Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Johson, Helge Axelsson - 4. Iohnson, Harry Axelsson, diplomat, mecenat, bror till J. 2 och J. 3, se s. 17 - Johnsson, se även Iohnson, Johnson, Jonson, Jonsson, Jonzon - Johnsson, Adolf, arméofficer, gymnastikdirektör, se s. 105 - Johnsson, Harald, författare, se s. 106 - Johnsson, Ivar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johnson
103
Johnsson
Helge Axelsson Johnson.
sisk vicekonsul i Stockholm 1901 och
konsul 1911. År 1922 blev han
hovjägmästare. -—■ <T. var en framstående
jordbrukare, som bl. a. ägde Berga
och Näringsberg i Västerhaninge skn,
Stockholms län. Han gjorde Berga
till en högt ansedd mönstergård och
till ett av landets främsta statliga
centra för ayrshireavel, varjämte han
upprättade en lantbruksskola på
gården. Med omsorg vårdade lian sina
stora jaktmarker vid Berga och deras
viltbestånd; under flera tiotal år ägde
kungliga jakter regelbundet rum där.
J. var även en skicklig konstkännare,
som bl. a. hyste stort intresse för
indisk konst och ägde en känd
Zorn-samling. Främst genom honom
stiftades 1918 Samfundet Nord. mus:s
vänner, vars skattmästare han var
till sin död. —J. stödde med
frikostighet bl. a. Nord. mus. och
Skansen, Sv. röda korset, Frälsningsarmén,
Dramatiska teaterns elevskola och
idrottsrörelsen samt hjälpte målare,
skulptörer och sångare. I sitt
testamente förordnade han om bildandet
av Helge Ax:son Johnsons stiftelse
med ett kapital av nära 3 mill. kr.;
den skall utöva välgörenhet, stödja
litterär ocli konstnärlig verksamhet
samt främja vetenskaplig forskning
m. m. Därjämte testamenterade J.
1,2 mill. kr. till skilda ändamål, ss.
300 000 kr. till Stadsmissionen i
Stockholm, 200 000 kr. till Frälsningsarmén
och 100 000 kr. var till bl. a. Sv. röda
korset, Sophiahemmet, Västerhaninge
förs:s fattiga, Höstsol ocli
Dramatiska teaterns elevskola. — Ogift.
S. L.
4. Iohnson, Harry Axelsson,
diplomat, mecenat, bror till J. 2 och
J. 3, se s. 17.
Johnsson, se även Iohnson,
Johnson, Jonson, Jonsson, Jontzon.
Johnsson, Adolf, arméofficer,
gymnastikdirektör, se s. 105.
Johnsson, Harald, författare, se
s. 100.
Johnsson, Ivar Viktor, skulptör,
f. 12 febr. 18S5 i Vittskövle skn,
Kris-tianst. län. Föräldrar:
stuteriföreståndaren Ola J. och Ingrid Matilda
Ingvarsson. — Efter skolgång i
Vittskövle och förberedande studier på
intendent Karlins
konstindustrianstalt vid Kulturhist. mus. i Lund kom
J. 1906 till Högre konstindustriella
skolan i Stockholm och fortsatte sin
utbildning vid Konstakad. 1908—11.
Under de närmast följ. åren vistades
lian mest i utlandet, Frankrike (1911
—12), Italien (1913—14) och
Danmark (1915—16). Han tillhörde den
första gruppen av konstnärer i den
berömda Smedsuddsvillan 1917. Sedan
1915 är han bosatt i Stockholm. J.
var lärare i skulptur vid Konstakad:s
dekorativa avd. 1918—20, varvid han
införde materialkännedom som
läroämne. Han framträdde första gången
offenligt med "De Unga" 1909 i
Stockholm och har senare deltagit i
en rad utställningar inom ocli utom
landet. J. blev led. av Konstakad. 1923.
