Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herlitz, släkt - 1. Herlitz, Karl - 2. Herlitz, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herlitz
424
Herlitz
Karl Herlitz.
1938 repr. för högern i Stockholms
stadsfullmäktige.
1. Herlitz, Karl Georg,
försäkrings- och kommunalman, f. 22 okt.
1853 i Visby, † 28 jan. 1935 i
Stockholm. Föräldrar: kontraktsprosten
Carl Fole Theofil II. och Catharina
Elisabeth Carolina Cramér. — H.
avlade mogenhetsex. i Visby 1871, fil.
kand.-ex. 1873 och jur. kand.-ex. 1879
i Uppsala. Han blev v. häradshövding
1881 och ägnade sig ett par år åt
praktiskt juridiskt arbete i Visby men
flyttade sedan till Stockholm, där han
var sekr. i sjölagskommittén 1884—87
samt utövade advokatverksamhet.
Som ombudsman i försäkringsab.
Skandia 1887—97 och bolagets verkst.
dir. 1897—1918 m. m. gjorde han
betydelsefulla insatser inom
försäkringsväsendet, vilkas verkningar tack
vare hans aktiva intresse för
lagstiftningen och för samverkan mellan olika
företag sträckte sig utöver det egna
bolaget. Han var bl. a. led. av 1918
års försäkringsavtalskommitté.
Minnesskriften ’’Svenska
försäkringsföreningen 1875—1925" (1925)
utarbetades huvudsakligen av honom. — H.
var stadsfullmäktig i Stockholm 1892
-—1922 (med ett avbrott för perioden
1915—17). Hans politiska åskådning
var moderat-konservativ med särskild
inriktning på försvarets stärkande.
Han var led. av Sv. pansarbåtsfören: s
styr. och verkade livligt för 1912 års
pajisarbåtsinsamling. I den av
försvarsfrågan dominerade urtima
riksdagen 1914 deltog H. som en av
Stockholms repr. i den nyvalda Andra K.
Hein allmänanda, som präglade H:s
hela verksamhet och som ställde
honom i motsats till all ensidig
partipolitik, jämte hans förmåga av
pregnant ocli medryckande framställning
gjorde honom väl skickad för
offentliga värv. — Gift 1887 med Gerda
Paulina Fredholm. H. B—n.
2. Herlitz, Nils,
statsvetenskapsman, politiker, f. 7 aug. 1888 i
Stockholm. Son till H. 1. — H. avlade
mogenhetsex. i Stockholm 1906 och blev fil.
kand. 1908, fil. lic. 1913 och fil. dr och
docent i historia 1916, allt vid Uppsala
univ. H. var där en av Harald Hjärnes
lärjungar och anknöt i sin forskning
till dennes studier över Karl XII; hans
drsavh. "Från Thorn till Altranstädt.
Studier över Gari XII:s politik 1703
—1706" (1, 1916) är sålunda en
direkt fortsättning på Hjärnes
banbrytande arbete "Karl XII.
Omstörtningen i Östeuropa 1697—1703" (1902).
1 motsats till en äldre forskning och
i anslutning till Hjärnes
grunduppfattning finner H. det berättigat att
söka "en plan eller rentav ett system
i Carl XII:s politik, om man tager
hänsyn till den följdriktighet och den
logiska skärpa och klarhet, som
onekligen hörde till de mest utmärkande
dragen i hans karaktär". H. har också
i flera andra sammanhang behandlat
problem ur Karl XII:s historia;
bl. a. har han i Brings samlingsverk
"Karl XII" (1918) skildrat det
nordiska krigets förhistoria och första år
samt Karl XII:s polska politik 1701
—1707. Under åren 1922—24
redigerade han Karolinska förb:s årsbok.
—- H. var 1913—20 amanuens vid
landsarkivet i Uppsala och därefter
till 1927 föreståndare för
Stadshistoriska inst. i Stockholm samt blev 1920
docent i historia vid Stockholms
högskola. En frukt av hans
stadshistoriska studier är den grundliga
utredningen "Svensk stadsförvaltning
på 1830-talet" (1924). År 1927 utgav
H. dessutom första delen av
"Privilegier, resolutioner och förordningar för
Sveriges städer" omfattande åren
1251—1523. I detta sammanhang bör
också nämnas H:s på offentligt
uppdrag verkställda utredning rörande
städernas domstolsväsen (1923). -— H.
inriktade sig alltmer på stats- och för-
Nils Herlitz.
valtningsrätt. För dessa studier hade
han förutsättningar även genom sin
verksamhet som sekr. i
konstitutionsutskottet under flera år, ävensom i
1918 års rösträttsutskott. Han blev
1925 docent i förvaltningsrätt vid
Stockholms högskola och påbörjade
1926 utgivandet av ett stort anlagt
arbete "Om lagstiftning genom
samfällda beslut av konung och riksdag",
som fullbordades med tredje delen
1930. Han ger där en bred skildring
av lagstiftningens historiska
utveckling i Sverige från äldsta tid,
lagstiftningens innebörd enligt gällande sv.
statsrätt samt det sv.
lagstiftningsförfarandet. Ej minst sista delen, där
förf. behandlar den svåra frågan om
lagstiftningens område enligt sv.
statsrätt, är av stort intresse. En på
offentligt uppdrag verkställd utredning
om allmänna handlingars offentlighet
(1927) poängterade ytterligare H:s
juridiska inriktning. År 1927
tillträdde han professuren i statsrätt,
förvaltningsrätt och folkrätt vid Stockholms
högskola (till 1935 även omfattande
statskunskap). Hans författarskap
har därefter rört olika sidor av det
sv. statsskickets historiska utveckling
och behandlat det nutida statsskicket
mot historisk bakgrund; särskilt har
han därvid framhävt de sv.
självstyrelsetraditionerna. Han har utgivit
"Grunddragen av det svenska
statsskickets historia" (1928), nu allmänt
använd i den akademiska
undervisningen, skolläroboken "Svensk
sam-liällslära" (1929), "Sveriges riksdag"
(1932>, "Svensk självstyrelse" (1933),
"Medborgaren och staten" (1935) och
"Sweden, a modern democracy ön
an-cient foundations" (1939),
"Riksdagens finansmakt" (1935, i
samlingsverket "Sveriges riksdag"),
"Föreläsningar i förvaltningsrätt" (1—2, 1937
—39) och "Förvaltningsrättsliga
grunddrag" (1943). Ett samlat
uttryck för hans samhällssyn är arbetet
"Svensk frihet" (s. ä.). H. var lärare
vid Socialpolitiska inst. i Stockholm
1920—24 och 1931—38. Han var den
sv. fören. Nordens sekr. 1919—23 och
tillhörde sedan under många år dess
styr. Sedan 1922 är han sekr. i
Letterstedtska fören. och red. för dess
publikation Nordisk tidskr. Han blev 1938
red. för den på lians initiativ
grundade Förvaltningsrättslig tidskr. —
H. var under sin uppsalatid ett par år
ordf. i fören. Heimdal. Han var 1936
—45 ordf. i styr. för Riksförb. för
Sveriges försvar och är sedan 1945 ordf.
för dess fullmäktige. Sedan 1935 är
lian som högerman led. av Stockholms
läns landsting och sedan 1938 av
Första K. samt av
konstitutionsutskottet. År 1936 blev han jur.
heders-dr vid Stockholms högskola. — Gift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
