Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landergren, Ernst - Landgren, Lars - Landgren, Werner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Landgren
454
Landgren
var han somrarna 1897—1905
badläkare vid Stenungsön och 1906—11
överläkare vid Ramlösa brunn. -— L.
utförde redan 1SS8—91 tills, med E.
O. Hultgren en serie
näringsfysiologiska undersökningar, vilka blevo de
första i Sverige, som ingående och med
tillförlitlig metodik avhandla
människans näringsbehov. I andra
arbeten har L. behandlat tillgodogörandet
av olika födoämnen,
ämnesomsättningen, särskilt av äggviteämnen,
sockersjuka, gikt, fettsot m. m. Hans
"Bidrag till diabetesläran"
prisbelönades av Sv. läkaresällskapet 1906.
Genom L:s tidiga död avbröts en
lovande forskarbana. — Gift 1911 med
Anna Elisabeth Beata Grund. P. H. T.
Landgren, Lars, biskop, f. 14
april 1810 i östervåla skn, Yästmanl.
län, † 30 mars 1888 i Härnösand.
Föräldrar: arrendatorn Lars Olsson och
Stina (Kierstin) Jönsdotter. — Efter
skolgång i Gävle blev L. student i
Uppsala 1827, fil. kand. 1832, fil. mag.
1833 och teol. kand. 183S. Han var
Lars Landgren.
Träsnitt.
rektor vid Hudiksvalls läroverk 1839
—44 och utnämndes till kyrkoherde
i Delsbo 1842. Han blev teol. dr 1860
och biskop i Härnösand 1876. —
Främst är L:s namn förknippat med
Delsbo, där han under sin mer än
trettioåriga kyrkoherdetid utförde en
märklig gärning. Socknen hade rykte
om sig för råhet och vilda seder. L.
lyckades emellertid, delvis genom att
sätta hårt mot hårt, åstadkomma en
kraftig förbättring. Sitt största
intresse lade han ner på folkskolans
förkovran, och under hans tid
byggdes i socknen icke mindre än tolv
skolhus, de flesta uppförda på L:s
bekostnad och med hans egen handfasta
hjälp. För utbildningen av lärare
ordnades ett provisoriskt seminarium,
först förlagt till Delsbo prostgård,
senare till Bollnäs. I
folkundervisningens t jänst författade L. också
programskriften "Midsommardagen i
Gam-melsträng" (1S70). Ivrig missionsvän
stiftade lian 1867 Norra Hälsinglands
missionsfören. Också på hembygds-
kunskapens område tog L.
betydelsefulla initiativ, dels genom bildandet
av Hälsinglands fornminnessällskap
1859, dels genom arbetet "Uppränning
till en grammatik för Delsbomålet"
(1862). — Kallelsen till biskop i det
väldiga norrlandsstiftet inledde för
L. en ny stor arbetsperiod. Ständigt
på resande fot besökte han Lapplands
nordligaste församlingar och kom
med det avgörande förslaget till
upprättandet av sv. folkskolor i bl. a.
övertorneå ocli Korpilombolo
skoldistrikt. På det inre kyrkliga livets
område samarbetade han praktiskt
med Evangeliska
fosterlandsstiftelsen och visade därjämte stor
uppskattning av stiftets många
betydande lekmannapredikanter. Som delegat
i prästeståndet deltog L. i
riksdagarna 1856—58 och 1862—63. Åren 1866
—68 var han led. av Första K. Hans
riksdagsverksamhet ger bilden av en
ivrig förespråkare för skol- och
allmänna bildningsärenden.
"Riksdagspräst" blev lian dock aldrig, lika litet
som han fann sig till rätta vid
kyrkomötet — eller kanske i huvudstaden
överhuvudtaget. — Klartänkt, beläst
och i besittning av en ovanlig
arbetsförmåga framträdde L. även som
teologisk förf. Bland hans skrifter må
nämnas "Grunddragen till läran om
dopet" (1855), "Grunddragen till
läran om Gud" (1865), "Grunddragen
till läran om rättfärdiggörelsen"
(1S69), "öfversigt af de
protestantiska missionernes uppkomst och
närvarande tillstånd" (1—2, 1871—72).
Kring L., "Lång-Lasse i Delsbo",
blomstrade tidigt en rik anekdotflora
grundad på hans ovanliga
kroppsstyrka, krafttag och drastiska språk.
— L. blev 1878 hedersled, av Vitt.
akad. och 1884 led. av Vet. akad. —
Gift 1) 1S42 med Mathilda Augusta
Verner, † 1861; 2) 1865 med Clara
Maria Martinsson. — Litt.: T. Bohlin,
"L. L." (1942). E.-G.J.
Landgren, Gustaf Werner,
boktryckare, bokförläggare, f. 4 mars
1855 i Skövde, † 6 okt. 1914 i
Stockholm. Föräldrar: skräddarmästaren
Gustaf L. och Anna Christina
Jonsson. — Vid femton års ålder blev L.
korrekturläsare och sättarlärling vid
Sköfde Tidn. Redan två år därefter
blev lian föreståndare för tidn:s
tryckeri. År 1873 flyttade han till
Stockholm och blev sättare vid Stockholms
Dagblad; året därpå anställdes han
som bokhållare i det av C. E. Gernandt
grundade Familj-journalens
boktryc-keriab. och i dennes boktryckeri, som
då utgav första uppl. av Nord.
familjebok. L. blev 1883 prokurist och
ekonomichef i företaget. Det var på hans
inrådan, »om red. Anders Jeurling 1889
började utge en billighetstidn., Stock-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
