Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Lettström, Gunnar - 2. Lettström, Harald - Leublfing, August von - Leufvén, se även Löfvén - 1. Leufvén, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lettström
538
Leufvén
Harald Lettström.
mängd kulturtekniska arbeten, ss.
torrläggningar, sjösänkningar,
vattenledningar och dikningar;
forskningsuppgifter på detta område
understödde lian frikostigt. Han utgav
bl. a. "Vägtrummor och mindre broar"
(1909) och "Om åkerbevattning"
(1921). Postumt publicerades L:s
ideellt religiösa skildring "Samtalet
vid sjön" (1939). Han blev led. av
Lantbruksakad. 1919. — L. donerade
tills. 660 000 kr. för bildande av
Lantbruksakad :s kulturtekniska fond,
livräntefond för Sollentunabor och fond
för Bondeförbundets organisationer.
— Gift 1913 med Lovisa Julia
Fredrika Roberg. S. L.
2. Lettström, Harald Wilhelm,
jurist, bankman, f. 27 maj 1877 i
Stockholm. Bror till L. 1. — Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1895 avlade
L. jur. utr. kand.-ex. i Uppsala 1900.
Han var 1903—17 advokat i
Stockholm. Åren 1913—42 var L. dir. i ab.
Sv. handelsbanken och 1913—19
samtidigt styr.-led.; sedan 1942 är han
ånyo led. av bankens styr. Han är
även led. av flera andra bolagsstyr.,
bl. a. av styr. för ab. Nordiska
kompaniet. — Bedan under sin studietid
i Uppsala visade L. levande intresse
för sociala problem; bl. a. upprättade
och ledde han läsestugor för arbetare
därstädes. Sedan han överflyttat till
Stockholm, tillvann han sig snabbt
uppmärksamhet genom att ställa sin
stora arbetsförmåga till förfogande för
en lång rad sociala, konstnärliga och
bildningsfrämjande
sammanslutningar, och han har särskilt vinnlagt sig
om dylika institutioners materiella
angelägenheter. L. innehade
sekr."befattningen i Stockholms skiljenämnd
för handel, industri och sjöfart 1904
—19 och är sedan 1914 sekr. i
Sveriges skiljenämnd för
spannmåls-oeh foderämneshandel. Åren 1915—
19 var ban ekonomisk rådgivare vid
Nat. mus. L. var styr.-led. i
Folk-bildningsförb. 1905—39, förman i styr.
för Stockholms folkbibi. 1905—16,
led. av Fredrika-Bremer-förb:s
stipendieförvaltning 1915—31, styr.-led.
i Sv. sällskapet för medicinsk
forskning 1919—43, led. och skattmästare i
bestyreisen för utställningen av sv.
konst i Paris 1929 ocli i
Konstindustriutställningen i Stockholm 1930
samt är styr.-led. i Konsertfören.
sedan 1917. L. liar flitigt deltagit i det
kulturella samarbetet mellan de
nordiska staterna samt med Frankrike,
bl. a, som styr.-led. i Fören. Norden
1919—27, i Amitié Franco-Suédoise
1917—30, i Franska
handelskammaren i Sverige 1920—25 och i Fören.
Fransk konst sedan 1918. Han liar
även anlitats i en mängd
välgörenhetsuppdrag, bl. a. som led. och sekr.
i Drottningens centralkommitté sedan
1914, styr.-led. i Barnavårdsbyrån
1915—30, led. ocli sekr. i stiftelsen
Kronprinsessan Margaretas
minnesfond sedan 1920, styr.-led. oeh sekr.
i stiftelsen Drottning Victorias
vilohem på Öland sedan 1924, styr.-led. och
skattmästare i Nationalfören. mot
tuberkulos sedan 1936, styr.-led. i
stiftelsen Höstsol sedan 1930 (ordf.
sedan 1940) samt styr.-led. och sekr.
