Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kammecker, släkt - Kammecker, Martin - Kamph, släkt - 1. Kamph, Therese - 2. Kamph, Albert - Kantzow, von Kantzow, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kammecker
164
Kantzow
Therese Kamph,
sträckta domäner och blev stadsdelens
högst taxerade borgare. Hans minne
lever kvar i namnet Tyskbagargatan.
Enligt traditionen var han den förste,
som i Sverige bakade saffransbröd.
Han blev far till Joachim K. (f. 1643,
† 1732), som med stor heder följde i
faderns fotspår och ytterligare
utökade ägorna på Ladugårdslandet; han
var ålderman i Stockholms
bagar-ämbete 1695—1727 och led. av
borgarståndet vid sex riksdagar, den första
16S9 och den sista 1726. Även hans
son Karl K. (f. 1690, † 1780)
upprätthöll familjens bagartradition. En
kusin till denne var prästen Martin
K. (se nedan).
Kammecker, Martin,
universitetslärare, präst, f. 17 juni 1698 i
Simtuna skn, Västmanl. län, † 6 maj 1757
i Visby. Föräldrar: prosten
Wilhelm K. och Christina Waldia. —- K.
blev student i Uppsala 1713 och fil.
mag. 1722. Efter längre studieresor
i Danmark, Tyskland, Frankrike,
England och Holland blev han 1729
adjunkt i den filosofiska fakulteten i
Uppsala, där han föreläste i
statskunskap ocli författade ett stort och
uppmärksammat kollegium om Sveriges
statsskick (1731), vilket likväl ej
utgavs men finnes i talrika avskrifter.
År 1732 utnämndes lian till teol.
adjunkt och kyrkoherde i Uppsala-Näs
ocli 1742 till kontraktsprost i
Hagun-da kontrakt. Han kallades till
superintendent på Gotland 1745 och blev
teol. dr vid kröningen 1751. Han
deltog i riksdagarna 1742—43, 1746—47
och 1751—52. För sin samtid var K.
känd som en berest och grundlärd man
samt stor bokkännare. Teologen och
bibliografen S. Alnander anses ha fått
uppslaget till sitt arbete "Anvisning
til et utvaldt theologiskt bibliothek"
genom bekantskapen med K:s
privatbibliotek. — Gift 1735 med Cecilia
Elisabet (Lisa) Wallin. E. G. J.
Kamph [-mf], släkt, enligt
traditionen härstammande från Böhmen,
varifrån den på 1600-talet skall lia
inflyttat till Skåne. Släktens äldste
med visshet kände stamfar, Jeremias
K. (f. 1752, † 1844), flyttade till
Värmland och blev där godsägare i
Nors skn, varjämte lian arrenderade
Stora Årsås i Segerstads skn. Han
blev far till regementskommissarien,
godsägaren Per Fredrik K. (f. 1787,
† 1840), från vilken alla nu levande
medl. av släkten härstamma. Bland
dennes barn märkas bruksförvaltaren
Johan Ludvig K. (f. 1833, † 1919) och
skolföreståndarinnan Therese K. (K.
1). Johan Ludvig K. blev far till
järnvägsdirektören Albert K. (K. 2). En
brorson till K. 2 är byråchefen vid
Trafikförvaltningen
Göteborg—Dalarne—Gävle Sven Ludvig K. (f. 1898).
1. Kamph, Therese,
skolföreståndarinna, f. 25 febr. 1836 på
Vid-ön, Karlstads landsförs., Värml. län,
‡ 19 okt. 1884 i Göteborg. Föräldrar:
regementskommissarien Per Fredrik
K. och Lovisa Ulrica Wollert. — K.
gick först i flickskola i Karlstad och
studerade 1852—54 vid fru Marsens
berömda läroanstalt i Hamburg.
