Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Lindblad, Göran - 1. Lindblad, Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindblad 626 Lindblad
Otto Lindblad.
astronomiska arbeten. ■—- De
stellar-astronomiska undersökningarna förde
L. i kontakt med de fundamentala
problemen rörande stjärnsystemets
dynamik. Med säker intuition och stor
sakkunskap lyckades lian förklara
vissa egendomligheter i olika
stjärn-gruppers genomsnittliga rörelse, t. ex.
de stora stjärnhastigheternas
asymmetriska drift. Enligt L:s dynamiska
teori kan man i värt stjärnsystem
särskilja olika undersystem, som, ehuru
systemens medlemmar äro blandade
med varandra, äga olika
rotationshastighet och avplattning, alltefter
graden av de ingående stjärnornas
hastighetsspridning. För stjärnorna i
solens omgivning fann ban en
omloppstid för rotationsrörelsen kring
stjärnsystemets centrum på 200
millioner år. Stjärnsystemets totala
massa har lian funnit ligga mellan
100 och 200 milliarder solmassor.
—-Som prof. och föreståndare vid
Stockholms observatorium fick L. det
maktpåliggande uppdraget att i väsentliga
delar utforma och förverkliga pla-
nerna för det nya observatoriet i
Saltsjöbaden, som invigdes 1931. Han fick
där rika möjligheter att fullfölja
tidigare uppslag till astrofysikaliska och
stellarastronomiska undersökningar
och har även utfört en mycket
betydande forskargärning på det
teoretiska området. Särskilt bör
framhållas hans fortsatta arbete på att
utveckla teorin för stjärnsystemens
dynamik. Den intressanta
spiralstrukturen i fjärran stjärnsystem har av
L. gjorts till föremål för ingående
och framgångsrika studier. På
väsentliga punkter ha hans teorier här
kunnat bekräftas genom fotometriska
observationsresultat, vilka han
erhållit såväl i Saltsjöbaden som vid
Lick-observatoriet under en vistelse
därstädes sommaren 1939. -— Inom det
internationella astronomiska samarbetet
har L. gjort uppmärksammade
insatser. Han blev ordf. i Internat,
astronomiska unionens kommitté för
stel-larstatistik 1932 och är medl. av flera
av unionens övriga kommittéer. Som
sekr. i Sv. nationalkommittén för
astronomi (från 1931) stod lian som
en av huvudarrangörerna av unionens
världskongress i Stockholm 1938, och
i Astronomische Gesellschaft blev han
styr.-led. 1937. Han har medarbetat i
Handbuch der Astrophysik. L. blev
led. av Vet, akad. 1928 (preses 1938—
39) och tillhör även andra in- och
utländska lärda samfund. Han erhöll
den franska Janssenmedaljen 1938,
Adelsköldska medaljen 1942 och Royal
Astronomical Societys i London
guldmedalj 1947 samt var Morrison
re-search associate vid Lick-observatoriet
1939. •— L. är kommunalfullmäktig i
Saltsjöbaden sedan 1937 och var ordf.
i Saltsjöbadens luftförsvarskommitté
1940—43. — Gift 1924 med Dagmar
Bolin. Y. ö.
1. Lindblad, Otto Jonas,
tonsättare, f. 31 mars 1S09 i Karlstorps skn,
Jönköp. län, † 26 jan. 1S64 i Norra
Mellby skn, Kristianst. län.
Föräldrar: komministern Carl Johan L. och
Helena i [aria Chrysander. — L. gick
i skola i Växjö, där han även flitigt
deltog i musikaliska övningar i
musikanstalten Discanten. År 1829 blev
ban student i Lund, fil. kand. där
1S37 och fil. mag. 1S44. År 1838
bildade han en sångfören., som senare
fick namnet Lunds studentsångfören.,
för vilken han skrev många verk.
Han gav flitigt konserter med sina
sångare, tjänstgjorde en tid som
kapellmästare för en i Skåne turnerande
tysk operatrupp och reste 1841 till
Köpenhamn, Lybeck och Hamburg,
där han var hedersgäst vid
musikfesterna. För sitt arbete med
studentsångfören. erhöll han intet arvode,
och när studenterna åt L. begärde ett
anslag på 300 rdr årligen hos
konsistoriet, beviljades det endast för ett
år. L. gjorde med sin studentkvartett
1S46 en konsertturné genom hela
landet för att samla pengar till ett
kårhusbygge i Lund. Det blev en
triumffärd, som resulterade i goda
recensioner i pressen — inte minst i
Stockholm — och i ett anständigt netto
till bygget, men i Lund insåg man
ändå icke vilken konstnärlig kraft och
tillgång man hade i L. Lika litet
hjälpte det, att Lunds studentkör vid
de skandinaviska studentmötena
befäste sitt rykte som den yppersta i
Norden. För att nå en något så när
tryggad ekonomisk ställning sökte och
fick L. den anspråkslösa tjänsten som
klockare i Norra Mellby i Lunds stift,
en anställning som han innehade från
1847 till sin död. Sina knappa
inkomster kunde han endast obetydligt
öka genom sina kompositioner. År
1857 blev han led. av Mus. akad. En
byst över L. avtäcktes i Lundagård i
maj 1908. — L:s produktion omfattar
71 sångkvartetter och körer med solo,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
