Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Leander, Folke - Lech, Halvar - Leche, släkt - 1. Leche, Johan - 2. Leche, Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leche
501
Leche
från 1941 med forskaranslag. Han
blev 1945 lektor i modersmålet och
filosofi vid Högre allm. läroverket i
Norrköping. — L:s filosofiska
intressen äro framför allt estetiska
och kulturfilosofiska, och han
känner sig stå den av Benedetto Croce
representerade nyhegelianismen nära.
I drsavh. "Humanism and
naturalism" (1937) och "The philosophy of
John Dewey" (1939) har L.
behandlat modern amerikansk filosofi. I en
serie smärre skrifter, bl. a.
"Erfarenhetsbegreppet från estetikens
utgångspunkter" (1941) och "Några
språkteoretiska grundfrågor" (1943), liar
L. gjort sig till talesman för en
"pan-estetisk" uppfattning, enligt vilken
all erfarenhet och all språklig
med-delelse väsentligen är av estetisk
natur. I "Nya synpunkter på
romantiken" (1944) vill han analysera den
romantiska livsattityden och skiljer
mellan en "lägre" romantik,
kännetecknad av otillfredsställd
lyckohunger, och en "sann högre"
romantik, vars grundidé är personlighetens
fria utveckling. — Gift 1944 med
Viola Andrén. A. W.
Lech, Joel Christer Halvar,
jurist, ämbetsman, f. 15 sept, 1894 i
Kvistofta skn, Malmöh. län.
Föräldrar: kyrkoherden Pehr L. och Linnea
Gustafva Nordström. — L. avlade
studentex. i Hälsingborg 1911 ocli
blev jur. kand. i Lund 1916. Efter
tjänstgöring vid länsstyr. i Karlstad
började lian 1919 vid Stockholms
rådhusrätt, där lian var
kriminalassessor 1923—27, civilassessor, sedermera
förste assessor, 1927—36 och rådman
1936—44. Vid sidan därav
tjänstgjorde han 1921—22 och 1924—36
som amanuens vid Söderbygdens
vattendomstol samt var 1929—44
verksam somkrigsdomstolsjurist, Han
var sålunda 1929—35 v. auditör vid
flera till Stockholm förlagda reg. och
kårer, 1935—41 v. auditör vid
Stockholms örlogsstation, 1935—44 v.
krigsdomare och auditör vid särskilda
krigsrätten i Stockholm och 1941—44
krigsdomare vid Stockholms
luftvärns-reg. samt vid Roslagens och Svea
flygflottiljer. L. var 1943—44
militie-ombudsmannens ställföreträdare ocli
är sedan 1944 justitieråd. Han deltog
som sakkunnig i överläggningarna
med Straffrättskommittén 1937—40
och 1942—44 samt tillhörde styr. för
Statens kriminaltekn. anstalt 1939—
44 och styr. för Fören. Sveriges
stadsdomare 1938—44. — Gift 1924 med
Ragna■ itaria Siwerson. Spr.
Leche, skånsk släkt, ursprungligen
härstammande från Danmark. Äldste
med visshet kände stamfadern,
kyrkoherden på Själland Jöns Fredrik L.,
blev far till kyrkoherden i Barkåkra
i Skåne Frans L. († 1685). Denne blev
farfar till naturforskaren och
läkaren Johan L. (L. 1). En brorson till
denne, kyrkoherden i Villie i Skåne
Jöns Fransson L. (f. 1714, † 1772),
blev far till a) kyrkoherden prof.
Vilhelm Julius L. (f. 1757, † 1826),
stamfar för släktens äldre gren, samt b)
förvaltaren Johan Cornelius L. (f.
1761, † 1S22), vars sonson, bagaren
Johan Gustaf L. (f. 1S25, † 1887), blev
stamfar för släktens yngre gren. —
En äldre son till kyrkoherden Vilhelm
Julius L., sv.-norske konsuln i Lybeck
fil. dr Carl Fredrik L. (f. 1801, †
1878), blev far till zoologen Wilhelm
L. (L. 2). Bland dennes barn märkas
skriftställarinnan Mia L.-Löfgren (L.
