Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Keyland, Nils - Keyser, familj - Keyser, Keijser, släkt - 1. Keyser, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Keyser
231
Keyser
tal år i Förenta staterna, där han
försörjde sig som grovarbetare och
så långt därigenom hopsparda medel
räckte studerade vid olika univ. Han
erhöll så småningom en
lärarbefatt-niing vid Hope Academy, Moorhead,
Minnesota, men drabbades efter kort
tid av en svår sjukdom, som tvang
honom att återvända till hemlandet
1S95. Efter en lång konvalescenstid
och ett par års verksamhet som
informator fick ban 1898 av Artur
Hazelius i uppdrag att samla föremål
för Nord. mus. i sin hembygd.
Därmed började ett samarbete, som
alltmer intensifierades och så
småningom knot K. fast vid denna
institution, där han 1906 blev amanuens och
föreståndare för den kulturhistoriska
avd. på Skansen, från 1912 med
intendents titel. I denna befattning
kvarstod ban till sin död. Som museiman
var K. framför allt samlare. Det
utomordentligt rika material han
hopbragte, framför allt från sin
värmländska hembygd, bearbetade han
delvis själv. Bland hans skrifter må
nämnas "Vermländska låtar" (1901),
samlade av K. och arrangerade för
piano eller violin av C. W. Rendahl,
"Julbröd, julbockar ooh staffanssång"
(1919), "Svensk allmogekost" (1—2,
s. å.) och "Om kolning i västra
Värmland" (1923). — Ogift. S. N.
Keyser, boktryckarfamilj av tyskt
ursprung. Dess förste sv. medl., Hei>
rik K. († 1663), skall enligt
uppgift 1625 av Gustav II Adolf ha
erhållit ett i östersjöprovinserna
erövrat tryckeri för att uppsättas i
Stockholm, där han dock ej synes lia varit
verksam förrän 1633. Han blev 1635
k. boktryckare och utgav utom
mängder av officiellt tryck, ss.
förordningar och almanackor, ett mycket stort
antal arbeten ss. lageditioner,
bibel-uppl. (på finska 1642 och på svenska
1646), skolböcker och teologisk litt.
En stor del av lians förlagsartiklar
Nils Keyland.
utgjordes av omtryck av äldre
litteratur, exempelvis Cominius’ ryktbara
Janua Linguarum. Han utgav
dessutom 1655—60 tidn. Några Nyia
Aviser. Ett av K:s förnämsta alster
var en Vapenbok (1650), vårt första
kopparsticksverk. I de tvister
angående förlagsrätten, som voro gängse på
denna tid, synes K. väl ha hävdat sig,
och hans tryckeri blev snart det
förnämsta i landet. Även rent
typografiskt inta lians produkter en
förnämlig plats. Efter K:s död fortsattes
tryckeriet av hans änka, och efter
hennes död 1670 övertogs det av sonen
Henrik K. († 1699), som drev
verksamheten i ännu större skala till sin
död. År 1685 fick han privilegium
som akademisk boktryckare i Uppsala
och startade där en filial, som lian
drev till 1695. Han var även
stilgju-tare och utgav 1691 en
uppmärksammad samling stilprov. Han
specialiserade sig ännu mera än fadern på
uppbyggelseböcker av typen "Domsens
Basun" och "Ewighetennes
Betraeh-telse", som utgjorde begärliga
förlagsartiklar. Han påbörjade också
tryckningen av den stora kyrkobibeln
(Karl XII:s bibel), som emellertid ej
fullbordades förrän 1703, fyra år efter
hans död. Hans son Henrik K. (f. 1672,
† 1707) förestod 1695—1701 filialen i
Uppsala men flyttade sedan till
Stockholm, där han dock ej hann göra sig
gällande. C. B., B—z.
Keyser, Keijser, släkt, vars
äldste med visshet kände stamfar,
Jakob K. († 1683), synes ha inflyttat
från Hamburg till Stockholm, där
han blev borgare och handelsman. En
yngre son till Jakob K., innehavaren
av Nacka stärkelsebruk i Stockholms
län Abraham K. (f. 1673, † 1734),
blev farfar till lärftskramhandlaren
i Stockholm Abraham K. (f. 1745, †
1811), som med tiden blev den mest
betydande i sin bransch inom hela
landet; han var även stadsmajor vid
Stockholms borgerskaps militärkår.
Från honom härstamma alla nu
levande medl. av släkten. Son till
honom var frikyrkomannen ocli
köpmannen Gustaf K. (K. 1), far till
målarinnan Elisabeth K. (K. 4) och
farfar till grosshandlaren i
Stockholm Sixten K. (f. 1856, † 1940). En
brorson till K. 1 var kemisten Janne
K. (K. 2). Dennes brorsöner voro
filosofen och skolmannen Gustaf K. (K.
3) och hans bror, teol. dr Ernst Jakob
Keijser (f. 1846, † 1905). Den
sistnämnde var från 1895 till sin död
biskop i Skara.
1. Keyser, Gustaf Theodor,
frikyrkoman, köpman, f. 8 dec. 1785 i
Stockholm, † 8 juni 1853 därstädes.
Föräldrar: lärftskrämaren Abraham
K. och Johanna Christina Halling.
Gustaf Keyser, Teckning av J. Chr. Berger
1843.
■— K, vars föräldrar voro
inflytelserika medl. i den herrnhutiska
Brödra-societeten i Stockholm, gick i skola
i herrnhutarkolonin Christiansfeld i
Sönderjylland och senare i Herrnhut i
Sachsen, där ban sedan utbildades till
köpman. Efter hemkomsten till
Stockholm 1805 övertog lian faderns
lärfts-kramhandel. — K. tillhörde det 1809
bildade Evangeliska sällskapet,
vilket med engelska bibelsällskapets
ekonomiska stöd verkade för
spridandet av biblar i Sverige; denna
förlagsverksamhet leddes av K. År IS 15
blev han en av grundarna till det
ännu bestående Sv. bibelsällskapet,
vilket övertog förlaget. Ären 1815—
32 distribuerades i Sverige c:a 110 000
biblar och 235 000 ex. av Nya
testamentet. Av stor betydelse för vårt
lands religiösa liv på 1830—40-talen
blev förutom bibelutgivningen de av
K. distribuerade, från engelskan
översatta traktaterna. — K. var även
sysselsatt med många andra
missionsuppgifter. Han samarbetade med den
engelske metodistpredikanten George
Scott under dennes verksamhet i
Sverige 1830—42, och senare var han en
av C. O. Rosenius närmaste vänner
och understödjare. K. deltog även
i grundandet av Sv.
missionssällskapet 1S35, vars skattmästare och
sekr. han blev. Han förestod
distributionen av sällskapets organ,
Mis-sionstidn., liksom nykterhetstidn.
Fosterlandsvännen. År 1S49 var han
med om att grunda Sv.
diakonisssällskapet och var där v. ordf. och
kassaförvaltare 1S50—51. — Gift 1)
1810 med Beate-Sofie L’Orange, †
1838; 2) 1850 med författarinnan
Hilda Fredrika K., f. Almstedt (f. 1827,
† 1901), som utgivit några romaner
med historiskt motiv. — Litt.:
biografi av E. A. Jansson i Stockholms
julbok 1941. K. E. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
