Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Kreüger, Henrik - 6. Kreuger, Torsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kreuger
340
Kreuger
Henrik Kreuger.
tala och Spånga samt byggnaderna
för utställningarna i Malmö 1914 och
i Stockholm 1930. — K. har ertiållit
många allmänna uppdrag. När vid
tiden för det andra världskriget kravet
på en utvidgning av den högre tekniska
undervisningen liksom på ett kraftigt
främjande av den tekniskt
vetenskapliga forskningen gjorde sig
gällande, blev K. led. av de båda statliga
kommittéer, som då tillsattes; i 1940
års sakkunniga för den högre tekniska
undervisningens ordnande liar lian
utarbetat de detaljerade planerna för
den mycket kraftiga utveckling av de
tekniska högskolorna, som kommittén
föreslagit. IC. förordnades 1944 av K.
M:t som ordf. i kommittén för
fortsatt beredande av byggnadsfrågor vid
Tekn. högskolan. Inom
verksamhetsområdet för 1940 års utredning av den
tekniskt vetenskapliga forskningens
ordnande erhöll K. uppdragen som
ordf. i statens
byggnadsforskningskommitté 1942 och som styresman
i det nyinrättade Sv. träforsknings-
inst. 1944. Bland övriga uppdrag
märkes, att han tillhörde Stockholms
stadsfullmäktige 1923—27, invald
av högern, och var led. av
Kommu-nikationsdep :s byggnadsfullmäktige
1921. Han är led. av direktionen för
Statens väginst. sedan 1939 och för
Statens provningsanstalt sedan 1941.
IC. blev fil. hedersdr vid Uppeala
univ. 1927 och teknologie hedersdr
vid Tekn. högskolan 1944. Han blev
led. av Ing. vet. akad. 1919 (förste v.
preses 1943—45), av Vet. akad. 1932
och av Krigsvet. akad. 1937. — Gift
1) 1905—28 med Karin Maria
Ericsson; 2) 1929 med Greta Agda Elvira
Göransson. G. Lj.
6. Kreuger, Torsten, ingenjör,
finansman, f. 17 juni 1884 i Kalmar.
Bror till K. 4. — K. genomgick fyra
klasser i Högre allm. läroverket i
Kalmar och 1901—05 Chalmers tekn.
läroanstalt. Efter ingenjörsex. där
bedrev han under ett år
specialstudier vid Tekn. högskolan. På
uppdrag av fadern och farbrodern Fred-
rik K. ritade och byggde han 1905
—06 Kalmar tändsticksfabrik. Åren
1906—13 var han dess chef. Tillika
ägde och ledde han 1908—14 en
fabrik för tillverkning av
tändsticks-maskiner, Siefwert & Fornanders
Eftr. i Kalmar; bägge dessa företag
övertogos 1913 resp. 1914 av det av
Ivar K. (K. 4) skapade ab. Förenade
sv. tändsticksfabriker. Efter en
affärsvistelse 1914 i Finland och
Ryssland bildade K. s. å. efter
krigsutbrottet Industriab. Standard,
Stockholm, vars verkst. dir. han blev.
Bolagets uppgift var att finansiera olika
av den Kreugerska familjen
dominerade företag. Andra bolagsbildningar,
i vilka K. deltog under de närmaste
åren, voro Rederiab. Vulkan och
Re-deriab. Skeppsfart, båda i Stockholm.
Han inledde 1921 som Ivar K:s repr.
verksamhet i ö. Europa,
huvudsakligen i de genom Versaillesfreden
tillkomna staterna. I Polen genomförde
K. 1922—25 monopolisering av
tänd-sticksindustrin för
Kreugerkoncer-nens räkning samt underhandlade om
investering av pengar i polska
sprit-och tobaksmonopolen och införande
av andra monopol. Han grundade 1926
Amerikanska banken (Bank
Amery-kanski w Polsce) i Warszawa och var
dess president till 1932. Både denna
bank och tändsticksmonopolet
utgjorde ett internationellt finansierat
bidrag till utbyggandet av vissa
delar av det polska näringslivet. Åren
1926—32 var K. polsk generalkonsul
i Stockholm. I samarbete med Ivar
IC. och främst för dennes räkning
förskaffade han sig, samtidigt med sin
verksamhet i Polen, finansiellt
inflytande i Finland, Lettland, Litauen,
Danzig, Tjeckoslovakien, Österrike,
Ungern och Rumänien. Från 1928 var
K. verksam huvudsakligen i
Stockholm. Kärnan i hans
affärsverksamhet under denna tid synes ha varit
Sydsv. banken — där IC. var
styr.-led. 1928—32 — med1 ett aktiekapital
på 34 mill. kr., ägt av honom själv.
Bland K:s placeringsobjekt märktes
pappersföretaget Munksjö ab. i
Jönköping med ett aktiekapital på 10 mill.
kr., trävaru-, pappers- och
cellulosaföretaget Fiskeby fabriksab. i
Norrköping med ett aktiekapital på 15
mill. kr., Sulitelma ab., inköpt 1929,
som med ett aktiekapital på 7 mill.
kr. exploaterade betydande norska
kopparfyndigheter i Sulitelma vid
gränsen mot Lappland, och Tidaholms
bruksab. för biltillverkning m. m.
Från 1927 ägde K., åtminstone
tidvis, Stockholms Dagblad, senare
Stockholms-Tidn. och Aftonbladet. Till
centrum för sin verksamhet lät han
med början 1931 uppföra det s. k.
Citypalatset vid Norrmalmstorg i Stock-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
