Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagercrantz, ätt - 1. Lagercrantz, Carl Otto - 2. Lagercrantz, Gustaf - 3. Lagercrantz, Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lagercrantz
415
Lagercrantz
dan 1927 disponent vid Virsbro bruk.
En bror till L. 2, sjöofficeren Jakob
L. (L. 3), blev far till målarinnan Ava
de L. (L. 7) och
kommendörkaptenen, sedermera direktören August
Baltzar Carl Jacob L. (f. 1869, †
1943). En syssling till L. 2 och L. 3
var arméofficeren, tonsättaren
Vilhelm L. (L. 4) — B. En sonsons son
till stamfadern för ättens andra
huvudgren, Johan Axel L., var notarien
Carl Axel Eugen L. (f. 1835, † 1888),
far till kaptenen i ryska vita armén
Gösta Skoglar Eugen L. (f. 1880, †
1944). —■ C. Stamfadern för den
yngsta ättegrenen, ovannämnde
majoren Bengt L., blev farfars far till
språkmannen Otto L. (L. 8), gift med
grafikern Siri Magnus-L. (L. 9).
1. Lagercrantz, Carl Otto,
arméofficer, politiker, f. 12 juli 1683,
† 15 dec. 1746 på Sannarp, Årstads
skn, Hall. län. Föräldrar:
överkommissarien vid amiralitetet i
Karlskrona Magnus L. och Anna Maria
Sneckenberg. — L. blev 1701 student
i Lund och utnämndes 1704 till
fänrik vid Stralsunds infanterireg. Han
deltog i Karl XII: s polska fälttåg,
blev 1704 löjtnant vid Nieroths
livländska infanterireg. och antogs följ.
år till volontär vid Södra skånska
kavallerireg. Två år senare rymde
han emellertid på grund av
inblandning i en duell och trädde i fransk
krigstjänst, där han blev löjtnant
vid Erik Sparres reg. Royal
Alle-mand. Han bevistade med detta
fält-slagen vid Oudenaarde 170S och
Mal-plaquet 1709 men återvände sistn.
år till Sverige och blev adjutant hos
Magnus Stenbock. L. utnämndes 1710
till ryttmästare vid Södra skånska
kavallerireg. och deltog i slaget vid
Hälsingborg. Överflyttad s. å. till
Västgöta kavallerireg. medföljde han
Stenbocks armé till Pommern, var
med i slaget vid Gadebusch 1712 och
blev följ. år tillfångatagen vid
Tön-ningen. L. återvände hem redan 1714,
deltog i infallet i Norge 1716, där
han svårt sårades, och erhöll 1721
överstelöjtnants rang. Under
1730-talet ägnade sig L. livligt åt
politiken och kom att spela en viktig
roll i oppositionen mot Arvid Horn.
Som led. av 1734 års sekreta utskott
var lian en av hattpartiets grundare,
ocli under de följ. riksdagarna blev
han, understödd av en samling
bråkiga ungdomar på Riddarhuset (den
s. k. Lagercrantz’ frikår), en av
krigspolitikens ivrigaste och
vältaligaste förkämpar. Utnämnd till
överste vid Älvsborgs reg. 1739 erhöll L.
under ryska kriget stora uppgifter,
och han ledde i nov. 1741 förtrupperna
vid arméns infall över ryska
gränsen. Han ställde sig på våren 1742
i spetsen för de holsteinskt sinnade
officerarna och övertalade Ch. E.
Lewenhaupt att få bli sänd till Moskva
för att utverka förlängning av
vapenvilan. Där trädde lian emellertid i
förbindelse med hertigen av Holstein
rörande dennes tronföljdskandidatur
och framlade på eget bevåg
fredsförslag för ryska hovet samt
överlämnade till den franska ministern där
en oförbehållsam skildring av arméns
dåliga tillstånd. Därigenom
överskred han vida, sina instruktioner.
Då lian vid sin återkomst till
Fredrikshamn underblåste den
holsteinska agitationen ytterligare och
utspred panikrykten om den ryska
arméns storlek, lät Lewenhaupt
arrestera honom ocli sända honom till
Stockholm. Där anklagades han
inför en ständernas kommission men
lyckades bli helt frikänd i april 1743,
sedan han lagt skulden på
Lewenhaupt, L. spelade en viktig roll vid
Dalupprorets kuvande genom att låta
sitt reg. ge eld mot dalallmogen. Han
avsändes senare till Dalarna för att
göra slut på upprorsmännens sista
motstånd. Om sitt uppförande i
Stockholm under Dalupproret avgav han
en försvarsskrift (tr. i Handl.
rörande Skandinaviens histi, 2:203). —
L. var en skicklig demagog och en
slug politiker; han var vidareej
oemottaglig för mutor. — Gift 1712 med
Anna Christina Silfverskiöld. A. Åg.
2. Lagercrantz, Carl Gibstaf,
arméofficer, politiker, f. 10 juli 1816
på Troxhammar i Skå skn,
Stockholms län, † 15 okt. 1867 i
Stockholm. Föräldrar: assessorn Carl
Jacob L. och Anna Margaretha Benckert.
Brorsons sonson till L. 1. — L. blev
underlöjtnant vid Svea artillerireg.
1836 och avlade kansliex. 1837. Han
var artilleristabsofficer 1844—54,
lärare i artillerivetenskap vid Högre
artilleriläroverket på Marieberg 1S47,
genomgick en lantbrukskurs vid
Gustaf Lagercrantz. Litografi.
Jakob Lagercrantz.
inst. i Hohenheim, Württemberg, 1857
—5S, utnämndes till major i
artilleriet och chef för artilleristaben sistn.
år, blev major vid Göta artillerireg.
1859, överstelöjtnant och guvernör vid
Ivrigsakad. 1861 och befordrades till
överste i armén 1862. L. gjorde 1851—
52 en studieresa till Danmark, England,
Belgien och Frankrike, varvid han
besökte krutbruk och vapenfabriker
oeh följde föreläsningarna vid École
Polytechnique i Paris. Under sin
vistelse där utgav lian "Etude sur le
problème balistique" (1852), som
ansågs så värdefull, att han utnämndes
till riddare av Hederslegionen. År 1S64
blev L. ordf. hos fullmäktige i Rikets
ständers bank och led. i kommittén
för utarbetande av förslag till
Stockholms befästande. Han förordnades
1S65 till landshövding i Jämtl. län
och invaldes 1866 av länets
landsting i Första K.; till
representationsreformen hade L. varit ivrig
anhängare. S. å. utnämndes han till statsråd
och chef för Finansdep. men
nödgades redan året därpå efter knappt
nio månaders tjänstetid taga avsked
på grund av sjukdom. L. utgav utom
ovannämnda arbete bl. a, "Krutlära
och ballistik" (1855) och
"Mekanikens elementer" med ett tillägg
"Materiella punkters mekanik" (s. å.). —
L. blev led. av Krigsvet. akad. 1849.
— Gift 1845 med Augusta Emerentia
Carolina Zethelius. F. M.
3. Lagercrantz, Jakob
Reinhold, sjöofficer, f. 7 mars 1821 på
Barkarby i Lovö skn, Stockholms
län, † 29" jan. 1S98 i Stockholm. Bror
till L. 2. — L. blev sekundlöjtnant
vid flottan 1842 ocli var 1847—49
anställd i fransk örlogstjänst. Han
blev kaptenlöjtnant 1858, kapten 1864
och var chef för styrmansdep. i
Karlskrona 1864—66. Då
sjöförsvaret sistn. år uppdelades uti flottan och
skärgårdsartilleriet, blev L. general-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