Ären 1937—39 var han led. av
Statens konstråd. — J. var närmast
im-pressionist, då lian framträdde med
"De unga" 1909 ("Sjuk flicka", 1909,
"Konstnären Ivan Hoflund", 1911).
Under vistelsen i Paris 1911—12
övergav han den flytande måleriska
modelleringen för en stram, detaljknapp
plastisk formgivning, en
stilförändring, som bl. a. var inspirerad av lians
studium av gotisk, grekisk arkaisk,
italiensk ungrenässans- och samtida
fransk skulptur ("Kvinnohuvud",
1912, ebenholts, Göteborgs mus.;
"Flickan och sjötrollen", 1914, svart slipad
granit. Kungsparken, Göteborg;
"David", 1921, brons, ex. i Hälsingborg och
Zürich). J:s första
monumentaluppdrag var utsmyckningen av Tekn.
högskolans nybyggnad i Stockholm
med reliefer i röd granit och fajans,
Ivar Johnsson.
klockspel och fontäner 1915—19
(kompletterad 1928 med en fasadstaty i
löd granit av N. Tessin d. y.).
Konstnären ådagalade redan där en lycklig
känsla för samspelet mellan
arkitektur och skulptur. J:s produktion
under 1920-talet var karakteristisk för
decenniets klassicistiska strömning.
Han sökte med förkärlek motiv ur den
grekiska mytologin och återgav dem
i en sval greciserande stil. Figurerna
fångades gärna i en harmonisk
linjerytm i ett moment av en rörelse ("Mor
och barn", 1923, krederad träskulptur,
Nat. mus.; "Afrodite med den döende
Adonis", s. å., brons, ex. i Göteborgs
och Malmö mus.; "Den vrede Apollo",
1927, brons, Norrköpings mus.). En
tekniskt svår men mästerligt
genomförd uppgift var lågrelieferna i svart
polerad stuck för Stockholms
stadsbibl^ entré (1927). Motiven för de
figurrika, livligt berättande friserna
äro hämtade ur Iliaden. Från omkring
1930 kan man i konstnärens
produktion spåra en uppmjukning av den
stramt stiliserade formen och en större
realism. J. gav nu också i några verk
uttryck för en patetisk, intensiv
känsla, som kontrasterade mot det
föregående decenniets svala harmoni
("Kvinnan vid havet", 1932, brons,
krönfigur till monumentet över
sjökrigets offer i Göteborgs hamn;
"Flyende moder", 1937). Till det klassiskt
klara och rofyllda återvände J. i bl. a.
stuckrelieferna i Trons kapell på
Skogskyrkogården i Stockholm (1940).
Av J: s monumentalskulpturer må
för övrigt nämnas portalfigurparet
"Solen befruktar jorden" (1920,
granit) för Sveriges allm. hvpoteksbanks
hus vid Kungsträdgården i
Stockholm, "Tidens genius" (1929, svart
granit), monument över Baltiska
utställningen i Malmö,
Vegamonumen-tet (1930) vid Riksmus. i Stockholm,
minnesmärket över Karl XI i
Landskrona (1931), monumentalbrunnen
"Arbetets ära och glädje" (invigd
1942) i Eskilstuna, reliefen
"Elementen" (avtäckt 1944) på
Åtvidabergshuset vid Kungsträdgården i
Stockholm, ryttarstatyn "Kungen rider sin
eriksgata" (1945) vid
Maraboufabriken i Sundbyberg och Tycho
Brahemonumentet (1935—40, invigt 1946,
granit) på ön Ven. Två
monumentaluppgifter sysselsätta för närvarande
(1947) skulptören, nämligen
"Människan och hennes genius", avsedd för
platsen framför konstmus. i
Linköping, och "Livets brunn", avsedd för
Hertig Johans torg i Skövde. Förutom
porträttskulpturer har J. även utfört
rena bruksföremål, t. ex.
processionsspirorna för Karol. inst. och
Stockholms högskola (1931), samt
gjutjärnsurnor vid Nävekvarns bruk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