i Kronprinsessan Louises
hjälpkom-mitté sedan 1931. I trettiotre år (1913
—47) var L. led. av styr. för
Dramatiska teaterns ab. och därunder 193S
—47 styr:s ordf.; 1938—45 var han
led. av styr. för K. teaterns ab. L. har
på teaterns område med sin kunnighet
i ekonomiska ting, sin
förhandlingsskicklighet och sin konstnärliga smak
utfört ett särdeles intresserat och
betydelsefullt arbete. — På sin
sextioårsdag donerade L. till staten den
honom tillhöriga, vid n. inloppet till
Skurusundet belägna holmen Sverige,
som är fridlyst oeh står under Vet.
akad:s vård och förvaltning; holmen
äger bl. a. ett intressant bestånd av
lindar. År 1938 utnämndes L. till
överintendent vid Konungens hov. —
Gift 1904 med Gerda Elin Svanström.
G. M—e.
Leublfing, August von, Gustav
II Adolfs livpage, f. 25 april 1614 på
Gansheim i Schwaben, Tyskland, † 15
nov. 1632 i Naumburg, Tyskland.
Föräldrar: översten Hans von L. och
Mechtilde von Stralenfels. ■— L. blev
på våren 1632 i Nurnberg antagen som
livpage hos Gustav II Adolf. Han
följde konungen i slaget vid Lützen
oeh sökte, själv blödande, rädda den
sårade konungen upp på sin egen häst,
men fientliga ryttare närmade sig och
gåvo konungen banesåret. L. fördes
svårt sårad från slagfältet och dog
kort därefter. Av de meddelanden han
på dödsbädden lämnade om Gustav II
Gustaf Leufvén.
Adolfs sista stunder sammanställde
hans fader en kort berättelse, tryckt
av Chr. G. von Murr i "Beyträge zur
Geschichte des dreyssigjährigen
Krieges" (Nürnberg 1790). Berättelsen bär
äkthetens prägel men uppvisar
felaktigheter i detaljerna. — Ogift. —
Litt.: L. Bobé, "A. v. L. Gustav Adolfs
Page" (Hist. tidskr. 1902); G.
Wittrock, "Gustav II Adolfs död enligt de
litterära källorna" (Hist. tidskr.
1933); "Gustav II Adolf vid Lützen",
utg. av R. Cederström (1944). H. Wn.
Leufvén, se även Lofven.
1. Leufvén, Johan Gustaf
Johansson, jordbruksorganisatör, f. IS
sept. 1870 på Norrbyn i By skn,
Kop-parb. län, † 2 febr. 1932 i Berlin.
Föräldrar: organisten Johan Erik
Johansson oeh Sofia Bernhardina
Leufvén. —• Efter mogenhetsex. i Gävle
1889 utexaminerades L. från Ultuna
lantbruksinst. 1891 och från Alnarps
mejeriinst. 1S92. Som sekr. i Malmöh.
läns nötboskapspremieringsnämnd
1893—1911 effektiviserade han
pre-mieringsarbetet och
stamboksföring-en, vilket blev förebildligt för andra
läns verksamhet och har haft stor
betydelse för nötkreatursavelns ocli
ladugårdsskötselns förkovran även i
övriga delar av landet. Åren 1900—17
var L. sekr. i Malmöli. läns
hushållningssällskap, och snart blev ban den
centrala gestalten i det skånska
jordbrukets organisationsväsen. Därjämte
framträdde han som förkämpe för
lantmännens ekonomiska
andelsrörelse, jordbrukskooperationen, vars idéer
ban lärt känna i Danmark och
Tyskland; på detta område tillhörde lian
initiativtagarna till bl. a. Skånska
lantmännens central fören. (sekr. 1904
—17) och Sv. lantmännens riksförb.
(sekr. 1905—12). L. arbetade för
sammanförandet av alla jordbruksfören :ar
i en enhetlig organisation, Sveriges
allm. lantbrukssällskap, bildat 1917;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
