Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huss, släkt - 1. Huss, Måns - 2. Huss, Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Huss
562
Huss
Hagnus Huss (2).
namnet H. Den äldre av dessa var
den s. k. "Vild-Hussen", Måns H.
(H. 1). Hans brorson var läkaren och
generaldir. Magnus H. (H. 2), som
1857 adlades med bibehållet namn och
själv slöt sin ätt. En brorsons son till H.
2 är föreståndaren för Hussborgs
lantmannaskola i Medelpad, agronomen
Carl Johan Magnus H. (f. 1883). —
Erån en yngre bror till den
ovannämnde guvernementsfiskalen Johan H. (†
1675), kyrkoherden i Torp i Medelpad
Olof H. (f. 1636, † 1701), härstammar
släkten H:s andra huvudlinje. Till
dess äldre gren hörde en sonsons son
till Olof H., lektorn i Härnösand Olof
H. (f. 1756, † 1840), som erhöll prof :s
titel. Han blev farfars far till
distriktsläkaren i Uppsala Per Ivar H.
(f. 1888). Andra huvudlinjens yngre
gren utgick med Olof H:s sonson,
översten Olof H. (f. 1714, † 1785),
som 1772 adlades med namnet af H.
1. Huss, Magrnis (Måns),
köpman, f. 18 april 1755 i Böda,
Indals-Lidens skn, Västernorrl. län, drunk-
nad 23 juni 1797 i Indalsälven.
Föräldrar: häradsdomaren Måns
Michels-son och Anna Lisa Wisslander. — H.
härstammade på mödernet från
släkten Huss, vilket namn han antog. Han
började tidigt ägna sig åt affärer och
gick köpmännen i Sundsvall till handa
vid virkesuppköp. Medan han ännu var
handelsbetjänt i Sundsvall, drev han
självständig verksamhet och ingick
t. ex. kontrakt om byggandet av
handelsfartyg. År 1786 sökte han burskap
men synes ha haft motståndare inom
stadens handelssocietet, varför han
först efter besvär hos
Kommerskollegium blev antagen. Även i
fortsättningen finnas vittnesbörd om att han
haf t andra svårigheter i sina
förbindelser med stadens borgare. År 1793 miste
han burskapet på grund av oförmåga
att betala sina utskylder. Strax därpå
trädde han i tjänst hos det s. k.
Storforsbolaget. Detta bolag bestod av
hemmansägare i Stugu by och
Ragunda skn. Deras önskan att leda
Indalsälven förbi den branta Gedungs-
forsen liade framsprungit ur de
svårigheter, som den beredde
timmer-flottndngen, ehuru även strategiska
skäl i fråga om förbindelserna med
Jämtland torde ha inverkat. Sedan
omkr. 1750 liade Sundsvallsborgarna
arbetat för planen, och från 1766
förelåg ett projekt av den tillkallade
experten Jakob Stenius. År 1779 gav K.
M:t sitt bifall, och arbetet
påbörjades men avstannade snart. H. åtog sig
1793 att för 100 rdr i kosthåll och
arvode genomföra arbetet, som bestod
i att skära igenom en grusplatå vid
Bagundasjöns s. ände. Han fann på,
att man kunde leda vattnet från
Bo-ängsbäcken, som rann ut därifrån,
ned på grusbarriären och låta
vattnet utföra det mesta av grävningen.
Aftonen 6 juni 1796 bröto vår- och
fjällfloderna igenom, Bagundasjöns
vatten forsade utför i den nya fåran,
och vattnet i älven steg på sina håll
24 m över den normala nivån och
ödelade bebyggelsen utefter stränderna.
Den forna Gedungsforsen, därefter
kallad ’"Döda fallet", ligger sedan
dess uttorkad. — Om "Vild-Hussen"
ha många traditioner uppstått, ej
minst om hans död, som, sannolikt
utan grund, påstås ha förorsakats av
lians fiender. Troligt är, att H. på
grund av egen oförsiktighet drunknat
i älven. En skönlitterär bild av
honom gav Per Hallström i sin bekanta
berättelse "Döda fallet" (1912). —
Gift troligen 1787 med Katarina
Dahlman. — Litt.: J. A. Englund,
"Gedungsen eller Bagundasjöns
utgräf-ning" (1853); N. Alinlund,
"Sundsvalls historia" (2, 1921). T. H.
2. Huss, Magnus, läkare,
ämbetsman, f. 22 okt. 1807 i Torps skn,
Medelpad, † 22 april 1890 i
Stockholm. Föräldrar: kont raktsprosten
och kyrkoherden Johan B. och
Katarina Magdalena Hellzén. Brorson
till H. 1. — Efter skolgång i
Härnösand blev H. 1824 student i
Uppsala, studerade där till en början
naturvetenskap med botanik och kemi
som huvudämnen samt blev fil. kand.
1829 och fil. dr 1830. Därefter läste
han medicin och blev med. kand. 1832,
med. lic. 1834 och efter disp. s. å. med.
dr 1835. Under studietiden läste han
bl. a. även div. mystiska skriftställare,
för vilka lian livet ut bevarade en
viss förkärlek. Då medicinfakulteten
i Uppsala genomgick en period av
förfall, begav sig H. därjämte till
Stockholm för att studera anatomi under
A. Retzius och bedriva jämförande
klinisk-patologiska studier på
sjukhus, vartill tillfälle märkligt nog inte
gavs i Uppsala. H. studerade hellre
sin store föregångare i Wien J. P.
Franks skrifter än naturfilosofen och
teoretikern I. Hwassers läror, vilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
