Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johansson, Alf - Johansson, Algot - Johansson, Andreas, ingenjör, se s. 95 - Johansson, Aron - Johansson, Arvid, bergsingenjör, se s. 95 - Johansson, Arvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johansson 78 Johansson
Alf Johansson.
i Hälsingborg. Föräldrar: fabrikören
Carl Gustaf J. och Ililda
Hammarlund. —• Efter studentex. i
Hälsingborg 1919 diplomerades J. från
Handelshögskolan i Stockholm 1922 och
blev fil. kand. 1925, fil. lic. 1927 och
fil. dr 1934 på avh. "Löneutvecklingen
och arbetslösheten", allt vid
Stockholms högskola. Sedan 1934 är han
docent i politisk ekonomi vid
Stockholms högskola, där han var tf. prof.
1937—39. Sistn. år blev han e. o.
byråchef i Socialstyr. J. var lärare vid
Sjökrigsskolan 1927—39, vid
Landsorganisationens skola i Brunnsvik 1931
och vid Socialpolitiska inst. 1940. Han
var sekr. i bostadssociala utredningen
1933 och är sedan 1943 ordf. och chef
för Statens byggnadslånebyrå. Som
sakkunnig liar J. i diverse frågor
varit anlitad inom Social- och
Finans-dep. Han har deltagit i internat,
ar-betskonferensen i Genève 1935, 1936
och 1938. I 1936 års lönekommitté var
J. led. ss. expert i
regeringsdelegationen, och likaledes var han expert i
Arbetsmarknadskommissionen 1939.
Hans erfarenhet på detta område
föranledde hans kallande till ordf. i
1940 års
byggnadskostnadssakkunni-ga. Sedan 1941 är lian v. ordf. i
Riksbanksfullmäktige och sedan 1943 led.
av Försvarets
bostadsanskaffnings-nämnd, sakkunnig i Statens hyresråd
och led. av Statens lönekontrollnämnd
samt sedan 1944 led. av styr. för
Statens inst. för folkhälsan. J. har
ävenledes under åren varit en ofta anlitad
föredragshållare i
nationalekonomiska frågor. — J. har författat ett
tiotal betänkanden i bostadsfrågan, vilka
legat till grund för bl. a.
bostadssociala åtgärder till förmån för
barnrika familjer samt för
bostadspolitiken under krigsåren. Han var 1939—
42 medl. av red. för Ekonomisk tidskr.
— Gift 1932 med fil. lic. Brita
Åkerman, bitr. dir. i Sv. slöjdfören. och
ordf. i arbetsutskottet i Hemmens
forskningsinst. Å. L.
Johansson, John Algot,
fabriksidkare, f. 18 juli 1886 i Roasjö skn,
Älvsb. län. Föräldrar: hemmansägaren
August J. och Thekla Augusta
Eriksdotter. — J. fick redan vid fjorton års
ålder arbete hos en gårdfarihandlare.
År 1907 grundade han i Borås en liten
firma för tillverkning främst av
arbetskläder. Denna fick inom kort stor
framgång och är från 1940-talet, ett av
Europas största företag för
tillverkning av arbets- och sportkläder,
skjortor och barnoveralls. Sedan 1937 är
firman ab. under namnet Algot
Johansson ab. med J. som verkst. dir.
och styr.-ordf. och med ett
aktiekapital på" 4 mill. kr. — Gift 1907 med
Hildur Elisabet Johansson. E. ö—n.
Johansson, Andreas, ingenjör,
se s. 95.
Johansson, Aron, arkitekt, f. 11
jan. 1860 i Ryssby skn, Kronob. län,
† 2 april 1936 i Stockholm. Föräldrar:
torparen Johannes Svensson och Anna
Stina Jonasdotter. — J. studerade vid
Chalmersska slöjdskolan i Göteborg
1876—81 och vid Konstakad. 1881—
84, varpå han företog studieresor i
Tyskland, Frankrike, Spanien och
Italien 1884—89. Han utnämndes 1884
till arkitekt i överintendentsämbetet
(nuv. Byggnadsstyr.) och anställdes
1890 vid riksbyggnaderna på
Helgeandsholmen i Stockholm. Efter H.
Zettervalls avgång från ledningen
därav omarbetade J. dennes
förslagsritningar i förenklande riktning och
har sålunda kommit att stå som den
allmänt belackade skaparen av
riksdags- och riksbankshusen med deras
överlastade, • tyskpåverkade
barockformer, ehuru det snarare kan sägas,
att det är J:s förtjänst, att resultatet
inte blev värre. Arbetet påbörjades
1897 och färdigställdes resp. 1905 och
1906. J. var knappast någon
självständigt skapande begåvning utan följde
Johan-Olov Johansson.
Arvid Johansson.
med en viss smidighet tidssmakens
växlingar i den rad av byggnader han
utförde i Stockholm och landsorten.
Hans första enskilda byggnadsverk
var Stockholms stads sparbanks
huvudkontor (1896) i florentinsk
renässans, medan Danviks hem (invigt
1915) är kännetecknande för den
tidens förkärlek för teglet som
material och tyska riddarborgar som
inspirationskälla. J. uppförde dessutom
en mängd bank- och ämbetsbyggnader
i sv. städer. Han blev led. av
Konstakad. 1906. — Gift 1) 1890—1904
med Clara Herfordt; 2) 1908 med
Ulrika Elisabeth Ullman. Th. N.
Johansson, Arvid, bergsingenjör,
se s. 95.
Johansson, Johan Arvid,
elektrotekniker, ämbetsman, f. 4 nov. 1882
i Tärna skn, Västmanl. län, ‡ 8 april
1946 i Stockholm. Föräldrar:
hemmansägaren Johan Alfred J. och Tekla
Larsson. — Efter avgångsex. från
Technische Hochschule i Karlsruhe
1913 blev J. först tekniskt biträde,
därefter underingenjör vid
Järnvägsstyr :s elektrotekniska byrå, dit han,
efter två år i enskilt järnvägsbolag,
återkom som byråingenjör. År 1919
erhöll han samma befattning vid
Statens elektriska inspektion och var från
1920 till sin död förste, byråingenjör
vid Kommerskollegii industribyrå
(numera elektriska byrån). Åren 1928—
38 var han statens tillsyningsman
över elektriska
starkströmsanläggningar inom ö. inspektionsområdet
och samtidigt elektrisk
specialinspektör vid Yrkesinspektionen. Från 1926
var han av
brandförsäkringsanstalternas elektriska nämnd godkänd
besiktningsman och från 1933 sakkunnig
hos Skolöverstyr. betr. den
elektrotekniska yrkesundervisningen samt
inspektör för den elektriska
installa-törsundervisningen. Från 1944 var
han inspektör för den elektrotekniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
