Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Hierta, Lars Johan - 8. Hierta, Fredrik - 9. Hierta-Retzius, Anna, filantrop, se Retzius - 10. Hierta, Per - Hildebrand, Albin, kyrko- och personhistoriker, se s. 454 - Hildebrand, Bengt, historiker, se s. 457 - Hildebrand, Bror Emil, forn- och myntforskare, urkundsutgivare, museiman, se s. 452 - Hildebrand, Emil, historiker, arkivman, se s. 454 - Hildebrand, Hans, forn-, mynt- och hävdaforskare, se s. 453 - Hildebrand, Hildemar, läkare, se s. 456 - Hildebrand, Karl, historiker, skriftställare, politiker, se s. 456 - Hildebrand, Karl-Gustaf, historiker, författare, se s. 458 - Hildebrand, Sune, språk- och biblioteksman, urkundsutgivare, se s. 457 - Hildebrand, Weyler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hierta
451
Hildebrand
tensitet ocli H. beskylldes för
delaktighet i sin medarbetares brott, drog han
sig 1851 djupt nedstämd tillbaka från
ledningen av Aftonbladet, som såldes
till ett konsortium. Han fortfor
emellertid att spela en betydande roll i
riksdagen, från 1859 som led. av
borgarståndet och efter 1S66 som led. av
Andra K., vars ålderspresident han
var 1867—72. I statsutskottet, som
han tillhörde under hela denna tid,
arbetade han för sparsamhet med
statens medel, understundom alltför
ivrigt, som då han motarbetade
järnvägsbyggnader och förslag till
reformering av försvaret. För
representationsfrågan hyste han det livligaste
intresse, och han var medl. av
samtliga s. k. reformsällskap. — H. har
spelat en roll som få av 1800-talets
svenskar, och hans historia är tillika
ett gott stycke sv. utvecklingshistoria.
Hans inställning var dock i många
frågor väl negativ. Hans liberalism
var utpräglat doktrinär, han drev ofta
opposition för dess egen skull och var
även benägen att begagna alla
tänkbara tillfällen att komma åt en
regering, som ej behagade honom. Man
talade ej utan skäl om hans
journalistiska skräckvälde, även om tonen i
hans tidn. kanske ej var grövre än i
många andra pressorgan. H. hade en
praktisk och sund syn på
samhällsfrågorna men saknade helt teoretisk
läggning och gick därför sällan på djupet
med problemen. För den allmänna
opinionen hade han en nästan vidskeplig
respekt. Verkliga
statsmannaegenskaper ägde han knappast, Hans
verksamhet uppbars dock av liberalismens
stora idé om "största möjliga trevnad
och lycka åt det största möjliga
antalet". Det är ett humanitärt patos
för de breda lagrens välfärd, som ger
den innersta förklaringen till Ii: s
livsverk. Hans stora arbetskraft och
betydande ekonomiska begåvning satte
honom i stånd att vid sidan av den
krävande journalistiska och politiska
verksamheten driva en omfattande
affärsrörelse. Det förlag han började
1829 blev en synnerligen fördelaktig
affär, bl. a. genom en billighetsserie
av romaner, "Läsebibliothek", och
utgav sammanlagt omkr. tusen skrifter.
—H. grundade 1839 Liljeholmens
stearinljusfabrik, den första i sitt slag i
vårt land, och 1862 var han en av
stiftarna av Munksjö pappersbruk. Han
var även tidvis skeppsredare,
sidenfabrikör m. m. och allt med sådan
framgång att han vid sin död
efterlämnade omkr. 3 mill. kr. — En staty
över H., utförd av Christian Eriksson,
restes 1927 i "tidningskvarteret" vid
Klara n. kyrkogata i Stockholm. -—
Gift 1833 med Vilhelmina Fröding
(f. 1805, † 1878), som efter makens
Fredrik Hierta. Teckning (detalj) av Knut
Bergenstråhle.
död donerade 100 000 kr. till en
professur i nationalekonomi vid
Stockholms högskola och (1878) 400 000 kr.
till en fond för en stiftelse, "Lars
Hiertas minne" (1,5 mill. kr. 1945),
för vetenskapligt arbete, sociala
förbättringar och frisinnade reformer. —
Litt.: L. Hierta, "Riksdagsmotioner
och anföranden" (1—4, 1913—17);
G. A. Aldén, "L. H:s självbiografi"
(1926); H. Wieselgren, "L. J. H."
(1880); densamme, "L. J. H., en
kämpe för utvecklingen" (Verdandis
småskrifter, 2:a uppl. 1908); E. Ekman,
"Sv. tidningskungar" (1924); J.
