Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Isberg, Anders - 2. Isberg, Hagbard - 3. Isberg, Orvar - Iser, Matthias - Ising, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Isberg
22
Ising
Anders Isberg.
kyrkor" (1914—15), "Malmö stads
600-årsjubileum 1319—1919" (1919)
och "Skolväsendet i Malmö. 1.
Medeltiden" (1933), där hans omfattande
kunskaper stundom blandas med en
viss benägenhet för fantasteri och brist
på historisk kritik. Han utgav även
andra personhistoriska och
kulturhistoriska arbeten och uppsatser samt
diktsamlingen "Ur min drömvärld"
(1938). Han var en av
initiativtagarna till Lomma villasamhälles
anläggning 1905—06 och bosatt där från
1906. — Gift 1899 med Signe Maria
Widell B. B., H. Wn.
2. Isberg, Karl Hagbard
Vilhelm, präst, författare, f. 14 juli 1880
i Malmö. Föräldrar: förste
järnvägsbokhållaren Karl Ulrik I. och Emilia
Henrietta Wilhelmina Jahn. Brorson
till I. 1. — I. avlade mogenhetsex. i
Malmö 1S98 och prästex. i Lund 1903
samt prästvigdes där s. å. Han var
pastor vid länslasarettet och
fattigvårdsinrättningen där 1904—07,
kyrkoadjunkt i Malmö 1907—12 och
komminister i Lund 1912—16 samt är
kyrkoherde i Malmö Caroli förs. sedan
1916. Han har anlitats för
utredningar, administrativa uppgifter och
upplysande verksamhet inom den statliga
barn- och ungdomsvården; framför
allt har han arbetat för en reformerad
förlossningsvård och för att förbättra
de utomäktenskapliga barnens
ställning. I. företräder en åskådning,
enligt vilken socialt arbete utgör ett
led i kyrkans religiösa uppgift. Bl.
a. har han lagt sig vinn om
söndagsskolan samt publicerat predikningar
och berättelser för barn. — Gift 1908
med Anna Augusta Widegren. G. W.
3. Isberg, Orvar Fritiof Anders
TJlrik, paleozoolog, f. 7 nov. 1884 i
Malmö. Bror till I. 2. — Efter
stu-dentex. i Linköping 1910 blev I. fil.
kand. 1915, fil. lic. 1918 och fil. mag.
1923, allt vid Lunds univ., samt fil.
dr 1935 vid Uppsala univ. År 1930
blev han lektor i biologi vid Luleå
högre allm. läroverk och var 1937—
45 lektor i geografi och biologi vid
Bromma högre allm. läroverk i
Stockholm. I. har utfört intressanta
undersökningar över garfågelns,
kärrsköldpaddans och renens förekomst i
Sverige under postglacial tid. I sin
drsavli. "Studien über
Lamellibran-chiaten des Leptaenakalkes in
Dalarna" (1934) ger lian en bild av detta
områdes ordoviciska och siluriska
musselfauna. Flera av sina avh. har
han sammanfattat i
populärvetenskapliga artiklar i bl. a. Naturens liv,
Ymer samt Fauna och Flora. Han har
även verkat som föreläsare och
kursledare. — Gift 1927—40 med Ebba
Ulrika Heike. T. F.
I ser, Matthias, biskop, f. 7
okt. 1645 i Alsters skn, Yärml. län,
† 19 febr. 1725 i Västerås. Föräldrar:
Orvar Isberg.
komministern Johannes I. och Märta
Svensdotter Ekeblad. — 1. blev
student i Uppsala 1663 och erhöll
magistergraden där 1672. Följ. år blev han
prästvigd i Karlstad och förordnades
1674 till pastor vid Livreg. till häst.
Som sådan deltog han i kriget i Skåne
och kom då i nära förbindelse med
Karl XI, som 1676 utnämnde honom
till ord. hovpredikant och två år
senare till kyrkoherde i Maria förs. i
Stockholm samt 1681 till kyrkoherde
vid Storkyrkan och præses i
Stockholms stads konsistorium. Han blev
vidare led. av stora kommissionen
för granskningen av
förmyndarregeringens förvaltning. Vid jubelfesten i
Uppsala 1693 promoverades han till
teol. dr. Efter trettio års verksamhet
som "præses consistorii urbici"
utnämndes I., som 1700 av magistraten
föreslagits till en ifrågasatt
biskopsvärdighet för Stockholm, till biskop
i Västerås 1711. Trots sin höga ålder
utövade lian där en mångsidig
verksamhet. År 1702 ingrep I. strängt mot
en pietistisk krets i Stockholm. Efter
Karl XII:s död förfäktade han jämte
ärkebiskopen men mot prästeståndets
flertal kronans rätt enligt 1686 års
kyrkolag att tillsätta biskopar. — Gift
1677 med Margareta Nyman. O. H.
Ising, Gustaf Adolf, fysiker, f. 19
febr. 1883 i Finja skn, Kristianst, län.
Föräldrar: godsägaren och
riksdagsmannen Jonas Nilsson och Maria
Jönsson. — I. avlade mogenhetsex. i Lund
1900 och studerade därefter vid
Stockholms högskola. Han avlade fil.
kand.-ex. 1903 vid Uppsala univ. och fil.
lic.-ex. 1910 vid Stockholms högskola, där
lian 1919 blev fil. dr och docent i fysik.
Åren 1920—28 uppehöll lian den
va-kanta professuren i fysik vid
högskolan, och 1929—36 var lian laborator
i fysik därstädes. Sedan 1945 är han
speciallärare i geofysikalisk
malmletning vid Tekn. högskolan. År 1934
erhöll I. prof:s namn. Han invaldes
1935 i Vet, akad. och blev s. å. även
föreståndare för dess fysiska kabinett
och dess museum för de exakta
vetenskapernas historia. Åren 1935—36
inrättade han ett eget geofysiskt
laboratorium i Djursholm. I. har
företagit studieresor, bl. a. till England,
Tyskland, Holland och Schweiz.— I:s
vetenskapliga verksamhet har ägnats
åt uppgifter inom såväl fysiken som
geofysiken. Han liar bl. a.
konstruerat olika typer av ytterst känsliga
elektriska mätinstrument och har både
teoretiskt och experimentellt
fastställt den grad av noggrannhet, som
är möjlig att uppnå hos dylika.
Bland hans arbeten märkas
"Undersökningar rörande elektrometrar"
(drsavh., 1919), undersökningar över
luftelektriciteten, den kosmiska
strålningen, den varviga lerans
magnetiska egenskaper samt en teori, som
Matthias Iser. Målning (detalj) av okänd
konstnär 1713 (Västerås domkapitel).
L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
