Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lidner, Bengt - Lidströmer, Jonas - Lidtgren, Anders - Liebenfeld, Ivar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lidströmer
566
Liebenfeld
mest kända sv. exemplet på 1700-talets
skräckdramatik. Den nya uppfattning
om det antika dramat, som L. i Paris
kunnat studera i Glucks operor, kom
honom att skriva "Medea" som
operatext med inlagda körer. I en opera
kunde hans lyrik flöda mera obunden,
och han har infogat tämligen
fristående sånger som den bekanta "O
yngling, om du hjärta har". — L:s nästa
dramatiska verk, oratoriet
"Jerusalems förstöring" (1788), visar ett
åter-uppvaknat religiöst intresse. I sitt
andra stora oratorium, "Messias i
Gethsemane" (utg. i fragment 17S8,
fullständigt 1791), återvänder L. till
ungdomsårens herrnliutiska
blodsmystik. Messias i dikten är framför
allt den store förlåtaren. Sådan
framträder han också i "Yttersta domen"
(1788), ett omväxlande episkt och
ly-riskt-dramatiskt verk, som L. arbetat
med från 1785. Inledningsscenen är
förlagd till moderns grav; den nattliga
kyrkogårdsstämningen är starkt
påverkad av Youngs "Niglit-Thoughts".
— Åren 1787—89 vistades L. i Finland,
där han ambulerade mellan vänner och
dessemellan snvltgästade på olika gods.
D»r fullbordade han "Yttersta
domen" och skrev, inspirerad av
händelserna under 1788—89 års krig, det
patriotiska "Ode till finska soldaten"
(1788); i en senare dikt, "Freden"
(1790), hyllade lian krigshjältarna,
främst Gustav III; L:s rojalism hade
nu åter flammat upp. — I Finland
träffade L. 1788 Eva Jacquette Hastfelir,
med vilken han s. å gifte sig. Trots
L:s oförmåga att föra ett ordnat liv
ocli trots en fattigdom, som kom
honom att pantsätta t. o. m. hustruns
kläder, blev äktenskapet lyckligt. —
Åren 1788—89 utkom L:s "Samlade
arbeten" i två bd. Från sistn. år var
han bosatt i Stockholm. Där
fortsatte ban sin religiösa diktning, bl. a.
med "Sånger i Bethlehem" (1791),
skrivna på regelbunden jambisk
fvr-taktig vers; L. hade nu övergivit den
fria vers lian infört i sv. lyrik. De
sista åren av sitt liv skrev lian en rad
hvllningsdikter. de flesta till Gustav
III och efter dennes död till hertig
Karl. Belöningen kom 1792 i form av
ett mera regelbundet ehuru
otillräckligt understöd och k. sekr:s namn.
Någon större lättnad i sina bekymmer
fick han aldrig. Efter lians död sjöng
Bellman på stadens källare ihop medel
till begravningskostnaderna. L. var
trots sitt krigiska patos en fredlig
natur och undvek strider med litterära
motståndare, lian blev
uppmärksammad men föga erkänd av samtidens
smakdomare; Kellgren talar om hans
diktnings "convulsioner". Thorild var
däremot en tid lians bundsförvant oeh
rådgivare. För romantikerna kom L.
Jonas Lidströmer. Gipsmedaljong.
att stå som det stora, i förtid brutna
skaldegeniet. Särskilt hos Stagnelius
märker man inflytandet från L:s
lyriska stil. — L. var både som diktare
och karaktär vår mest markante repr.
för 1700-talets
sentimentalt-roman-tiska strömningar. lians
känslosamhet och lians dragning till
skräckscener förefalla närmast sjukliga, liksom
hans svårighet att skilja sanning från
lögn. lians ekonomiska lättsinne
gjorde honom skrupelfri. L. var en
utpräglat labil människa, som stundom
visade den yttersta ödmjukhet, stundom
var stolt medveten om sitt geni. —
L:s samlade skrifter äro sedan 1930
under utgivning av Sv.
vitterhetssamfundet. —- L. är begravd på Adolf
Fredriks lcvrkogård i Stockholm. —
Litt.: K. Warburg, "L." (1889); M.
Lamm, "Lidnerstudier" (Samlaren
1909) och i "Upplysningstidens
romantik" (1—2, 1918—20); M. Feuk,
"L:s poetiska språk" (1912); L.