Redan vid aderton års ålder grundade
hon i Karlstad tills, med sina två
äldre systrar en helpension för
flickor, vilken emellertid av ekonomiska
skäl snart nedlades. Efter att 1865—
70 ha gjort ett försök med en
liknande skola i Kristinehamn flyttade
hon sistn. år till Stockholm och följde
där undervisningen vid Högre
lärarinneseminariet till 1872, då hon
blev föreståndarinna för Kjellbergska
flickskolan i Göteborg. Denna skola
utvidgades under K:s energiska
ledning och blev en av landets främsta
flickskolor. Strax fore hennes död
påbörjades där 1884 en
lärarinneutbildning, som avsågs bli jämställd med
Högre lärarinneseminariets i
Stockholm. Verksamheten måste efter ett
par år nedläggas, men planen
återupptogs och förverkligades 1908.
Mottaglig för nya idéer och benägen för
pedagogiska experiment införde K. i
sin skola en rad nya
undervisningsmoment, och i synnerhet ägnades stor
omsorg åt övningsämnena, t. ex.
pianospelning ocli handarbete. ■— Ogift.
—- Litt.: biografi i Tidskr. för
hemmet, 4, 18S5. K. E. L.
2. Kamph, Alb er t Oscar Ludvig,
järnvägsdirektör, f. 27 maj 1868 i
Sunne skn, Värml. län. Föräldrar:
bruksförvaltaren Johan Ludvig K. och
Hilda Christina Sjöholm. Brorson
till K. 1. — K. avlade mogenhetsex.
i Karlstad 1887 och var 1888—95
anställd vid Bergslagernas järnväg. Sistn.
år blev han kontrollör och 1899
trafikchef vid Norra Södermanlands järn-
väg. Åren 1902—04 var han
trafik-dir. vid Gävle—Dala järnvägar, 1914
blev han v. verkst. dir. vid
Trafikförvaltningen Göteborg—Stockholm
—Gävle, och 1917—34 var han verkst.
dir. vid
Stockholm—Västerås—Bergslagens nya järnvägs ab. Sedan 1914
är han bosatt i Stockholm. — K. har
gjort sig känd som en ovanligt
driftig och dugande järnvägsman. Han
har bl. a. varit led. av kommittéer
rörande personalförhållanden vid
Statens järnvägar, av 1919 års
stats-baneekonomikommission och av 1920
års ostkustbanekommitté. Han var
ordf. i styr. för Sv. järnvägarnas
as-suransfören. 1925—34 och i
Enskilda järnvägars försäkringsansitalt mot
olycksfall samt Enskilda
järnvägarnas ömsesidiga försäkringsfören. för
olycksfall i arbete 1915—34 samt led.
av styr. för Sv. järnvägsfören. 1909
—34, Sv. järnvägarnas
arbetsgivare-fören. 1908—34 och järnvägarnas
skiljedomstol 1911—20. Åren 1921—
29 var han medl. av Stockholms
hamnstyr., och 1923—29 tillhörde han
Stockholms stadsfullmäktige
(högern). — Gift 1896 med Hedvig
Lindegren. T. M.
Kantzow, von Kantzow,
gammal pommersk ätt, sannolikt
härstammande från den i Ukermark vid
pommerska gränsen till Mecklenburg
belägna byn Kantzow. Äldste med
visshet kände stamfadern Hans (von)
K., som levde i slutet av 1400-talet och
början av 1500-talet, var
borgmästare i Neu Brandenburg, där även hans
sonsons son, Johan K. († 1650), var
borgmästare. Denne blev farfars far
till Johan Albert K. (f. 1680, † 1753),
som inflyttade till Stralsund och blev
rådsherre därstädes. Dennes son,
affärsmannen Johan Albert K. (K. 1),
flyttade till Sverige; han blev far till
diplomaten Johan Albert K. (K. 2),
som adlades 1S12 och upphöjdes i
fri-lierrligt stånd 1821. Hans äldste son,
Albert Kamph,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
