Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klint, Frans - Klint, Jonas - Klint, af, ätt - 1. Klint, Erik af - 2. Klint, Gustaf af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af Klint
128
af Klint
Erik af Klint. Mälning (detalj) av P. Krafft
d. y.
talet även flera andra kommunala
uppdrag. K. hade starka konstnärliga
intressen, idkade vid sidan av sin
yrkesverksamhet i slutet på 1800-talet
studier vid Konstakad. oeh utövade
sedermera icke utan framgång måleri
samt var på äldre dagar en stor
gynnare av unga konstnärer. — Ogift. —
En brorson till K., Jolin Albin K. (f.
1876, † 1947), anställdes 1894 i firman,
som han tills, med systern Hanna och
hennes man fabrikören C. F.
Montgomery ärvde 1902; 1924 blev John
K. ensam ägare av företaget, som
1944 ombildades till ab. L. W—e.
Klint, Jonas (Joen) Petri, präst,
krönikör, † 21 okt. 1608 i Östra
Stenby skn, östergötl. län. —- K. inskrev»
1558 som student vid Uppsala univ.,
prästvigdes 1564, blev 1566
komminister i Söderköping och 1567
kyrkoherde i östra Stenby. Efter K.
finnas flera handskrifter bevarade, bl. a.
en fortsättning på Linköpings
biskopskrönika, behandlande tiden från
biskop Brask fram till 1605 och
avfattad på knittelvers (tr. i Scriptores
rerum Svecicarum medii ævi 3, 1876).
K. var starkt engagerad i det
lutherska prästerskapets kamp mot Johan
III :a liturgi och skrev emot denna
"Om the tekn oah widunder, som
föregingo thet lithurgiske oväsendet", en
samling anteckningar om kometer,
sol- och månförmörkelser, blodsregn
och andra järtecken, försedd med
färglagda illustrationer. Bland K:s
övriga arbeten märkas "Den Svenska
krönika om Konung Gostaffs
regemente från 1520 til 1560" och en
avskrift av Olaus Petris "Svenska
krönika", båda försedda med
illustrationer. — K:s hustru hette Karin. —
Litt.: H. Sandblad, "De eskatologiska
föreställningarna i Sverige under
reformation och motreformation"
(1942). B. L.
Klint, af, ätt, härstammande från
nämndemannen Håkan (f.omkr. 1523),
som ägde gården Svaneryd i
Horna-ryds skn, Kronob. län. Hans ättling
i femte led, sjöofficeren och
ämbetsmannen Erik K. (K. 1), adlades
1805 med namnet af K. Hans äldste
son, sjöofficeren, kartografen ocli
ämbetsmannen Gustaf af K. (K. 2), blev
far till sjöofficeren och kartografen
Erik Gustaf af K. (K. 4) och
kommendören Fredrik Victor af K. (f.
1822, † 1898), far till sjöofficeren
Gustaf af K. (K. 7). Yngre söner till
K. 1 voro a) sjöofficeren och
ämbetsmannen Carl af K. (K. 3), far till
arméofficeren Erik af K. (K. 5), samt
b) kaptenen i armén Erik af K. (f.
1781, † 1847), far till sjöofficeren
Erik af K. (K. 6). — Litt.: A.
Nauckhoff, "Ätten af K." (1905).
1. Klint, Erik af, före adlandet
Klint, sjöofficer, ämbetsman, f. 6 okt.
1732 på Ivölby, Ljungby skn, Kalmar
län, † 10 nov. 1812 på Visborgs
kungsgård på Gotland. Föräldrar:
häradshövdingen och lagmannen Esaias K.
och Brita Maria Bubb. — K. blev 1750
kofferdibåtsman och 1755 löjtnant
vid amiralitetet samt 1757
militärguvernör och informationsofficer vid
den i Karlskrona året förut
inrättade kadettskolan, som ban kom att
ägna många år av sitt bästa arbete.
K. företog 1764—66 en Ostindienresa
på skeppet Finland samt blev 1767
befordrad till kaptenlöjtnant och
1776 till major vid örlogsflottaii. Vid
sidan av sin lärartjänst provseglade
K. de av Chapman nykonstruerade
örlogsfartygen samt ritade och
korrigerade under konteramiral Johan
Nordenanckars ledning bl. a. sjökort
över Östersjön och Finska viken. Vid
utbrottet av Gustav III:s ryska krig
1788 erhöll K. befälet på
flaggskeppet Gustaf III med storamiralen
hertig Karl ombord, vilken
förtroendepost han bibehöll under hela
kriget. Han deltog med utmärkelse i
sjöslagen vid Högland 1788, efter
vilket ban blev överstelöjtnant, vid
Ölands s. udde 1789, vid Beval 1790,
där lian sårades och räddade sitt
fartyg ur ett farligt läge, samt i
utbrytningen från Viborgska viken s. å. År
1791 utnämndes K. till lotsofficer vid
s. distriktet. Efter hemkomsten från
kriget fick K., som vid den stora
eldsvådan i Karlskrona 1790 förlorat sitt
hem, 1793 som belöning för sina
förtjänster under kriget arrendera
Visborgs kungsgård på Gotland. S. å.
blev K. överste och 1795 lotsdir. Åren
1798—1808 var han tf. landshövding
på Gotland. Han adlades 1805. — K.
blev led. av örlogsmannasällskapet
1783. — Gift 1768 med Catharina
Charlotte Gyllenstam. A. G.
2. Klint, Gustaf af, före
adlandet Klint, sjöofficer, kartograf,
ämbetsman, f. 31 maj 1771 i Karlskrona,
† 30 april 1840 i Stockholm. Son till
K. 1. — K. visade tidigt en okuvlig
lust. för sjömanslivet. Vid åtta års
ålder började han rita sjökort, och
tolv år gammal uppgjorde han ett
eget signalsystem för kadetternas
övningar med en båteskader. År 1781
blev han kadett och 1782 fänrik;
offi-cersex. avlade han 1787. Därefter blev
han bitr. lärare och senare
informationsofficer vid kadettskolan i
Karlskrona; efter dess införlivande med
Krigsakad. på Karlberg 1792 fortsatte
han där samma tjänst i femton år.
Under det ryska kriget 1788—90
tjänstgjorde K. mestadels på faderns
fartyg Gustaf III och utförde
dessutom värdefulla lödningar och
farledsundersökningar i skärgården. I
sjöslaget vid Ölands s. udde 1789
tjänstgjorde K. ombord på det från
ryssarna vid Högland tagna
linjeskeppet Vladislaff. Trots sin
ungdom gjorde sig K. under kriget känd
för sitt goda omdöme; utbrytningen
från Viborgska viken 1790
verkställdes sålunda enligt den plan, som
föreslagits av K. i sitrid mot andra
förslag. Vid krigets slut blev K.
kapten och 1799 major; år 1814
utnämndes han till överste vid flottan.
Som flaggkapten hos
generalamiralen Puke bidrog lian väsentligt till
krigets mot Norge snabba avslutande,
vilket medförde hans befordran till
konteramiral. Viceamiral blev ban
1825 och ordf. i
Sjöförsäkringsöver-rätten 1837. — Sin väsentligaste
insats gjorde emellertid K. som
kartograf. Efter ryska kriget bedrev han
hela sitt liv vid sidan av sin tjänst
ett energiskt kartritningsarbete. K.
sökte, stödd av sin fader Erik K. (K.
1), förgäves utverka anslag till ett
statligt sjökortarkiv. År 1798
övertog K. sjökortutgivningen på entre-
Gustaf af Klint. Litografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
