Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hyltén-Cavallius, släkt - 1. Hyltén-Cavallius, Gustaf - 2. Hyltén-Cavallius, Gunnar - 3. Hyltén-Cavallius, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hyltén-Cavallius
574
Hyltén-Cavallius
Gustaf Hyltén-Cavallius. Målning (detalj) av
Schramm.
† 1853) ocli etnologen ocli förf.
Gunnar H. (H. 2), vilka av föräldrarnas
efternamn bildade släktnamnet H. Son
till H. 2 var översten Carl H. (H. 3),
son till H. 3 regissören Ragnar H.
(H. 4).
1. Hyltén-Cavallius, Gustaf
Erie, sjöofficer, marinorganisatör,
botanist, f. 13 juni 1815 på Äspemon,
Blädinge skn, Kronob. län, † 6 juni
lS88iLund. Föräldrar:
kontraktsprosten fil. mag. Carl Fredrik Cavallius
och Anna Elisabeth Eyltenius. — H.
avlade med utmärkelse sjöofficersex.
1835 och utnämndes kort därefter till
sekundlöjtnant i flottan. År 1841
började lian, försedd med k. stipendium,
en treårig kommendering vid
engelska flottan, tjänstgjorde 1844 på ett
franskt krigsskepp och befordrades
året efter hemkomsten 1845 till
premiärlöjtnant. År 1850 inträdde H.
i österrikisk tjänst som
Linieschiffs-lieutnant ocli blev 1851
ekipagemästare vid sjöarsenalen i Venedig samt
senare varvschef i Pola. Han trädde
1852 i preussisk tjänst som
korvett-kapten, anställdes i preussiska
marinens överkommando och blev adjutant
hos marinchefen, prins Adalbert. Följ.
år blev han chef för flottans stab och
tf. dir. för amiralitetets tekniska
avd., erhöll 1854 avsked ur sv. flottan
och utnämndes, nu definitivt i
preussisk tjänst, till Kapitän zur See
(kommendör). I det nya preussiska
amiralitetet, vars organiserande H. haft stor
del i, var han chef för den tekniska
avd. och själen i det fortsatta
organisationsarbetet. Han utarbetade flera
viktiga reglementen, förvärvade från
England ett övnings- och modellfartyg,
främjade sjöartilleriets utveckling
genom införande av ett nytt kanonsystem
efter egna ritningar och beräkningar
samt uppgjorde planritningar och
förslag till varvsanläggningar vid den
nya örlogsstationen vid Jade
(Wilhelmshaven). H., som var en
temperamentsfull natur och därtill främling,
fick under sin verksamhet många
avundsmän och fiender. Slutligen
tröttnade han på de obehag han utsattes
för, tog 1857 avsked och återvände
till Sverige, där han bosatte sig som
lantbrukare i Småland. Mot slutet av
1870-talet började han ägna sig åt
botanik och flyttade 1882 till Lund,
där han grundade den internationella
botaniska bytesfören. Linnæa,
sedermera omorganiserad till ett
internationellt förb. av bytesfören: ar. Han
efterlämnade ett av Sveriges största
och vackraste enskilda herbarier. Han
blev hedersled, av
örlogsmannasällskapet 1878. — Gift 1857 med
friherrinnan Henriette Eleonore
Gyllenkrok. F. M.
2. Hyltén-Cavallius, Gunnar
Olof, etnolog, författare, f. 18 maj
ISIS på Hönetorp i Vislanda skn,
Kronob. län, † 5 juli 1889 på
Sunnan-vik i Skatelövs skn, Kronob. län. Bror
till H. 1. — H. blev student i
Uppsala 1S35, avlade teologisk ex. s. å.
ocli ekonomisk ex. 1S37, blev 1S39 fil.
