Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Heilborn, Emil - 2. Heilborn, Otto - 3. Heilborn, Helge - Heimbürger, Hjalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Heilborn
387
Heimbürger
gjutare vid Nobels verkstad i S:t
Petersburg. Efter någon tid
grundade han egen verksamhet där; under
trettiofem år innehade han en
exportaffär i aspvirke för skandinaviska och
engelska tändsticksfabriker, och
under tjugu år drev han egna papp- och
pappersfabriker. Han anlade även i
samarbete med ab. Barnängens
tekniska fabrik en fabrik för tillverkning
av skrivbläck, som han förestod i
tjugufem år. H. var 1918 chef för sv.
beskickningens i Petrografi och
generalkonsulatets i Moskva avd. B. för
tillvaratagande av vissa krigförande
makters intressen, vilket
likvidations-arbete han fortsatte att leda i
Stockholm. 1919—21. Åren. 1922—24 var H.
chef för Utrikesdep:s Bi-avd. och
erhöll vid avskedet generalkonsuls namn.
Under sina sista år var han verksam
som affärsman i Stockholm. Tidigare
hade lian under tjugufem år varit
Mexikos generalkonsul i Ryssland och
mångårig ordf. i Sv. fören. i S:t
Petersburg. H:s verksamhet som
affärsman och legationstjänsteman var
under 1900-talets tre första decennier av
stor betydelse för Sveriges relationer
med ryska riket. Bl. a. som tack
för visade tjänster och genom speciellt
tillmötesgående från de maktägande
kunde H. föra över legationens arkiv
till Sverige. — Gift 1S09 med Marie
Heriot från Ryssland. S. R., H. N—m.
2. Heilborn, Otto, botanist, f. 2
dec. 1892 i Stockholm, † 11 okt. 1943
därstädes. Föräldrar: generalkonsuln
Otto Henrik H. och Emma Staaff.
Brorson till H. 1. — Efter studentex.
i Djursholm 1912 studerade H. vid
Stockholms högskola, där han blev
fil. mag. 1917, fil. lic. 1922 och fil. dr
1924. Han utnämndes, likaledes vid
högskolan, till docent i växtcytologi
1925 och i botanik 1931 samt var där
laborator i botanik 1932—35 och
från 1941. Åren 1936—42 var han
docent i systematisk botanik och
ärft-lighetslära vid Lantbrukshögskolan.
Han företog 1919—20 tills, med Ivar
Holmgren en forskningsresa till
Ecuador och 1926 en studieresa till
Förenta staterna. År 1916 blev lian
reservofficer (löjtnant från 1920).
— Inom botaniken ägnade sig H.
främst åt cytologin och
ärftlighetsforskningen. För sina ingående
undersökningar över
kromosomförhållan-dena lios starrsläktet redogjorde lian
i sin drsavh., "Cromosome numbers
and dimensions, species-formation and
phylogeny in the genus Carex" (1924).
Hans studier över pollenbildningen
och pollensteriliteten lios olika
äppel-sorter lia fått stor praktisk betydelse.
I ett uppmärksammat arbete,
"Reduc-tion division, pollen lethality and
polyploidy in äpples" (1935), sam-
manställde han egna och andras
resultat samt påvisade, att äppelsorter
med tredubbla antalet kromosomer
(triploida former, vinteräpplen) bäst
tåla lagring och i regel ha högsta
vitaminhalten. Ett populärt arbete av H.
är "Arternas uppkomst i den nyaste
forskningens ljus" (1932). I hans
produktion märkas även skrifter om våra
blomsterväxters
ärftlighetsförliållan-den och förädling samt
systematiskbotaniska avh., bl. a. om
sydamerikanska växter. — H. var styr.-led. och
skattmästare i Sv. botaniska fören.
från 1929 och var medarb. i Bonniers
konversationslexikon 1924—29 (l:a
uppl.)’ och från 1936 (2:a uppl.). I
Djursholm var han kommunalt
verksam, bl. a. som ordf. i parkstyr. — Gift
1928 med Elisabeth (Bettàn)
Dahlgren. — Litt.: biografi av O.
Rosenberg i Sv. botan. tidskr. 1944. S. L.
3. Heilborn, Axel Einar Helge,
tidningsekonom, f. 7 okt. 1897 i
Sölvesborg. Föräldrar: majoren Herman
Axel H. och Helga Eklund. Kusin till
II. 2. — Efter studentex. i
Karlskrona 1916 och ex. vid
Handelshögskolan i Stockholm 1919 hade H.
anställning vid sv. generalkonsulatet i
Moskva 1919—20 och hos ab. Sveriges
litografiska tryckerier 1920—25;
under 1923 bedrev lian ekonomiska
studier i Förenta staterna. Han
anställdes 1926 som dir. för Dagens
Nyheters annonsavd., som under hans
ledning kraftigt utvecklats, och blev
1939 v. verkst. dir. samt 1945 verkst.
dir. i Dagens Nyheters ab. samt
1944 därjämte v. verkst. dir. i ab.
Kvällstidn. Expressen. — H. är en
framstående tidningsekonom, vars
insikter i propagandafrågor tagits i
flitigt bruk särskilt under krigsåren;
ban var ordf. i försvarslånens
propagandautskott 1940—42 och medl. av
kommittén för den s. k.
varsamhets-kampanjen 1940. Han har livligt
intresserat sig för forskning oeh utbild-
Otto Heilborn.
Hjalmar Heimbürger.
ning samt för
organisationssträvandena inom reklamväsendet och det
grafiska facket och var 1943—45 ordf.
i Sv. reklamförb., i vars styr. lian
fortfarande är led. Sedan 1942 är H.
led. av styr. för Grafiska
forskningslaboratoriet, sedan 1944 av Grafiska
inst:s styr. och av Sv.
tidningsutgi-varefören:s styr. samt sedan 1945
ordf. i styr. för Tidningarnas
arbets-givarefören. — Gift 1924 med Helen
Adéle Hjertberg. E. Rn.
Heimbürger, H j almar,
industriman, ämbetsman, f. 26 dec. 186S
i Tavastehus, Finland, † 26 febr. 1929
i Stockholm. Föräldrar:
civilingenjören Axel H. och Alida Eckhoff. ■—
Efter mogenhetsex. i Stockholm 1888
utexaminerades H. från Tekn.
högskolans fackavd. för kemisk teknologi
1891. Han var verkmästare vid ab.
Eneroth & co. i Göteborg 1891—97
och fabrikschef där 1897—1904. Därpå
övergick han till tobaksindustrin och
var 1904—15 verkst. dir. i ab.
Taba-cos, Stockholm. Åren 1915—20 ledde
H. som verkst. dir. ab. Henriksborgs
fabriker vid Henriksdal, Stockholm,
som grundats för framställning av
matfetter enligt nobelpristagaren
Sa-batiers metod. Åren 1918—19 var H.
avd.-ehef för kemiska industrin i
Statens industrikommission och statens
repr. i Sveriges kemiska industriers
importfören. År 1920 blev lian tf.
teknisk byråchef i det då nyinrättade
Handelsdep. och tjänstgjorde 1923—
28 som teknisk föredragande i dep.
Sistn. år utnämndes han till liknande
befattning i Rikskommissionen för
ekonomisk försvarsberedskap. Under
1920-talet togs H. i anspråk för olika
utredningar, som han genomförde med
osviklig noggrannhet och där hans
omfattande kunskaper och vittgående
erfarenheter lielt kommo till sin rätt.
Bland dessa utredningar kunna
nämnas "S-timmarslagens ekonomiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