Mortensen, "Från Aftonbladet till Röda
rummet" (2:a uppl. 1913); J.
Göransson, "Aftonbladet som politisk tidning
1830—1835" (1937). B. B.
8. Hierta, Fredrik Philip,
friherre, publicist, politiker, f. 13 dec.
1S15 i Stockholm, † 9 juni 1889 på
Främmestad i Främmestads skn,
Skarab. län. Son till H. 5. — H. blev
student i Uppsala 1829, där han ett
par år studerade teologi, och utbildade
sig därefter till officer. Han avlade
officersex. 1834 och tog avsked 1841
samt arrenderade efter genomgång av
Degebergs lantbruksinst. egendomen
Främmestad i Västergötland, som han
1845 inköpte av Oscar I. I egenskap
av framstående lanthushållare intog
H. en ledande plats inom länets
hushållningssällskap. H. bevistade fr. o. m.
1853 ståndsriksdagarna och var 1878
—85 led. av Första K. Han var varmt
intresserad av religiösa frågor och
var lekmannaombud för Skara stift
vid kyrkomötena 1868, 1873, 1878 ocli
1883. Mest bekant torde ban vara
såsom red. för den konservativa
politiska och kyrkliga tidn. Väktaren i
Stockholm, 1865—78. H. intresserade
sig för missionen och tillhörde Sv.
missionssällskapet, i vars direktion
han invaldes 1867, samt Sv. kyrkans
missionsstyr. från 1874. — Gift 1S47
med Amalia Bernhardina (Dina)
Nordström. T. H.
9. Hierta-Retzius, Anna,
filantrop, se Retzius.
10. Hierta, Per Gustaf Abraham,
friherre, bibliofil, f. 25 okt. 1864 på
Främmestad i Främmestads skn,
Skarab. län, † 22 juli 1924 därstädes.
Föräldrar: lantbrukaren Per Alfred
H. och Maria Dorotea Nordström.
Brorson till H. S. — Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1883 och fil.
kand.-ex. i Uppsala 1886 studerade H. ett
år vid Ultuna lantbruksinst. och
började 1889 som förvaltare på
Främmestad, vars ägare han blev 1912. Han
var en intresserad och framgångsrik
lantbrukare och kommunalman. Med
lidelsefullt intresse samlade han
sällsynta och dyrbara 1400- och
1500-tals-tryck samt äldre bokband, varom han
skrev uppsatser i
Boktryckerikalendern 1902—06 och i Nord. tidskr. för
bok- och bibl.-väsen. Genom donation
av fil. dr Otto Smith kom större delen
av H:s inkunabelsamling, nära 300
nr, till K. bibi., medan bokbanden
1914 av Hj. Wijk skänktes till
Röhsska konstslöjdmus. i Göteborg. — H.
blev friherre vid farbroderns, friherre
Carl Gustaf H:s död 1893. — Gift
1894 med friherrinnan Sigrid Gustava
Reinlioldina Rudbeck. — Litt.:
nekrolog av J. Rudbeck i Nord. tidskr. för
bok- och bibl.-väsen 1924. H. Fr.
Hildebrand, Albin, kyrko- ocli
personhistoriker, se s. 454.
Hildebrand, Bengt, historiker, se
s. 457.
Hildebrand, Bror Emil,
forn-och myntforskare, urkundsutgivare,
museiman, se s. 452.
Hildebrand, Emil, historiker,
arkivman, se s. 454.
Hildebrand, lians, forn-,
mynt-och hävdaforskare, se s. 453.
Hildebrand, Hildemar, läkare,
se s. 456.
Hildebrand, Karl, historiker,
skriftställare, politiker, se s. 456.
Hildebrand, Karl-Gustaf,
historiker, författare, se s. 458.
Hildebrand, Sune, språk- ocli
biblioteksman, urkundsutgivare, se s.
457.
Hildebrand, W ey l er,
skådespelare, filmregissör, f. 4 jan. 1890 i
Västervik, † 17 nov. 1944 i Stockholm.
Föräldrar: lantbrukaren Sven August
Ekwall och Sara Maria Nilsdotter.
—- Efter växlingsrika ungdomsår som
sjöman, springpojke, målare,
affärsman m. m. började H. sin teaterbana
med att statera i 1910-talets
stumfilmer, därvid anläggande
konstnärsnamnet Hildebrand. Han turnerade
sedan en tid med teatersällskap i
landsorten, till dess han 1919 blev an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
