Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hultman, Gustaf - Hultman, Ivar - Hultman, Johan - Hultmark, Emil - Hultquist, se även Hultkvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hultenberg
556
Hultgren
holms gasverk, där han var ingenjör
1896—1914. Ären 1914—25 ägnade
han sig åt enskild verksamhet, ocli
1925—40 var han överingenjör vid
gasverket. Åren 1915—17 var H.
lärare i industriell ekonomi vid Tekn.
högskolan. Som uppfinnare har han
erhållit ett sjuttiotal patent; främst
märkas nya metoder för tillverkning
av kromalun och framställning av
oljor m. m. ur alunskiffer. — H. har
gjort en uppmärksammad insats som
kommunalman. Han var led. av
Stockholms stadsfullmäktige (högern) 1915
-—25 och därunder led. av
stadskollegiet, gatunämnden, v. ordf. i
folkskoledirektionen m. m. Ären 1920—38 var
han stvr.-led. i ab. Stockholms
spårvägar och v. ordf. där 1934—38; 1922
—39 var han ordf. i styr. för den högre
tekniska folkskolan, numera tekniska
mellanskolan, samt är inspektor där
sedan 1940. Han var styr.-ordf. i Sv.
gasverksfören. 1927—40, erhöll dess
förtjänstmedalj i guld 1940, var led.
av den internat, gasunionens råd 1931
—40 (v. president från 1937) samt är
styr.-led. i Sveriges kemiska
industrikontor sedan 1927. Han var v. ordf. i
Allm. valmansförb. för Stockholm
1922—33. År 1919 blev han led. av Ing.
vet. akad. (hedersled. 1940) och 1943
erhöll han dess Peter Klasonmedalj i
guld för sina förtjänster i fråga om
den tekniska utformningen av
ugnssystem för skifferdestillation. Han är
ordf. sedan 1938 i Fören.
kolningslaboratoriet ocli sedan 1941 i Sv.
kolimportörers fören. 1939, u. p. a. —
Gift 1904 med Agnes Maria
Hultman. S. R., H. N—rn.
Hultman, Johannes Ivar,
bankman, f. 5 april 1879 i Karlstad.
Föräldrar: lanträntmästaren Carl
Gustaf H. och Amalia Naijström. — Efter
mogenhetsex. 189S anställdes H. s. å.
i Riksbanken i Karlstad och 1904 vid
huvudkontoret. Han studerade 1904
—07 vid Stockholms högskola och
1907—08 vid Handelshögskolan i
Berlin samt företog 1911 en studieresa
till Paris. H. ledde bankkursen vid
bröderna Påhlmans liandelsinst. 1907
—10 och var lärare i bankteknik vid
Handelshögskolan i Stockholm 1909
—13. Åren 1915—19 var han notarie
hos bankoutskottet, 1917—19 sekr.
hos finansrådet ocli 1918—19 sekr.
hos kapitalkontrollnämnden. År 1919
blev H. direktör i Norrköpings
enskilda bank i Stockholm, vilken
befattning han innehade även sedan
banken .sammanslagits med
östergöt-lands enskilda bank. I sistn. bank var
H. anställd till 1933, från fusionen
1927 som verkst. dir. vid bankens
kontor i Stockholm. H. har bl. a. utgivit
"Praktisk handbok i bankväsendet"
(1901; 4:e uppl. 1919), "Bankteknik"
Emil Hultmark.
(1909; 5:e uppl. 1931), "Europas
centralbanker" (1909; tysk uppl. 1912),
"Räntetabeller" (tills, med A.
Johansson, 1913) och "Föreläsningar i
bankteknik" (19’14). — Gift 1) 1909 med
Tyra Wegelius, † 1923; 2) 1924 med
Hanna-Maria Jönsson. R. T—m.
