Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Julin, släkt - Julin, Teodor - Julinder, Vilhelm - Julinschöld, Peter - Jundell, Isak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Julin
131
Jundell
fadern Per Andersson (f. omkr. 1695)
ägde en gård, som sedermera
brukades även av lians son Anders Persson
och dennes son Per Andersson. Den
sistnämndes äldre son, Anders, antog
släktnamnet Edstam och blev
stamfar för denna släkt, som ännu fortlever.
En yngre son till Per Andersson, Per
(f. i803, † 1863), antog släktnamnet
J. och blev komminister i Nyköping.
Bland dennes söner märkas
apotekaren i Hedemora Gustaf Teodor J. (f.
1845, † 1918) och apotekaren i Arvika,
industriidkaren och
kommunalmannen Carl Hjalmar J. (f. 1848, † 1925),
far till posttjänstemannen Teodor J.
(se nedan).
Julin, Johan Hjalmar Teodor,
posttjänsteman, f. 31 okt. 1880 i Säter.
Föräldrar: apotekaren Ejalmar J. och
Anna Jern. — Efter att ha börjat sin
bana som e. o. postexpeditör 1899
avlade J. mogenhetsex. 1901 i
Stockholm, blev postexpeditör i Stockholm
1905, förste postexpeditör 1910, tf.
kontrollör i mell. postdistriktet 1915,
notarie i Generalpoststyr. 1920 och
var postmästare i Stockholm 1935—
45. — J. företog studieresor till
Tyskland och Frankrike 1921 och 1923.
Åren 1913—17 redigerade han Sv.
postarkiv, och han tjänstgjorde 1905
—19 med vissa avbrott som lärare vid
Postväsendets undervisningsanstalt.
Vid den åttonde världspostkongressen
i Stockholm 1924 var J. verksam dels
som funktionär, dels som red. för
kon-gresstidn. Bulletin quotidien. Sedan
1937 har han varit huvudred, för Sv.
trafiktidn. J. har även beklätt ett
flertal poster ss. medl. av ett antal
postala fack- och
kamratorganisationer. Åren 1920—30 var han
socialdemokratisk led. av Första K. — Gift
1) 1908 med Elna Maria Lindeberg,
† 1924; 2) 1926 med Eva Maria
Elisabet Röhlander. H. Fr.
Julinder, Johan Vilhelm,
lutsångare (baryton), skådespelare, f. 26
sept. 1890 i Stockholm. Föräldrar:
revisorn Daniel J. och Tekla Eriksson.
— J. avlade studentex. i Stockholm
1910 och var 1911—15 anställd som
tjänsteman hos Stockholms stads
fattigvårdsnämnd. Från 1911 bedrev han
sångstudier bl. a. för Torsten
Lennartsson och Gillis Bratt och tog 1919
-—20 lektioner i lutspelning. Åren 1928
—29 vistades han tidvis i Paris för
att studera gamla franska visor. —
Sin teaterbana började J. 1918 vid
Mosebacke revyteater, varefter han
under 1920-talet var engagerad hos
Ernst Rolf och Albert Ranft samt vid
Skansens friluftsteater, allt i
Stockholm. — J. har främst blivit
uppskattad som röstbegåvad lutsångare med
livfullt föredrag och skicklig
behandling av lutan. Från omkr. 1920 liar
han sporadiskt framträtt bl. a. pä
kabareter i Stockholm, Köpenhamn
och Oslo. Definitiv publikframgång i
Stockholm vann han 1929 strax efter
Birger Sjöbergs död med en serie
vis-aftnar, vilkas program uteslutande
upptogo urval ur Fridas visor. Sedan
har J., ofta på initiativ av
Folkbild-ningsförb., berest hela landet med en
repertoar, som jämte Sjöberg omfattar
Bellman, Dan Andersson (särskilt i
S. Scholanders tondräkt), E. Taube
m. fi. J. har också tonsatt texter av
Dan Andersson, Karlfeldt, Jeremias i
Tröstlösa m. fi. Han ger
undervisning i "konsten att sjunga en visa"
samt i gitarr- och lutspelning. •— Gift
1933—40 med textilkonstnärinnan
Maja Vestin. H. G—t.
Julinschöld, Peter, före adlandet
Julin, finansman, f. 27 maj 1709 på
Nyhammars bruk, Heds skn,
Väst-mani. län, † 14 febr. 1768 i
Uppsala. Föräldrar: bruksägaren Anders
Persson Julin och Kristina Remmer.
