Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Kjellberg, Carl - 5. Kjellberg, Carl August - 6. Kjellberg, Ernst - 7. Kjellberg, Jonas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kjellberg
250
Kjellberg
Carl August Kjellberg.
mest ansvarskännande av de gamla
-storfirmornas chefer. Ett ej
oväsentligt motiv till att han ej drog sig
tillbaka från sina vanskliga engagemang
torde ha varit omtanken om de
talrika anställda. — Gift 1849 med
Ingeborg Arnoldson. Cgn.
5. Kjellberg, Gari August,
affärsman, bankman, f. 10 mars 1S53
i Göteborg, † 4 maj 1925 därstädes.
’Son till K. 4. — Efter skolår och
merkantil utbildning såväl i
hemlandet som utomlands anställdes K. på
familjefirman J. A. Kjellberg &
söners kontor 1870, blev delägare i
affären 1883 och. efter faderns död,
dess chef 1891. K. fick medverka vid
avvecklingen av firmans intressen i
olika sågverk och bruk, bl. a, vid
försäljningen av aktieinnehavet i
Kramfors 1887 och Bofors 1896. Ab.
Rä-men—Liljendahl stannade i familjens
ägo till 1907. Betydande aktieposter i
Bofors återbördades emellertid senare
till familjen. Firman C. A.
Kjellberg & söner koncentrerades sedan
under K:s ledning på
köpmannaverksamhet med agenturrörelse för
trä-masse- och järnexport. Denna
utbyggdes bl. a. med ett
försäljningskontor för olika sv. produkter i
Japan 190S, enligt uppgift det första
svenska i sin art. K. förde en annan
sida av familjetraditionen vidare, när
lian 1881 som direkt ionsmedl. och
1896 som chef (till 1905) inträdde
i ledningen av Göteborgs (enskilda)
bank. I enlighet med en allmän
tidstendens efter sekelskiftet genomförde
K. sin banks fusion med ett par
angränsande provinsbanker: Bohusläns
och Hallands enskilda banker (1905).
Efter dessa tillskott, som lyfte
Göteborgsbanken upp i storbankernas klass,
avgick K. från direktörskapet men
kvarstod som ordf. i styr. till 1921.
— Bedan tidigt var K. tysk konsul
((1879—93), och som led. av Handels-
fören:s fullmäktige spelade han en
ledande roll vid dess ombildning till
en handelskammare (1906); han var
dess förste ordf. till 1923. Han var
vidare under ett antal år ordf. i
Göteborgs liandelsinst. och verkade bl. a.
genom en donation för tillkomsten
av Handelshögskolan i Göteborg. Han
ingrep på sin tid för tryggande av
Göteborgs aktiemajoritet i
Bergslagsbanan, i vars styr. han invaldes, och
var flera år ordf. i
Trafikförvaltningen Göteborg—Dalarne—Gävle. År
1914 var han en av de verksammaste
krafterna vid startandet av Sv.
Amerika linien. K. var stadsfullmäktig
1899—1914 och tillhörde 1910—11
Första K., som han lämnade på grund
av sjukdom. — Gift 1S75 med
Elisabeth Wilhelmina Gibson. Cgn.
6. Kjellberg, Ernst Anders,
bruksägare, donator, f. 19 maj 1S56
i Göteborg, † 19 febr. 1935 därstädes.
Bror till K. 5. — Efter mogenhetsex.
1873 i Göteborg började K. juridiska
studier i Uppsala men avbröt dem pä
grund av ohälsa. Sedan han teoretiskt
och praktiskt utbildats till
jordbrukare, arrenderade han Björkborn, en
av släktbolaget Bofors egendomar,
där lian bl. a. under en följd av år
genomförde det dittills största
täck-dikningsföretaget i Örebro län. Längre
fram verksam på andra släktdomäner,
Rämen och Valåsen, och däremellan
bosatt i Stockholm, Uppsala ocli
Göteborg, åtog sig K. en ständig
kassa-revisorsbefattning vid släktföretaget
Bofors och underlydande verk. — K.
uppges ha ägt en utpräglad
affärsbegåvning. Men lian visade tillika
från barndomen ett varmt och aktivt
religiöst intresse och trädde i nära
beröring med den mellansv.
väckelsen. Dock företrädde han i den
Waldenströmska striden om försoningen
i tal och skrift statskyrkans
hävdvunna uppfattning och mottog tidigt
impulser av dennas förkämpe framför
Ernst Kjellberg.
andra, docenten, sedermera biskopen
J. A. Eklund. Som ett led i den s. k.
ungkyrkorörelsens genombrott kan
man betrakta K:s donationer, inalles
på 350 000 kr., till den av honom
grundade stiftelsen "För Sverige och
kristen tro" (1915). Genom
föredragsserier, skrifter och kyrkligt
socialt pionjärarbete har stiftelsen sökt
främja det dubbla syfte med
donationen, som namnet anger. Även
Sigtunastiftelsen erhöll betydande
ekonomiskt understöd av K. Han var
medl. av kyrko- oeh skolråd i
Karlskoga och Göteborg och
lekmannaombud vid fyra kyrkomöten. — Gift 1881
med Amalia Mathilda Tranchell.
Cgn.
7. Kjellberg, Jonas Henrik
Reinhold C:son, industriman, bankman,
f. 6 jan. 1858 i Göteborg, † 24 maj
1942 i Stockholm. Bror till K. 5 ocli
K. 6. — Efter skolår i Göteborg och
partiell genomgång av
Bergshögskolan 1875—77 erhöll K. tidigt ledande
befattningar vid familjeföretagen.
Han var ingenjör vid
Bofors—Gull-spång 1S79—91, dessutom disponent
där 1892—96 samt verkst. dir. vid
Rämen—Liljendahl 1885—1906. K.
inträdde på sin bana under en djup
depressionstid, och den på gjutstål
grundade tillverkning av kanoner,
som en gång skulle bli ab. Bofors—
Gullspångs specialitet, befann sig
ännu vid övergången mellan
1880-och 1890-talen på ett kostsamt och
ovisst försöksstadium. Kända,
tekniskt ledande krafter av hög
kapacitet, främst C. Danielsson och A.
Silfversparre, skötte experimenten, som
krävde ständigt nya tillskott av
roo-derfirman, J. A. Kjellberg & söner.
K. nödgades alltmer koncentrera sig
på den brydsamma ekonomiska
ledningen av Bofors—Gullspång. Han
genomförde, sedan fadern, firmans
ledare (K. 4), 1891 avlidit, en
genomgripande sanering av företaget.
Moderfirman avskrev icke mindre än tre
mill. kr. av sina fordringar på
dotterföretaget, och en del med Bofors
samordnade bruk och egendomar
avyttrades. Det gamla bruket kunde sedan
med ny slagkraft icke blott möta en
mördande konkurrens hemma ocli
utomlands utan också locka en
spekulant med världsrykte: Alfred Nobel.
Sedan denne 1894 förvärvat
aktiemajoriteten i Boforsbolaget av firman
Kjellberg, blev han för K. en genial
men fordrande arbetsgivare.
Experimenterandet med olika slags
krigsmateriel — artilleriprojektiler,
pansar, krut — återkom i mångdubbel
skala och åsamkade K. i egenskap av
disponent en mycket tung
arbetsbörda, Trots växande samförstånd mellan
Nobel och K. om specialiseringens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