Hultman, Johan, taffeltäckare,
memoarförfattare, f. sannolikt 1666,
† 19 dec. 1735 i Stockholm. — Redan
1680 synes H. ha varit i tjänst vid
hovet eller hos någon adelsman, som
vistades vid hovet. Han hade
sedan anställning hos olika högadliga
familjer, bl. a. lios greve Nils
Gyldenstolpe, där han var mycket
uppskattad. År 1694 blev han lakej hos prins
Karl, sedermera Karl XII, och år
1711 befordrades han i Bender till
taffeltäckare. H. var en nitisk och
trogen tjänare av kungahuset. Från
hösten 1707 följde han Karl XII i
kriget och fick i slaget vid Poltava
och under marschen till Turkiet och
vistelsen där många tillfällen att visa
konungen personligen sin
tjänstvillighet. Att Karl XII uppskattade
honom framgår bl. a. av att han, sedan
H:s första hustru avlidit, gav honom
ett anslag på 200 daler silvermynt
årligen till hans barns uppfostran. År
1734 överlämnade H. till Fredrik I och
Ulrika Eleonora, i vilkas tjänst han
kom efter Karl XII:s död, sina
minnesanteckningar från krigsåren (utg.
1819 av G. Floderus i "Handlingar
hörande till Konung Carl XII:s
historia", I). Anteckningarna bestå dels
av en marschruta för hela kriget, dels
av H:s memoarer från den tid lian
själv vistades i fält. H. ger där en av
troskyldig naivitet präglad bild av
Karl XII, och åtskilliga av de
detaljer som hos populärhistoriska och
skönlitterära författare liva upp
framställningen av Karl XII:s krig ha
hämtats från H:s memoarer. I
Strindbergs "Carl XII" och Heidenstams
"Karolinerna" har H. blivit en
representant för det kungatrogna sv.
folket. — Gift 1) 1697 med Margaretha
Månsdotter Rahm, † 1710; 2) 1725
med Anna Christina Biörck. — Litt.:
F. Wernstedt, "Bidrag till
taffel-täckaren J. H:s biografi"; W. Lendin,
"Taffeltäckaren H:s anteckningar om
Karl XII" (i Karolinska förb:s
årsbok, 1934 resp. 1’944). W. L.
Hultmark, Emil Fredrik
Gottfrid, konsthistoriker, konstsamlare,
f. 15 dec. 1872 i Skeda skn, östergötl.
län, † 31 dec. 1943 i Stockholm.
Föräldrar: folkskolläraren Fredrik
Alfred Andersson och Emma Catharina
Andersson. — Efter skolgång i
Linköping studerade H. i Uppsala från 1892.
Efter några år fortsatte han
studierna i England och på kontinenten
och promoverades 1906 till fil. dr vid
univ. i Bern på en avh. om Carl
Fredrik von Breda (tr. 1915). Dessutom
publicerade han några uppsatser i
tidn. och tidskr., främst rörande sv.
1700-talskonst. Från 1910 ägnade sig
II., som genom arv i flera repriser kom
i besittning av en stor del av aktierna
i ab. Pripp & Lyckholm, Göteborg,
framför allt åt insamling av
material till biografiska uppslagsverk över
sv. och i Sverige verksamma
konstnärer och konsthantverkare. Ett första
resultat var "Kungl, akademiens för
de fria konsterna utställningar 1794
—1887", som utgavs till akad:s
200-årsjubileum ocli omfattar fullständiga
register av alla slag för ifrågavarande
period. Efter H:s död utgavs "Svenska
kopparstickare ocli etsare 1500—1944"
(1944), utarbetad av dottern Carna H.
och Carl David Moselius. Även som
konstsamlare arbetade H. på bred
basis. Hans rika samlingar i
stockholmshemmet och på släktgården
Sjö-gestabro i Östergötland sträckte sig
från egyptiska bronser och gammalt
kinesiskt porslin till sv. 1700-talssilver
och konstnärsförbundarnas måleri.
Särskilt omfattande var samlingen av
konst och konsthantverk från Östasien,
men även det sv. måleriet från
1700-och 1800-talen var rikt företrätt med
representativa verk av så gott som alla
mera betydande konstnärer. Ett
förnämligt urval av samlingarna
utställdes i Konstakad. 1942. H. framträdde
även som mecenat, när det gällde att
för någon offentlig institution
förvärva ett betydelsefullt föremål och de
reguljära anslagen inte räckte till.
Han levde tillbakadraget, upptagen av
sina forskningar. — H. blev
hedersled. av Konstakad. 1941. — Gift 1913
med Astrid Selma Christina Talén.
— Litt.: 0. D. Moselius, "E. H. som
samlare och forskare" (i Sv.
kopparstickare och etsare, 1944). Th. N.
Hultquist, se även Hultkvist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
