Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Klemming, Gustaf - 2. Klemming, Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klemming
273
Klemming
samlingsband styckades för att en
större rent innehållslig enhetlighet
skulle uppnås, varvid data rörande
de enskilda beståndsdelarnas
proveniens och även intressanta bokband
gingo förlorade. Bl. a. spolierade K.
på så sätt K. bibi:s unika
redaktions-ex. av Stockholms Posten. — För sitt
arbete med att ordna det sv. trycket
redovisade K. delvis i av honom utg.
bibliografier: "Sveriges dramatiska
litteratur till och med 1875" (1863—
79), "Sveriges kalendariska
litteratur" (1—2, 1878—79, tills, med G.
Eneström),"Samtida skrifter rörande
Sveriges förhållande till fremmande
magter" (1881—83) och "Kongl.
Bibliotekets samling af samtida
berättelser om Sveriges krig" (1867, 1888—
91). De två sistn. verken, som senare
erhållit suppl., utarbetades med
ledning av speciella samlingar, som K.
bildade inom sv. tryckavd. K:s
bibliografier ha visat sig äga ett stort och
bestående värde som hjälpmedel åt
forskningen. — K. blev tidigt bekant
med G. Stephens, den främste
tillskynda, ren av Sv.
fornskriftssällska-pet. Vid dettas instiftande 1843 var
ban med, och han utgav i dess
skriftserie, "Samlingar utg. av Sv.
fornskriftsällskapet", en lång rad
hand-skr. Hans editioner äro, ehuru utförda
av en autodidakt, efter den tidens
fordringar ganska tillfredsställande.
Skriftseriens första nr (1844) upptogs
av hans edition av den medeltida
sagan "Flores och Blanzeflor", utförd
med en för en tjuguettåring
förvånande akribi. Senare bidrag av honom till
serien utgöra "Sveriges
skråordningar" (13, 1856), "Heliga Birgittas
uppenbarelser" (14, 1857—84, 5 bd,
innehåller uppteckningar på sv.),"Sv.
medeltidens rimkrönikor" (17, 1865—
68, 3 bd), och "Svenska
medeltidsdikter och rim" (25, 1881—82). Som
bilagor till Fornskriftssällskapets
årsböcker tryckte K. 1868—81 en rad
"Småstycken på forn svenska",
utgörande editioner av de s. k. prosaiska
och lilla medeltidskrönikorna jämte
gårdsrätter och gillesstadgor.
Resultat av hans handskriftsstudier är
även "Upplysningar och
anmärkningar om en för Sveriges laghistoria
vigtig urkund, den förlorade
Söderköpings-rätten" (Vitt. akad:s handl. 25,
1867). Andra verk av K. äro
"Anteckningar om Rudbecks Atland" (1863),
de båda arbetena "Ur en antecknares
samlingar" (1868—73) och "Ur en
samlares anteckningar" (1883—86),
som innehålla en rad smärre skisser
och arkivfynd, samt "Svensk
boktryckerihistoria 1483—1883" (1883,
tills, med J. G. Nordin). Ett annat
viktigt anbete, till vilket K. tog
initiativet, är "Sveriges bibliografi 1481
Henrik Klemming.
—1600", varav dock blott fyra häften
utkommo, slutande med 1530 (1889—
92), de sista utg. av Aksel Andersson.
Detta verk omarbetades och
slutfördes av Isak Collijn ("Sveriges
bibliografi intill år 1600", 1—3, 1927—
38). K. ombesörjde även faksimiluppl.
av flera av våra äldsta tryckta
böcker, ss. "Dyalogus creaturarum" från
1483 (1863), "Vita Katherine" från
1487 (1869), "Vita Brynolphi" från
1487 (1870) och flera av Paul Grijs
sv. Uppsalatryck. Han inlade också
stor förtjänst om rekonstruktionen
av några av våra äldsta tryck,
varav pergamentsfragment bevarats som
omslag kring arkivalier, särskilt i
Kammararkivet. Han kunde sålunda
för K. bibi. hopställa ett nära nog
fullständigt ex. av det gamla Missale
Upsalense, tr. i Stockholm av Johan
Snell omkr. 1484. Han sammanställde
även från samma håll mer eller mindre
fullständiga ex. på pergament av
Missale Strengense, tr. i Stockholm
1487, och 2:a uppl. av Missale
Upsalense, tr. i Basel 1513. — K. bibi.