—- J. blev student i Uppsala 1717,
promoverades 1737 som primus till
filosofie magister och blev s. å. docent
på avh. "De democratia literaria" (1—
2, 1735—37). Han var 1743 uppsatt i
första förslagsrummet till professuren
i poetik. År 1747 erhöll lian
hovintendents titel, och 1756 adlades han. -—
Åren 1731—38 var J. informator för
sedermera kammarherren J. Steuch,
förordnades 1738 till vik. räntmästare
och var från 1740 till sin död
räntmästare vid Uppsala univ. Från 1755,
då hans företrädare avlidit, uppbar
han hela den till ämbetet hörande
inkomsten, som motsvarade tre
prof.-löner. Sin syssla som räntmästare
skötte han med stor skicklighet. J:s
maktställning vid univ. var betydande.
Han tillhörde hattpartiet, och hans
inflytande över univ.-frågor i
allmänhet, även utnämningar, ansågs vara
stort. J., som personligen var
förmögen, ägnade sig åt omfattande
egendoms- och bruksaffärer och ägde
gårdar ocli bruksdelar främst i Uppland
och Västmanland. Hos J., som
utdelade god ränta, insatte många
uppsalaborgare sina pengar. Genom
mösspartiets 1767 införda och mot den
våldsamma spekulationen riktade
penningpolitik ruinerades J. helt. Trots
desperata räddningsförsök, bl. a.
tillgrepp på över 120 000 dlr smt ur
univ:s kassa, måste J. i jan. 1768
begära sig i konkurs. Han hade då en
skuld på över 11 tunnor guld. Han
säges ha dött av grämelse över sitt
fall. Uppsala univ. fick övertaga en
del av hans egendom, bl. a. hans hus
i Uppsala, stadens på den tiden
ståtligaste privata palats, där han ännu
1767 mottagit kronprinsparet som
gäster. — Ogift, — Litt.: C. Anner-
Isak Jundell.
stedt., "Upsala univ:s historia" (3:
1—2, 1913—14). B. L., T. D.
Jundell, Isak, barnläkare, f. 6
juni 1867 i Växjö, † 25 dec. 1945 i
Stockholm. Föräldrar: handlanden
Jacob Jundelsky och Sara Simon. ■—
J. avlade mogenhetsex. 1886, blev med.
kand. 1890, med. lic. 1895 och
disputerade 1898, allt i Stockholm, samt
promoverades s. å. i Uppsala. Han
hade förordnanden vid
Serafimerlasarettet i medicin 1S95—97, vid
Stockholms stads och läns kurhus 1897—
98 och vid Allm. barnhuset 1900—02.
Han var föreståndare för Stockholms
stads hälsovårdsnämnds
bakteriologiska laboratorium 1901—07 och för
Medicinalstyr: s vaccinationsanstalt
1905—09 samt var överläkare vid
Provisoriska sjukhuset i Stockholm 1907
—14. Sin 1898 vunna docentur i
invärtes medicin vid Karol. inst. fick han
1905 ändrad att gälla pediatrik; 1914
—32 var han prof. i ämnet där samt
överläkare vid Allm. barnhuset. J.
var en av sin tids ledande och socialt
mest aktiva sv. pediatriker. Han
beklädde även talrika kommittéuppdrag;
sålunda var han sekr. i kommittén för
inrättande av en statsmedicinsk
anstalt 1897—99, led. av
Medicinalstyr :s tuberkuloskommitté 1903—07,
ordf. i sjuksköterskekommittén 1912
-—16, led. av
fattigvårdslagstiftnings-kommittén 1916—21 och av Sv.
fattigvårdsförbis barnavårdsutskott från
1912. Han tillhörde stiftarna av
spädbarnshemmet vid Örby 1912 och av
Sv. fattigvårdsförb:s barnavårdsbyrå
1907 samt deltog i dessa anstalters
ledning och var deras läkare under
en följd av år. J. var medl. eller
hedersled. av flera vetenskapliga samfund.
Han redigerade Acta Pædiatrica från
dess grundande 1921 till sin död och
utgav ett 150-tal arbeten i
bakteriologi, internmedicin, pediatrik och
socialmedicin, däribland uppsatser om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
