föräldrar: maskiningenjören
Ernst L. och Alma Elf gren. Sonson till
L. 1. — L. avlade studentex. 1930 i
Östersund och studerade en kort tid
Soffi Lindegrén.
Erik Lindegren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
