Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Håkansson, Ossian - Håkansson, Per - 1. Håkansson, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af Håkansson
579
af Håkansson
Ossian Håkansson.
† 5 aug. 192S i Sunne skn, Värml.
län. Föräldrar: postiljonen Carl H.
oeh Matilda Nilsdotter. — Efter
skolgång i Växjö gymnasium var H.
dekorationsmålare samtidigt med att
han energiskt arbetade inom den
socialdemokratiska ungdomsrörelsen och
i egenskap av medl. av
Höglundsfalangen framträdde som agitator
oeh journalist. Han vistades i
Förenta staterna under några år, och där
drog han sig fram på olika sätt men
ägnade sin huvudsakliga tid åt
arbetarrörelsen. År 1912 återvände H.
till Sverige, och 1919—25 var han
arkivarie i Folkets Dagblad Politiken
och under en kortare tid medarb. i
Den Nya Politiken. Av betydelse blev
han i synnerhet genom sina
idealistiska strävanden att vinna
arbetarklassen för museala oeh
kulturhistoriska intressen —- själv erhöll han
stipendium ur Längmanska
kulturfonden för studier i utländska museer av
medeltida verktyg —- och som
initiativtagare till Arbetarnas
kulturhistoriska sällskap (1926), vars styr. lian
tilhörde till sin död. — Som förf.
debuterade H. under pseud. Håkan Röde
med en samling "Dikter" (1909),
varefter han bl. a. utgav "Gryningstiden"
(1925), en kulturhistorisk skildring
från stenåldern, följd av "Genom
vildars och urgamla kulturers land"
(1926) samt gedigna
fackförenings-historiker som "De som byggt
Stockholm" (1925), "Med stolpskor ocli
linjetång från Skåne till Lappland"
(1926) och "Bland kulturens
primärarbetare" (1928). — H. var en flitig
översättare av anglosachsisk
litteratur, särskilt i arbetarfrågor. ■— Gift
1913 med Anna Gunhild Håkansson.
— Litt,: F. Ström, "N. H. O. H." (i
Notiser från Arbetarnas
kulturhistoriska sällskap 1928). R. A.
Håkansson, Per, industriman,
filantrop, f. 21 sept. 1S42 i Äspliults
skn, Kristianst. län, † 11 juli 191S i
Stockholm. Föräldrar: lantbrukaren
Håkan Perssm och Hanna Persdotter.
— H. blev student i Lund 1863 och
avlade där teoretisk teologisk ex. 1865,
varpå han övergick till kemiska
studier och blev fil. kand. 1871 och fil.
dr 1874. Han företog en resa till
Tyskland för att där studera
tillverkningen av spritättika och anlade efter
hemkomsten en ättikfabrik i Eslöv
1S74. Åren 1889—93
utexperimenterade han det antiseptiska medlet
Salu-brin, som snart fick vidsträckt
användning landet runt. Sitt goda
försäljningsresultat nådde H. till stor
del tack vare outtröttliga
annonskampanjer. Han förde mångåriga
processer ang. missbruk av hans patent och
varumärken och fick slutligen dessas
inregistrering fastställda av Högsta
domstolen; dessa utslag hade
prejudi-cerande betydelse. — H. gjorde sig
redan i livstiden känd för sin
filantropiska verksamhet och grundade
genom testamente "Doktor P.
Håkanssons stiftelse", som sedan 1919 är
ägare till ab. P. Håkansson, Eslöv.
Dess fabriker, som alltjämt
tillverka Salubrin och spritättika,
utökades 1940 med P. Håkanssons
kon-servab:s fabrik. Stiftelsens
behållning användes enligt
testaments-föreslkrifterna till understöd åt
kroniskt sjuka, till anslag åt en
sjukvårdsinrättning i Eslöv och åt
Hemmet för kroniskt sjuka i Lund.
Stiftelsen utdelar även stipendier för
främjandet av medicinsk och kemisk
forskning. —• Gift 1877 med Hilda
Malm. — Litt.: "Fästskrift till
hugfästande av Fil. dr P. H:s minne"
(1924); "Till hundraårsminnet. Fil.
dr P. H., Salubrins upphovsman"
(1942). S. B., H. N—m.
1. Håkansson, Olof,
bondepolitiker, f. 1695 i Lösens by i Lösens skn,
Blek. län, † 18 nov. 1769 i
Stockholm. Föräldrar: kronobonden nåkan
Per Håkansson.
Olof Håkansson, Målning av T,. Pasch <1. y.
(Gripsholm).
Ofredsson och Sissela Hansdotter. —
Redan 1710 förlorade H. sin far ocli
övertog då själv skötseln av
fädernehemmanet nr 28 i Lösens by, vilket
lian 1751 skatteköpte. I hembygden
fick han snart ett flertal olika
kommunala förtroendeuppdrag och valdes
1726 att representera Östra och
Me-delsta härader vid riksdagen. Han var
sedan riksdagsrepr. för hela Blekinge
vid riksdagarna 1731—69 och var
därvid undertalman 1734 samt talman
vid frihetstidens alla följande
riksdagar utom 1765—66. I bondeståndet
gjorde lian sig bemärkt som en
måttfull, klok, försiktig och ytterst
skicklig taktiker; redan ss. undertalman
ledde lian ofta ståndet efter sin vilja.
Hans skarpa förstånd,
genomträngande urskillningsförmåga, makalösa
minne, folkliga vältalighet, klangfulla
och vinnande röst, hans sällsynta
förmåga att klart och enkelt framlägga
sina tankar samt icke minst hans
slughet och slagfärdighet gjorde
honom, fastän han saknade nästan all
boklig bildning och knappast kunde
skriva citt namn, till 1700-talets mest
betydande sv. bondehövding. H.
framträdde först ss. ivrig motståndare
till hattpartiet och torde liksom
flertalet bönder ha önskat kungamakten
stärkt. Hattarnas ryska krig 1741—
43 sökte han förgäves förhindra. I
tronföljdsfrågan 1743 stod han till
en början icke främmande för tanken
på den danske kronprinsen Fredriks
kandidatur men ogillade livligt den
bonderadikalism, som ledde till "den
stora daldansen". Efter upprorets
krossande lyckades H., som alltid haft
en stark, mera sansad minoritet kring
sig, snabbt förmå ståndet att godtaga
Adolf Fredrik ss. tronföljare. Ännu
vid riksdagen 1746—47 samverkade
H. dock med mössorna, men vid den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