Josephson, "B. L." (1947). L. .T.
Lidströmer, Jonas, fore adlandet
Lidström, mekaniker, byggmästare, f.
19 april 1755 på Lagfors bruk i
Ljustorps skn, Medelpad, † 27 jan. 1808 i
Stockholm. Föräldrar:
bruksinspektören Jonas Lidström och Anna Bång.
■—L. kom som sexåring i skola i
Härnösand oeh blev student i Uppsala 1771
med avsikt att enligt föräldrarnas
önskan studera till präst. Han hade
emellertid redan som barn visat ovanliga
mekaniska anlag och drogs i Uppsala
alltmer till
matematisk-naturveten-skapliga studier. År 1781 blev han
auskultant i Bergskollegium men fick
året därpå medfölja
skeppsbyggmästaren F. H. af Chapman till
Karlskrona, till en början som informator.
Snart fick han emellertid tekniskt
arbete vid varvet och konstruerade redan
1782 för dess räkning en mycket
uppmärksammad slipmaskin med åtta
stenar och dragen av hästar. Som be-
löning utnämndes han till
löjtnant-mekanikus vid flottan. Sedan följde i
snabb takt nya förbättringar och
uppfinningar i fråga om materiel för
krigsfartygen. Han byggde också en
mekanisk verkstad med förbättrade
anordningar samt flera broar. Under
kriget med Ryssland 1788—90 kom
hans arbetskraft till flitig
användning. Han anlitades också för
anläggning eller utvidgning av hamnarna i
Halmstad, Hälsingborg och Göteborg.
Hans befordran gick raskt, och 1802
hade han nått överstelöjtnants grad.
År 1797 kallades lian till Stockholm
för att planera
vattenuppfordrings-verk vid Haga och Drottningholm,
och sedan fick han i uppdrag att efter
av honom uppgjort förslag uppföra
obelisken på Slottsbacken. När denna
1800 stod färdig, adlades han. Ett par
år senare var lian åter i Stockholm
med uppgift att färdigbygga nva
Norrbro och ombygga en del av
Skeppsbron. Också annat än rent mekaniska
uppgifter ägnade han sig åt. En tid
arrenderade han kronosmedjan i
Lyckeby och experimenterade där med
att framställa, gjuta och slipa stål.
Han nådde därvid, tekniskt sett, goda
resultat, ehuru bristen på ekonomiskt
stöd nödgade honom att nedlägga
företaget. L. blev led. av Konstakad. 1802
och av Vet. akad. 1805 och var
dessutom led. av Krigsvet. akad. — Gift
1785 med Anna Elisabeth öhman. —
Av hans efterlevande sex barn gick
sonen Fredrik August (f. 1787, t 1856)
som mekaniker vid flottan i faderns
fotspår, nådde samma tjänstegrad och
fortsatte delvis hans verk. A. N.
Lidtgren, Anders, astronom, f.
1729 på Uddetorp i Skara landsförs.,
Skarab. län, † 6 febr. 1815 i Lund.
Föräldrar: lektorn Martin L. och
Gunborg Rudberg. — L. inskrevs 1750 som
student vid L"ppsala univ. och övergick
1754 till Lunds univ., där han blev
fil. mag. 1772 samt var docent i
matematik 1772—75 och adjunkt
(astronomie observator) 1775—1806. Han
var en skicklig praktisk astronom, som
i tolv uppsatser i Vet. akad:s handl.
17S6—1S04 redogjorde för sina
talrika, noggrant utförda observationer.
BI. a. iakttog han flera
solförmörkelser och månförmörkelser,
ockultatio-ner av Jupiter genom månen samt
1769 års Merkuriuspassage. L. gjorde
även meteorologiska iakttagelser av
värde. Han blev led. av Vet. akad.
1788. — Ogift. S. L.
Liebenfeld, Ivar Fredrik,
hotellman, f. 3 febr. 1877 i Stockholm.
Föräldrar: grosshandlaren Louis L.
oeh Hedda Jansson. — Efter skolgång
vid Högre latinläroverket å Norrmalm
i Stockholm var L. smörgåsnisse på
Grand Hotel, Stockholm, 1892—93;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
