Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Hildebrand, Emil - 5. Hildebrand, Hildemar - 6. Hildebrand, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hildebrand
456
Hildebrandsson
Hildemar Hildebrand.
av olika slagä centrala och lokala
arkiv publicerades 1903, och en
omfattande inspektionsverksamhet frän
Riksarkivets och landsarkivens sida
igångsattes. Riksarkivet blev 1906
formligen förklarat vara central
myndighet för det offentliga
arkivväsendet. Med klar blick för utvecklingens
krav ägnade H. också mycken
uppmärksamhet åt det svåra
gallringsproblemet. En del av sina
organisationsplaner hade han ännu ej lyckats
genomföra vid sin avgång 1916, men
med vissa modifikationer har detta
sedermera i stor utsträckning kunnat
ske, så beträffande Kammararkivet,
Stockholms stads arkiv och det
norrländska landsarkivet. Det moderna
sv. arkivväsendets organisation kan i
väsentliga avseenden betecknas som
hans verk. — Personligen var H.
starkt inbunden, liksom han i viss
mån var enstöring. Han ägde en skarp
begåvning, utomordentlig arbetskraft
och vidsträckta kunskaper. Som
vetenskaplig bedömare var han
synnerligen kritisk och omdömesgill, var
ofta ironisk men kunde också visa
välvillig humor. Han åtnjöt både som
ämbetsman och som människa stor
sympati och respekt. -— H. blev led.
av Vitt. akad. 1889 och av Vet. akad.
1908. — Gift 1876 med Julia Anna
Wilhelmina Centerwall. — Litt.:
nekrolog i Hist. tidskr. 1919, av B.
Boëthius i Personhist. tidskr. s. å. och
av S. Clason i Nordisk tidskr. för
bok-och biblioteksväsen s. å.
I. S., H. B—n.
5. Hildebrand, Carl 11 il d e m ar,
läkare, f. 5 juni 1851 i Stockholm,
† 9 maj 1919 i Lund. Bror till H. 2,
H. 3 och H. 4. — Efter mogenhetsex.
i Stockholm 1871 blev H. med. kand.
där 1882, med. lic. i Lund 1886 och
med. dr där 1892. Han var e. o. prof.
i pediatrik och praktisk medicin vid
Lunds univ. 1893—1908, prof. i samma
ämnen 1909—16 och överläkare vid
pediatriska avd. av Lunds lasarett
1899—1916. — Som amanuens i
fysiologi vid Karol. inst. 1876—78 skrev
H. arbetet "Bidrag till kännedomen
om hjertats förhållande vid direkt
retning med enstaka induktionsslag"
(prisbelönt ur A. Retzii
stipendiefond) ; senare studerade han för
Rie-gel i Giessen. Efter att ha disputerat
på en avh. över bukorganens
lägeförändringar (1S92) fick han
pediatrikprofessuren i Lund; hans främsta
organisatoriska insats där blev
planläggandet och inrättandet av
barnsjukhuset 1899, där han även skapade
ett fullständigt kliniskt laboratorium,
då en nyhet för Lund. Utom i
barnsjukdomar var han länge Sydsveriges
främste specialist i magsjukdomar,
hade en stor praktik och blev varmt
avhållen av patienterna. Som lärare
var lian framstående, och han förstod
att kläda en sakligt stark kritik i en
hovsam och välvillig form. H. var
fridsam och tystlåten, anspråkslös och
oegennyttig samt till sinnelaget milt
humoristisk. Som yngre var han ivrig
seglare, som äldre en stillsam bok- och
blomstervän. — Gift 1889 med
friherrinnan Anna Elisabeth Tliomine
Gyllenkrok. P. H. T.
6. Hildebrand, Karl Emil
Hildebrand, historiker, skriftställare,
politiker, f. 24 sept. 1870 i Stockholm.
Son till H. 2. — H. blev student i
Stockholm 1888, fil. kand. 1891, fil.
lic. 1896, fil. dr 1898 och s. å. docent i
historia, allt vid Uppsala univ.
Livligt politiskt intresserad, inte minst
för unionsfrågan, i vilken han
ursprungligen förfäktade den Alinska
skolans idéer, övergick H. efter hand
till publicistisk verksamhet. Han blev
1901 politisk medarb. och bitr. red.
i Stockholms Dagblad och nedlade
följ. år sin docentur. År 1904 blev H.
tidn:s huvudred. Under de nio år H.
innehade denna befattning framstod
Stockholms Dagblad som ett ledande
organ för landets starkt
försvarsvänliga oeh i övrigt moderata opinion.
Omsorgsfull redigering samt
måttfullhet i polemiken utmärkte Stockholms
Dagblad under H:s huvudred.-tid. H.
invaldes i Andra K. 1906 genom
fyllnadsval. Vid 1908 års val föll han
igenom men insattes kort därefter på
blekingebänken i Första K. och
tillhörde sedan dienna 1910—11. Hösten
1911 invaldes H. åter i Andra K. och
satt sedan där till dec. 1918, då han
lade ner sitt mandat. Under sin
första period i Andra K. tog H. ett
uppmärksammat initiativ genom att
föreslå sådan förändring av
tryckfrihetsförordningen, att offentligt
meddelande om blockad och bojkott kom
att strida mot denna. Lagförslaget,
som kallades "Lex Hildebrand",
antogs av Första K. men fälldes av
med-kammaren. H. invaldes vid 1914 års
B-riksdag i Tobaksutskottet ■— som
hade att handlägga det viktiga
förslaget om upprättande av ett
tobaksmonopol — och lian tillhörde 1912—
18 konstitutions- samt 1917 hemliga
utskottet. Som led. av Allm.
valmans-förb:s överstyr, intog H. en
partioffi-ciös ställning i riksdagen. Han
tillhörde avgjort högerns moderata
falang och blev därför icke sällan orsak
till förargelse för partiets mera
utpräglade element. -—- H. utsågs 1916
till riksgäldsfullmäktig och blev 1917
led. av
Folkliushållningskommissio-nen samt chef för dess
upplysnings-avd. Verksamheten inom
kristidsförvaltningen tog under några år H. i
anspråk i hög grad, och han utförde
där ett gott arbete. Mera varaktig blev
H:s verksamhet inom
riksgäldsfullmäktige. Särskilt sedan H. 1925 liade
beklätts med ordf.-posten, kom han att
utöva ett synnerligen stort inflytande
över riksgäldsfullmäktiges arbete.
Utbjudandet av 1940 och 1941 års stora
försvarslån kom sålunda att utföras
under hans ledning. År 1941 lämnade
H. Riksgäldskontoret efter en
konflikt med fullmäktige. — År 1915 blev
H. andre dir. i Karlshamns olje- och
kraftfoderfabriksab. och följde detta
bolag, dä det uppgick i Reymersholms
gamla industri-ab. Efter hand har H.
invalts i en rad olika
bolagsdirektioner. Han var 1929—42 v. ordf. i
Sveriges allm. hypoteksbank och 1933—
41 v. ordf. i Sv. bostadskreditkassan,
är sedan 1930 ordf. i styr. för ab.
Pump-separator och var 1920—43
styr.-led. i Göta kanalbolag samt är
sedan 193S styr.-led. i
Livförsäkringsbolaget Framtiden (från 1940 ordf. i
dess styr.). ■—• H:s livsgärning
utmärker sig för en utomordentlig
mångsidighet, som skulle ha varit otänkbar
utan en arbetsförmåga långt utöver
Karl-Gustaf Hildebrand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
