Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Lewenhaupt, Gustaf Adolf - 4. Lewenhaupt, Carl Mauritz - 5. Lewenhaupt, Ludvig Weirik - 6. Lewenhaupt, Adam Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lewenhaupt
541
Lewenhaupt
Gustaf Adolf Lewenhaupt. M&lning (detalj)
av okänd konstnär 1646.
de sig åt krigaryrket och blev
volontär vid grevens av Solms reg. i
holländsk tjänst 1637. Han stannade
där till 1640 och deltog i
belägringarna av Breda och Ärras. År 1642
blev han kapten vid Torstensons reg.,
överstelöjtnant och överste 1643,
generalmajor 1645, generallöjtnant 1648,
riksråd och krigsråd 1650 samt
fältmarskalk över den finska och
livländska armén 1655. I slaget vid
Leipzig 1642 tog han, sedan de högre
officerarna vid Torstensons reg.
stupat, ehuru endast kapten, befälet över
detta, vilket han förde med stor
framgång; vid slagets slut hade han fått
sjutton sår. Han deltog sedan i kriget
mot Danmark och i fortsättningen av
det trettioåriga kriget. Vid Karl X
Gustavs anfall mot Polen fick L.
befälet över den armé, som från Livland
skulle angripa polackerna. Han
överraskade och intog Dünaburg 1655 men
fick sedan av generalguvernören greve
Gustaf Horn order att dra sig
tillbaka för att ej riskera sina trupper
mot överlägsna fiender. Med Horns
efterträdare Magnus Gabriel De la
Gardie blev L. oense och kom ej heller
då att göra någon framryckning i
Polen. Då krig med Ryssland utbröt
1656, fick L. ledningen av Finlands
försvar, vilket han organiserade med
sådan framgång, att ryssarna drevos
från Keksholm och Nyen. L. deltog i
riksdagarna 1642 och 1650. Vid båda
tillfällena vållade hans hetsiga lynne,
att lian kom i delo med
lantmarskalken. Han var en ivrig förkämpe för
högadelns företrädesrättigheter. L.
ligger begravd i Riddarholmskyrkan.
— Gift 1648 med grevinnan Christina
Catharina De la Gardie. W. L.
4. Lewenhaupt, C ar IM auritz,
greve, krigare, riksråd, f. 15 maj 1620
på Vinäs, Västra Eds skn, Kalmar län,
† 12 dec. 1666 i Stockholm. Bror till
L. 3. — L. trädde efter univ.-studier i
Uppsala och Leiden i krigstjänst ocli
blev 1644 ryttmästare och chef för
Gustaf Horns livkompani till häst. Följ. år
utnämndes han till överste och chef
för de sv. och finska adelsfanorna och
deltog i trettioåriga krigets slutskede,
från 1646 tillika som chef för ett
tyskt reg. till häst i sv. armén i
Tyskland. I denna egenskap spelade L. en
framträdande roll under stormningen
av Prag 1648. L. blev 1651
generalmajor av kavalleriet och mönstrade
under de följ. ären kavallerireg. i v.
Sverige. Han kallades 1653 till
riksråd och följ. år till krigsråd ocli
utnämndes 1658 till generallöjtnant av
kavalleriet. Under Karl X Gustavs
krig i Polen visade sig L. vara en
utmärkt rytterianförare och befriade
bl. a. 1655 de sv. trupper, som
belägrades av polackerna på slottet Lauschitz.
L. var 1657 högste chef för de i
Värmland stående trupperna och blev 1660
befälhavare över expeditionen till
Norge. Han blev 1664 generalguvernör
över Finland men avsade sig kort
därefter denna befattning. Följ. år
utnämndes han till fältmarskalk och
tjänstgjorde en kort tid som president
i Krigskollegium. I militär skicklighet
var han sin broder (L. 3) något
underlägsen, men han var dennes jämlike
i fråga om mod och djärvhet. L. ligger
begravd i Riddarholmskyrkan. —
Gift 1.) 1646 med Dorotea Wrangel,
† 1654; 2) 1657 med friherrinnan
Anna Maria Cruus af Gvdhem.
A. Åg.
5. Lewenhaupt, Ludvig
Wei-rik (Wierich), greve, krigare, f. 25
aug. 1622 i Hästholmens by, Västra
Tollstads skn, östergötl. län, † 15
april 1668 på sin gård
Charlotten-borg, Vinnerstads skn, samma län.
Bror till L. 3 och L. 4. — L. blev 1635
student i Uppsala och företog
1639—-44 en utrikes resa, varvid han besökte
Carl Mauritz Lewenhaupt. Målning av okänd
konstnär onvkr. 1050.
Ludvig Weirik Lewenhaupt. Målning (detalj)
av okänd konstnär.
Holland, Frankrike ocli Italien. Efter
krigsutbrottet mellan Sverige och
Danmark återvände L. hem och blev
1645 ryttmästare och chef för
fältmarskalken Gustaf Horns livkompani
till häst vid armén i Skåne. S. å.
utnämndes han till överstelöjtnant vid
Nylands och Tavastehus läns
kavallerireg., deltog med detta i kriget i
Tyskland och utmärkte sig under
Wrangels fälttåg i Böhmen 1648. L.
blev s. å. överste för Ostgöta
kavallerireg. och förde detta reg. under
Karl X Gustavs polska fälttåg. Vid
Warszawas kapitulation 21 juni 1656
blev han tillfångatagen av polackerna
och mot tro och loven förd till
Za-mosc, varifrån han frigavs först
hösten 1657. L. sammanträffade med sitt
reg. på Jylland, deltog i tåget över
Bält och var 1659 med vid den
misslyckade stormningen av Köpenhamn.
S. å. utnämnd till generalmajor
insattes han i sekreta utskottet vid 1660
års riksdag och blev 1664 general av
kavalleriet. Vid 1664 års riksdag var
han led. av flera utskott. L. kallades
1666 till riksråd men vägrade mottaga
denna värdighet under motivering att
han ej kände sig kapabel därtill utan
föredrog att göra tjänst som krigare.
— Gift 1650 med grevinnan
Charlotta Susanna Maria zu
Hohenlohe-Neuenstein und Gleiehen. — Litt.: A.
Lewenhaupt (L. 20), "L. W. L."
(1930). A. Åg.
6. Lewenhaupt, Adam Ludvig,
greve, krigare, riksråd, f. i april 1659
i svenska fältlägret utanför
Köpenhamn, † 12 febr. 1719 i Moskva. Son
till L. 5. — L. blev tidigt föräldralös,
och hans uppfostran övervakades av
hans förmyndare, främst riksdrotsen
Per Brahe d. y. Denna uppfostran
var mycket grundlig; han inskrevs
vid univ. i Lund 1671, studerade
därefter även i Uppsala och Ro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