var vid K:s ämbetstillträde ännu
inrymt i otidsenliga lokaler i
Stockholms slotts ö. flygel. År 1864 gjorde
K. upp plan för en särskild
byggnad åt bibi., och sedan riksdagen 1870
beviljat medel, utförde han i
samarbete med arkitekten F. G. A. Dahl
ritningarna till den nva
bibi.-byggnaden i Humlegården; den behöll sitt
dåv. skick till 1926—28.
Inflyttningen dit skedde 1877. Det sv.
national-bibl., till vars skapande K. mer än
någon annan bidragit, fick därigenom
en ändamålsenlig
institutionsbyggnad. För denna och överhuvudtaget
administrativa uppgifter visade K.
dock med åren allt mindre intresse.
Hans eiget arbete med sv. handskr.
och tryck upptog honom så helt, att
ledarskapet för institutionen gled
honom ur händerna, vartill även ohäl-
sa bidrog. Bl. a. de utländska
bokinköpen synes K. ha ägnat mycket litet
intresse. Mot den forskande
allmänheten visade han däremot en påtaglig
generositet. I K:s personlighet låg en
mysticism, som kunde ta sig
egenartade uttryck. I hans yttre
framträdande spårades en utpräglad
fåfänga och en påfallande strävan efter
originalitet, som gjorde honom till
en allmänt känd figur. För långa
tider tog han tjänsterummet till sin
bostad. Fysiskt var han redan tidigt
genom astma och hjärtlidande en
bruten man. — Gift 1855 med Clara
Louise Schönberg. — Litt.: biografier
av Richard Bergström i Ord och Bild
1893 samt av Harald Wieselgren i
kalendern Svea 1894. En bibliografi
över K. publicerades av Aksel
Andersson i den K. tillägnade
festskriften "Ur några antecknares
samlingar" (1891). K:s omfattande
brevsamling är bevarad i K. bibi.;
brevväxlingen med Carl Snoilsky utgavs
1919 genom Buben G:son Berg av
Fören. för bokhandtverk. Intressanta
uppgifter om K. finnas i Strindbergs
"En blå bok" (1907). U.W.
2. Klemming, Otto Henrik,
antikvariatsbokhandlare, f. 24 dee.
1825 i Stockholm, † 29 okt. 1887 på
Osbyholm vid Norrtälje. Bror till K.
1. — Efter att ha åtnjutit privat
undervisning öppnade K. redan vid tjugu
års ålder tills, med J. M. Törner
"An-tiqvariska föreningen" i Stockholm,
vilken efter ett par år, sedan K. skilts
från Törner, blev "Klemmings
antikvariat". Vid mitten av 1850-talet
synes Stockholm endast ha haft
trenne antikvariatsbokhandlare, och
rörelsens art åtnjöt föga anseende.
Det var främst K., som genom sin
affärsduglighet gav denna yrkesgren
anseende, och han räknas till
banbrytarna bland sv.
antikvariatsbokhandlare. Han lyckades även göra
verksamheten lukrativ och blev en
välbärgad man. -— K. hade ett
originellt yttre oeh uppträdande, och hans
lokal visade lika stor oreda som
innehavaren själv sakkunskap och
månhet om sina kräsna kunder. Han
inköpte även ett par mindre bokförlag
och ett stentryckeri. Sedan ban 1870
överlämnat sin bokhandel i andra
händer —- den drivs dock alltjämt
under K:s namn — fortsatte han
livet ut att syssla med böcker, en
tid som ett slags faktotum hos
bokhandlare F. Beijer, hos vilken han
insatte en stor del av sin
förmögenhet, som sedermera gick förlorad vid
Beijers konkurs. En tid ägde och
bebodde K. det s. k. "Spökslottet" vid
Drottninggatan i Stockholm. Detta
hus sålde han 1874 och inköpte i
stället Ösbyholms säteri i Roslagen, där
18 Svenska män och kvinnor IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