3) och arkitekten Gunnar L. (L. 4). —
En yngre son till kyrkoherden prof.
Vilhelm Julius L., postmästaren
kaptenen Henrik L. (f. 1S14, † 1868), blev
far till kommendörkaptenen av första
graden Carl Henrik Albert L. (f. 1867,
† 1934), som utgav
seglingsbeskrivningar och andra nautiska arbeten
samt några romaner. En son till denne
är häradshövdingen i Nedansiljans
domsaga Ernst L. (L. 5).
1. Leche, Johan, läkare,
naturforskare, f. 22 sept. 1704 i Barkåkra
skn, Kristianst, län, † 17 juni 1764 i
Åbo. Föräldrar: prosten Johan (Jöns)
L. och Christina Paulin. — L. blev
1724 student vid Lunds univ., där han
ägnade sig åt teologi i fyra år men
sedan övergick till medicin och
naturalhistoria, Han studerade bl. a. för
Kilian Stobæus ocli blev 1735 docent
och anatomie prosektor och 1740 med.
dr. Sistn. år utnämndes han till
pro-vinsialmedikus i Skarab. län men
återvände redan 1741 till Lund, och
1745 utsågs han till Ostindiska
kompaniets läkare i Göteborg. Från 1748
var han prof. i medicin vid Åbo akad.
— L. lät i Åbo inrätta en anatomisal
(1763) och ett därtill hörande kemiskt
laboratorium samt medverkade vid
Halvar Lech.
Wilhelm Leche.
tillkomsten av ett lasarett i staden
(1756). Hans förnämsta insatser
tillhöra dock ej medicinen utan
naturvetenskaperna, Som specimen för en
professur i Lund utgav han 1744 avli.
"Disputatio medico-botanica exhibens
Primitias Floræ Scanicæ", som har
stort värde för kunskapen om Skånes
flora. Under ett längre besök i
Stockholm 1744 träffade han Linné, med
vilken ban kom att förenas i livslång
vänskap, och till Linnés "Flora
sue-cica" och "Fauna sueciea" bidrog lian
med viktiga uppgifter främst rörande
fanerogamer, fåglar och insekter från
Skåne och Västergötland. L.
uppgjorde ritningarna till Åbo akad:s
botaniska trädgård (175S) samt skrev
naturvetenskapliga och praktiskt
ekonomiska uppsatser, ss. om
plantering av vilda träd och buskar. Som
meteorolog gjorde han från 1744
flitigt systematiska observationer, oeh
hans "Utdrag af väderleks journalen,
som blifvit hållen uti Åbo" 1750—61
(Vet. akad:s handl. 1762—63) är ett
högt skattat arbete med talrika
uppgifter även av fenologisk art. L.
ordnade bl. a. Pehr Kalms
mineralsamling. Han blev led. av Vet. akad. 1745.
Efter honom är växtsläktet Lechea
uppkallat. — Gift 1748 med Helena
Elisabeth Svenonius. S. L.
2. Leche, Jakob Wilhelm Ebbe
Gustaf, zoolog, f. 4 sept. 1850 i
Hälsingborg, † 29 jan. 1927 i Stockholm.
Föräldrar: konsuln Carl Fredrik L. och
Louise Fredrika Karolina Finelius. —
L. tillbragte större delen av sin
barndom i Lybeck, återkom vid femton års
ålder till Sverige och avlade 1S70
mogenhetsex. i Lund, där han 1875 blev
fil. kand. och 1877 fil. dr. Ären 1873—
77 var han e. o. amanuens vid univ:s
geologiska institution ocli ägnade sig
sedan åt zoologi, i vilket ämne ban
var docent 1S76—SO. Han blev 1880
tf. lärare i zoologi vid Stockholms
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