kand., fil. mag. och e. o. amanuens
vid K. bibi. samt förste amanuens där
1852. Av H:s minnesanteckningar
från 1856—57 framgår, att han
under Krimkriget var Oscar I:s agent
och inofficielle presschef. Åren 1856
—60 var han chef för K. M:ts
hovkapell och teatrar och 1860—64 chargé
d’affaires vid kejserliga hovet i
Brasilien samt 1861—64 tillika
generalkonsul i Rio de Janeiro. Där ådrog
lian sig en svår sjukdom och försattes
sistn. år i disponibilitet; han
pensionerades 1880. Efter hemkomsten slog
han sig ned som jordbrukare i Värend,
först på Stora Målen i Moheda skn,
sedan på Sunnanvik i Skatelövs skn. —
H. gjorde sig tidigt känd som en flitig
samlare av folkminnen. Av stor
betydelse för honom blev bekantskapen med
Gunnar Hyltén-Cavallius.
G. Stephens, tills, med vilken han
utgav "Svenska folksagor och äfventyr"
(1844—49, nya uppl. 1875, 1915—16
och 1942 samt en folkupplaga 1942)
och "Sveriges historiska och politiska
visor" (1853). H. utgav därjämte flera
språk- och släkthistoriska arbeten.
Främst genom H:s initiativ tillkommo
Sv. fornskriftsällskapet 1843,
Konstnärsgillet i Stockholm 1845 och Sv.
fornminnesföreningen 1869. Som
dramatisk förf. framträdde han 1S46
med det historiska skådespelet
"Dackefejden", som s. å. uppfördes på K.
teatern men måste nedläggas efter
fem föreställningar. Större framgång
hade han som utgivare av Barfods
"Märkvärdigheter rörande Sveriges
förhållanden 1788—94" (1846) och
"Märkvärdigheter rörande skånska
adeln" (1847). Hans förnämsta verk
är dock "Wärend och Wirdarne. Ett
försök i svensk ethnologi" (1—2,
1864—6S; ny uppl. 1921—22), som
vid utgivandet möttes med köld men
som senare vunnit popularitet och
spritts i vida kretsar. H. utgick i
detta arbete från den ohållbara teorin
om en lapsk-finsk urbefolkning i
Sverige men skapade dock
utgångspunkten för en vetenskaplig etnologi. Han
var också den förste, som utnyttjade
det äldre sv. domboksmaterialet. -—
Vårt första allmogemuseum,
Smålands museum i Växjö, inrättade H.
1S67 och gav därigenom Artur
Hazelius en av de viktigaste impulserna till
Nord. mus. När H. öppnade Sv.
forn-minnesfören:s första årsmöte i Växjö
1870, inleddes en ny epok i sv.
folklivsforskning. — H. blev 1S83
hedersled. av Vitt. akad. Hans 1882
författade självbiografi "Ur mitt framfarna
lif" utgavs 1929 och beskrivningen av
hans ungdomsresor av prof. Sigurd
Erixon 1942 under titeln "En
student upptäcker sitt land 1835". H:s
föremålssamlingar skänktes till
Smålands museum, medan större delen av
hans handskrifter överlämnades t.ill
K. bibi. Till hundraårsminnet av hans
födelse grundades
Hyltén-Cavallius-stiftelsen för folkminnesforskning i
Lund. — Gift 1847 med Maria Sophia
Margareta Häggström. •—■ Litt.: P. G.
Wistrand, "Smålands nation i
Uppsala. 1. 1637—1844" (1894); biografi
av H. Wieselgren i "I gamla dagar
och i våra", 1900. R. A.
3. Hyltén-Cavallius, Carl,
arméofficer, vapentekniker, f. 5 juni 1851
på Årsta holmar, Brännkyrka förs.,
Stockholm, † 23 aug. 1931 i
Stockholm. Son till H. 2. — H. blev
underlöjtnant vid Kronobergs reg. 1871 och
erhöll transport till Vendes
artilleri-reg. 1872. Han utexaminerades från
Krigshögskolan på Marieberg 1875,
var artilleristabsofficer 1882—90 och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
